Jaja …

Okej, det är rätt plågsamt att gå på möten ständigt. Man får så lite tid över till ordinarie arbete som måste utföras oavsett hur mycket tid man har till sitt förfogande. Trots att jag bara varit i tjänst två dagar den här veckan så är jag redan helt slutkörd (mentalt uttröttad p.g.a. stress). Lyckligtvis är jag nu ledig enligt mitt schema i ett par dagar.

Vilket också är plågsamt. Ledig. Förutom tvätta så vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Jag har en förmåga att glömma bort att min förtidspension på 25% ska innebära vila och återhämtning. För inte tusan lägger jag mig ner och vilar bara för att jag är ledig. Det där har FK missuppfattat. Vila gör man när man är sjuk, och då är man sjukskriven Jaja, jag har en sjukdom men jag är inte sjuk, varav min förtidspension. Det finns ingen anledning för mig att bli fullständigt inaktiverad bara för att FK säger så. Just p.g.a. min sjukdom är det viktigt att jag är aktiv om än inte i tjänsten på ett jobb. Jag vet att min begränsning går vid 75% arbete.

På tal om FK. Nej, ännu har jag inget hört efter 18 veckor, 12 veckor över tiden, två anmälningar till FK-chef och tre telefonsamtal. Jag. Vet. Inte. Vad. De. Håller. På. Med. Jag känner förakt mot FK:s personal. De kan inte skylla ifrån sig. De är bara lata. Efter alla påstötningar och anmälningar så kan de inte säga att jag fallit ut ur deras system. De kan helt enkelt inte prioritera rätt. Surfittorna. I morgon ska jag ringa till dem igen. Varför vet jag inte, för det leder ju ingenstans.

||||| 0 I Like It! |||||