Så fort jag somnar (om jag somnar) drömmer jag om jobbet. Jag som aldrig drömmer om jobbet. Men jag tror det har sina förklaringar att jag så ofta nattetid ”vistas” på jobbet.
- Semestern är på upphällning.
- Dödsfallet.
- Oro hur jag ska klara det när jag inte kan gå.
- Hösten är lika betungande som våren någonsin var.
Om benen återhämtar sig vill jag ha semester då. Inte nu. Det är fruktansvärt att behöva ha semester utan att ha semester. Varför kunde jag inte få den där sjukskrivningen?
Jag som hade så mycket planer för den här semestern…
