Firar (?) 13 år med ms. Kopierar förra årets inlägg med viss modifikation.:

I dag är det 12 år sedan jag fick mitt första ms-skov i form av synnervsinflammation. Skadan är bestående på vänster öga med synbortfall, men man vänjer sig. Efter så här många år, och efter så många skov, får jag väl ändå säga att jag är tacksam över att jag haft så lindrig ms. Medicinerar inte mot några symtom, utan enbart med bromsmedicinen i form av dagliga sprutor. Hämndtjänst, flärdtjänst och delpension gör att jag inte upplever något handikapp. Visst, alla stödåtgärder begränsar mig (främst mentalt), men jag lever ett fullt normalt liv. Jag har en sjukdom som jag inte är sjuk i. Åtminstone så länge jag slipper skov. Det har gått 1½ år sedan jag hade ett skov sist. Gott så.

Men ovan har jag faktiskt inte ägnat en tanke i dag. Jag har haft annat för mig. Som att arbeta. I annan stad. Skulle slutat vid lunch men stannade kvar då vi skulle fortsätta ett möte. Men det blev inte av. Jag kände inte för att åka tillbaka till min arbetsplats. Fick låna en annans arbetsplats. Satt kvar tills jag skulle till tandhygienisten. Blev polerad i munnen och tandsten vibrerades bort med ultraljud (sonic??). Fick beröm för mitt goda tandstatus och är välkommen tillbaka i oktober när tandvårdsförsäkringen ska omförhandlas. Jag tror inte att jag haft hål den senaste treårsperioden, men försäkringen har betalat sig ändå eftersom man under samma period gjort en eller två rotfyllningar. Så jag är nöjd.

Jag har betalat omkring 4 000 kr under tre år. Hur mycket hade det gått på om jag fått betala mina rotfyllningar, undersökningar, röntgen och tandhygienist? Do the math!

Nåja. Efter spaupplevelsen i tandläkarstolen gick jag in på konsum. Jag kan fortfarande inte gå till Ica hemmavid, men konsum vägg i vägg med tandläkaren, gick utmärkt. Jag saknar att kunna shoppa, så det var riktigt kul. Jag bestämde mig för att fira genom att köpa sådant som tandhygienisten och tandläkaren inte vill att man stoppar i sin mun. Vilken tur då att jag vet att sköta om mina tänder!

Vad är hemligheten? Tandborstning, fluor, tandtråd och… jag vet inte vad det heter, gummiförsedda stickor som ser ut som flaskborstar. Två gånger per dag! (Påstår jag annat så är det avtalsbrott med tanke på försäkringen som tecknats).

Förresten – jag var hos psykologen i går igen. Jag är väldigt förvånad, men jag tror faktiskt det delvis hjälper mot fysisk smärta. Fast vi har börjat prata om annat. Som de problem jag fått på jobbet med mobbning, avundsjuka, gliringar, påhopp och så vidare. Lösningen (inte enligt mig åtminstone) är sjukskrivning som protest. Men nog behöver jag göra något åt det hela, för jag känner ingen arbetsglädje längre och det är det enda som fått mig ur sängen varje dag med tanke på… Äsch, läs första stycket igen! Det överstrukna är sådant som inte gäller längre.