Spoiler alert Days of our lives, II

Jag måste erkänna att det är rätt kul att delge spoilers om vad som ska hända i Våra bästa år (Days of our lives). Det som visas just nu på svensk tv gick på amerikansk 2004. Bäst är att läsa från den 11-15 oktober 2004 på Soapcentral.com. Det är nuvarande vecka i svensk tv. Varje avsnitt återges väldig detaljerat.

Ett tips till alla som hittar hit via sökmoterar; Spoiler är inget bra ord när man googlar. Använd ordet recap. Då kommer det upp fler och bättre källor.

Kortis om lång dag

Ja, vad säger man om en sådan här arbetsdag? Att jag är glad att den nu är över? I ett trollslag försvinner 10 timmar per vecka för mig där jag ändå fortfarande ska hinna med lika mycket som tidigare. Men, äh. Jag blir nog snart arbetslös. Jag förutsätter det. Eftersom ingen förklarat hur min eventuella framtid kommer att te sig. Nog finns jobb att utföra, men finns ekonomin? Jag har anledning att oroa mig.

Tro det?

Kan Jerry, så kan jag. Besvara några frågor, alltså. Jag får uppfattningen om att det handlar om kristen tro, men frågorna verkar mer allmänna än så. Men okej.

Tillhör ni någon speciell trosinriktning och i så fall varför?

Jag föddes/döptes in i Svenska kyrkan. Så här i ett retroperspektiv tycker jag väldigt illa om det då jag inte delar uppfattningen om treenigheten med en Gud, Jesus och den helige ande. Att Nya Testamentet ligger till grund till vår kristendom (den evangelisk-lutherska) och att Jesus förkunnade kärlekens evangelium accepterar jag inte (man kan inte välja ut godbitarna och ignorera det som inte passar en). För det är hyckleri. Några nissar satt några hundra år efter Jesu död och vävde ihop historier med dubbelmoral och direkt anstötande värderingar.

Men det fanns en tid då jag var troende. Barnatro är väldigt enfaldig. Jag blev vuxen och insåg att de värderingar jag matats med inte handlade om verklighet. Den tro jag har går stick i stäv med kristendomen, då jag mer är inne på livsfilosofi à la buddism/hinduism/sikhism; d.v.s. som reinkarnation. Men jag anser ändå inte att jag hör hemma i någon av världsreligionerna. Min största önskan är att få lämna Svenska kyrkan, men jag får bara avslag. Därför anser jag att det är en sekt med alltför stora maktmedel trots att man numera är skild från staten.

Kan man tro utan att visa det i handling?

Det hoppas jag verkligen. Vår evangelisk-lutherska tro innebär att man ska tro på Bibeln som Guds ord. Det rättfärdigar bl.a. mord och står över våra statliga lagar. Så ska man bevisa sin tro ska man göra det i handling efter vad Gud sagt i Bibeln. Nej, tack. Även om handlingarna är nog så goda, får jag rysningar av allt som sägs och görs i religionens namn. Och sedan kvittar det vilken religion. Det har kommit att bli ett medel för förtryck över andra mer än ett eget rättesnöre för personlig utveckling (eller vad det nu är för mening med religion).

Kan man vara troende utan att veta om det eller måste det vara ett aktivt val?

Under uppfostran, och även i vuxen ålder, färgas man av de värderingar människor man möter har. I det kan man indirekt få en påverkan där man kan tas för att vara troende utan att man aktivt är medveten om det eller försöker vara troende efter någon religions normer. Men jag tror inte att man kan vara äkta troende utan att ha gjort ett mer eller mindre medvetet eller aktivt val. Man bekänner sig knappast till kristendomen om man inte medvetet strävar och lever efter det.

Mycket av det som är värderingar i religionerna bygger på något ännu äldre – mänsklighet. Mycket av detta har senare religionerna tagit ensamrätt på och säger då att man tillhör en viss religion utifrån de värderingar man har bara för att man delar det med t.ex. kristendomen.

Frågan jag ställer mig är vad som menas med ”troende” i frågeställningen. Man kan tro på väldigt mycket inom kristendomen, men kanske frågeställningens troende menar Gud som begrepp? Eller troende på hela konceptet som presenteras i Bibeln? Jag vet inte. Pratar man om tro utan bindning till religion så förmodar jag att man kan ha en tro utan att veta om det eller göra ett aktivt val. Upplever man något man inte kan förklara kanske man försöker besvara detta det oförklarliga genom att omedvetet hitta på en tro som förklarar det obegripliga. För att ens värld inte ska rämna i förvirring och rädsla. Och där tror jag man förr eller senare kanske söker sig till just en religion för att finna svar och då har man plötsligt gjort ett medvetet och aktivt val. Själv har jag väl tagit mig igenom religionen och kommit ut på andra sidan. Jag valde aktivt att inte hålla fast vid min tidigare tro, för genom erfarenhet har jag upplevt andra saker. Det är ingen tro, det är fakta om än abstrakta. Kanske inte det skiljer sig jämfört med de som upplever och erfar kristendomen på motsvarande sätt, trots allt? I min värld finns åtminstone inget heligt eller fördömande.

Fördröjningar

Fullt medveten om Försäkringskassans långa handläggningstider, blev jag ändå nyfiken. Hur länge ska jag vänta på besked? Vid en kontroll via deras hemsida såg jag att min typ av ärenden under pågående förseningar kan ta mellan 6 och 8 veckor. Hm. Verkligen hm. Jag har väntat i 14 veckor! På FK:s hemsida uppmanades man att ringa dem om man väntat åtta veckor utan besked.

I Västnytt förra veckan sa de att telefonkön var på 400 personer om man ringde FK. Nja, inte för mig. Där var 40 före och det tog inte mer än tre minuter så var jag framme i kundtjänst. De tittade på mitt ärende och blev lite förvånade. 14 veckor?! De kopplade mig genast till en handläggare. Som var lika chockad. 14 veckor?! Mitt ärende var inte ens påbörjat, men man lovade att genast prioritera detta. Öh, prioritera? Jag borde varit först i prioriteringshögen de senaste sex veckorna. Men jag nöjde mig med detta. Ingen ko på isen. Jag klarar mig. Kommunen har lagt ut under tiden, men jag blir återbetalningsskyldig en fin liten slant. Så det jag förväntas få från FK går direkt till kommunen. (Nej, inte socialen – så desperat är jag inte, det rör handikapp).

I dag har hämndtjänsten varit här. Varför de är så våldsamma vet jag inte. Modemet åkte i golvet (men jag får ju ut detta på nätet, så modemet klarade sig väl). Fjärrkontrollerna till tv/dvd lade de på golvet och trampade på (jo, det är sant). Ny bedömning om jag är berättigad till hämndtjänst ska göras innan denna månads utgång. Jag lär ha lite klagomål, för jag är på gränsen att säga upp bekantskapen.

Migrän. Jag har migrän i kväll. Och jag som har så mycket hemläxa att göra i kväll inför morgondagens arbetsmöten. Och så har jag fått en bok som jag beställt. Äntligen har boken översatts (nyöversättning?). Som jag väntat. Ken Follets Svärdet och spiran. När jag nu ska ha tid att läsa den…

Radioskval

Det finns två låtar som får mig att släppa allt när jag hör dem på radio.


Almaz med Randy Crawford.


No air med Jordin Sparks feat. Chris Brown.