Monthly Archives: februari 2012

Vad var det jag sa!

Posted on by

Nedtrappningen av helvetesmedicinen fortsätter. Doktorns ”Nej, du kan inte få tarminblammation eller andra magbesvär av Diklofenak som du påstår, ta nu fulldos Diklofenak mot smärtan”, var jag ju nu tvungen att motbevisa (eftersom jag kan min Fass och har en tidigare erfarenhet). Halv dos av Diklofenak i tre dagar har nu åter gett mig tarminflammation. Det gör mig svag och matt, och det vill man inte erfara när man redan är märkt av sin ms.

I går ringde jag vårdcentralen. För jag måste få någon smärtlindring nu när jag trappar ner helvetesmedicineringen (epilepsimedicineringen) samtidigt som jag vet (och i dag fått bevisat) inte tål Diklofenak. Jag fick första bästa tid som fanns hos doktorn på vårdcentralen. Om fyra veckor. Tydligen till en doktor som ska vara smärtspecialist.

Hur jag ska gör nu vet jag inte riktigt. Kanske trappa upp helvetesmedicineringen (som jag inte heller tål) samt smörja med Voltaren (gel) som också är diklofenak men som inte ger mag-/tarmproblem. Voltaren är dyrt. En stor tub räcker en vecka och kostar 125 kronor. Ett överpris, helt klart. Hm… Jag har ju mina tabletter… kan jag inte krossa dem och blanda ut i hudlotion och smörja in min fagra lekamen med? Nä, kanske inte.

Tarminflammation är värre än att ha smärta eller använda sig av helvetesmedicinen. Tror jag. Jag har ju allt på en gång och vet inte riktigt vad jag ska välja. I en månad ska jag stå ut. Och det verkar bli minst en karensdag i mars också. Allt kostar! I pengar… min hälsa… mitt tålamod.

En lag är inte allt

Posted on by

Riksdagsmajoritet för assisterad befruktning av ensamstående kvinnor. Då finner man i media ett uttalande, citat:

KD-Ledaren Göran Hägglund tycker inte om förslaget. -Alla barn har rätt till sina föräldrar. Det man nu är i färd med att göra är att skapa en lag   som avskaffar vissa barns rätt till föräldrar, säger han till TT.

Ett fett underbetyg för alla ensamstående föräldrar. I vilket fall som helst är jag tveksam till själva förslaget i sig. Det är inte så att jag delar socialministerns värderingar (är man föräldralös om man bara har en förälder?), men jag vet hur hur vården segar och bortprioriterar samkönade par som vill en assisterad befruktning. Varför man väljer bort just samkönade par vet jag inte. Men kanske man skulle ta itu med det här problemet innan man inför ännu fler tandlösa lagar? Samtidigt kanske man ska passa på att genomföra lagen när det finns en majoritet. Men jag är kluven. Varför är barn en rättighet? Varför måste de vara ens biologiska? Det är inte kritiska frågor – det är av nyfikenhet från någon som inte planerar för att bli förälder. Samtidigt som jag inte skulle ha något emot att bli typ styvpappa.

Droga mig!

Posted on by

Outhärdliga smärtor. Det får konsekvenser när jag trappar ut helevetesmedicineringen. Det enda positiva är att det känns som om jag vaknat upp ur en dimma. Men den återfunna smärtan får väl mig in i en annan dimma. I morgon är det jag som ringer vårdcentralen. Vad det nu ska vara bra för. Jag hamnar väl åter i moment 22 där de hänvisar till min specialistdoktor, som i sin tur hänvisar till vårdcentralen, som i sin tur hänvisar till jourläkarcentralen, som i sin tur hänvisar till sjukvårdsupplysningen, som i sin tur hänvisar till akutmottagningen, som i sin tur hänvisar till min specialistdoktor, som i sin tur hänvisar till vårdcentralen o.s.v. En upprepningar av hur det var i somras och i höstas. Tjo?

Rangordningen

Posted on by

I min sammanställning av schlagereländet får låtarna betyg enligt nedan. Då har jag varit snäll och avrundat uppåt när jag delat ut minuspoäng eller halva poäng. Jag är nog på det hela ganska missnöjd med låtarna i år, även om där fanns tre (av 32!) låtar som får godkänt. Betyg 4 och 5 är godkänt. Betyg 3 betyder att jag inte bryr mig. Betyg 0-2 innebär att jag blir förolämpad och förbannad.

Schlagermassaker. Vad innebär det? Jo, jag är otroligt kritisk men menar väl. Jag önskar att man kunde höja nivån och kvaliteten på både låtar och artister. Så när jag ”gnäller” så är det i välmening.

Betyg 5

Loreen – Euphoria

David Lindgren – Shout It Out

Betyg 4

Lisa Miskovsky – Why Start A Fire

Betyg 3

Sean Banan – Sean den förste Banan

Thorsten Flinck och Revolutionsorkestern – Jag reser mig igen

Betyg 2

Danny Saucedo – Amazing

Betyg 1

Afro-Dite – The Boy can Dance

Marie Serneholt – Salt and Pepper

Andreas Lundstedt – Aldrig, aldrig

Thomas Di Leva – Ge aldrig upp

Andreas Johnson – Lovelight

Betyg 0

Abalone Dots – På väg

The Moniker – I want to be Chirs Isaak

Dead by April – Mystery

Ulrik Munther – Soldiers

Top Cats – Baby Doll

Sonja Aldén – I din himmel

Timoteij – Stormande hav

Mimi Oh – Det går för långsamt

Youngblood – Youngblood

Maria BenHajji – I mina drömmar

Mattias Andréasson – Förlåt mig

Love Generation – Just A Little Bit

Carolina Wallin Pérez – Sanningen

Molly Sandén – Why Am I Crying

Björn Ranelid feat. Sara Li – Mirakel

Charlotte Perrelli – The Girl

OPA! – Allting blir bra igen

Schlagermassaker 4/2012

Posted on by

Innan sändningen från Malmö, utfärdade hallåan ”varning för ljuskänsliga” då det tydligen skulle blinka väldigt med ljus, laser och eld. Hon borde varnat för dålig smak vad gäller musik, sång och kläder. Men det kom aldrig någon sådan varning. Kanske det var underförstått…

Om jäntorna till programledare har jag inte så mycket att säga, annat än de åter var tre för många. Vad det var med Bergström vet jag inte. Hon var forcerad på gränsen till manisk, väldigt speedad. Därför stakade hon sig konstant, vände på ord, tappade bort sig när hon läste innantill och följde inte manus (textningen av programmet stämde inte med det som sas). Men skit i det. Nu handlar det om väsentligheter – musiken:

1. Charlotte Perrelli – The Girl

Ju äldre man blir, desto mindre verkar man ha på sig. Märklig låt, men jag förväntar mig inget annat av Kempe. Det här var kvällens första Katy Perry-kopia. Nej, jag får inte kläm på det här. Svag låt som översköljdes av effekter. Väldigt tillgjort. Väldigt rosa. Och det var också kvällens första bidrag som skulle platsa som ett ledmotiv för en amerikansk tonårsfilm från 80-talet.

Betyg: 0.

Slutplacering: 5 av 8.

Snäppet bättre: Beyoncé feat. Jay-Z – Crazy In Love

2. OPA! – Allting blir bra igen

Rebetiko är något jag alltid haft svårt för. I mina öron blir det kaos, och när det nått min hjärna får jag impulsen av att skära upp mina handleder. I det här fallet var det dessutom på svenska. Det gick så långt att jag funderade på fosterfördrivning med hjälp av en strumpsticka. Okej, det var väl överdrivet, men jag blir både förtvivlad och förbannad när man betonar svenska ord utifrån musiktakt. Och nej, det här var ingen musikalisk glädjeyttring. Det var väldigt deprimerande. Och just i den här låten såg det enormt löjligt ut med instrument på scen när man vet att det är inspelat.

Betyg: -1.

Slutplacering: 8 av 8 – loser!

Snäppet bättre: Bela Lakatos & The Gypsy Youth Project – Muro Shavo Kiki

3. Dynazty – Land of Broken Dreams

Mespudlar som försöker se tuffare ut än vad låten ger löfte om. Hårdrock ska inte ha tonartshöjning. Och hårdrocksvrål ska vara vrål, inte spricka till falsksång. Låten var urusel för att vara hårdrock. Det finns också grader i helvetet.

Betyg: -1.

Slutplacering: Andra chansen.

Snäppet bättre: Judas Priest – Breaking the Law

4. Lotta Engberg och Christer Sjögren – Don’t Let Me Down

Omodern men rätt låt till fel artister och på fel språk. Låten hade kunnat moderniseras och fläskas till ordentligt med stråkar och med ett yngre par. Som remix på dansgolvet skulle den fungera. Under mina förutsättningar till förändringar. Det här kändes malplacerat trots att det var en klassisk schlager. Det blev också lite skrattretande när Lotta sjöng ”little greyer” om Christer med sin hemmafärgning av hår. Det är så uppenbart och fult färgat till någon brundaskig nyans.

Betyg: 0.

Slutplacering: Andra chansen.

Snäppet bättre: Leilah Safka och Percy Sledge – Dock of the Bay

5. Hanna Lindblad – Goosebumps

Här kom andra ledmotivet till en tonårsfilm. Och både Hanna och låten försökte imitera Rihanna så gott de kunde. Det kunde de inte alls. Riktigt pinsamt. Kopieringen var så uppenbar att det var prinsamt.

Betyg: 0.

Slutplacering: 7 av 8.

Snäppet bättre: Rihanna – Where Have You Been

6. Axel Algmark – Kyss mig

Lyteskomik med någon som verkade ha en neurologisk sjukdom. Stackato. Ryckiga armar och ben, men ändå osvängigt. Jag förstår Hellström-influenserna och det var verkligen så väldigt mycket bättre än Håkan Hellström. Vilket fortfarande gör att detta bara var bottenskrap från ett utedass.

Betyg: -1.

Slutplacering: 6 av 8.

Snäppet bättre: Eddie Meduza – Volvo

7. Lisa Miskovsky – Why Start A Fire

Finstämt. Låten hade vändningar som var överraskande väntade. Överraskande i schlagersammanhang. Väntade då det lät kvalitets-80-tal. Det här var njutbart. Det lät också väldigt mycket Kate Bush. På ett positivt sätt.

Betyg: 4.

Slutplacering: Globen – final.

Snäppet bättre: Kate Bush – Running Up That Hill

8. Danny Saucedo – Amazing

Kvällens andra Katy Perry-kopia. Låten påminde oförskämt mycket om Firework. Annars sjöng Danny väldigt svagt, bräckligt, tyst, skakigt och falskt. Han hoppade väl runt så mycket att han också emellanåt kom av sig textmäsigt. Nej, det här var bara en dålig kopia. Inget värdigt att skicka till Baku om nu någon inbillat sig det efter alla ”positiva” skriverier i media.

Betyg: 2.

Slutplacering: Globen – final.

Snäppet bättre: Katy Perry – Firework

Många av kvällens låta var försök till att vara moderna och popiga. Platt fall. Det jag har så svårt för att förstå, är hur dåliga produktionerna av låtarna är. Vi har bra låtar och bra artister, men de verkar aldrig komma i närheten av melodifestivalen.

Jag kommer att titta på Andra chansen och på finalen. Men jag kommer inte att skriva något om det. Vi har nu hört alla 32 bidragen, därför finns inget mer att säga. Jag kan bara hoppas på att Loreen eller David Lindgren vinner finalen och får åka till Baku för Eurovion Song Contest.

(Spotify, men ”snäppet bättre”-låtarna) http://open.spotify.com/user/jontasgbg/playlist/7g58fxH2j0d8NCj5dh11od

Pre

Posted on by

Med stor lättnad inser jag att det är sista delfinalen i kväll. Schlagereländet fortsätter i någon vecka till, men jag behöver bara genomlida åtta tävlande låtar till.

Sedan den 17 februari befinner jag mig i årstiden våren. Göteborg (inte omnejd) samt Skåne har nu kommit till den där jobbiga årstiden där allt är sunkigt. Inte förrän april/maj sätter växtligheten igång. Fram till dess är allt fult, grått och trist. Sommaren är grön, hösten gul/röd/orange, vinstern vit. Vårens färg är femhundra nyanser av brunt. Isande vindar och värmande sol, d.v.s. förknylningarnas tid. Och då härjar vinterkräksjuka och säsongsinfluensa som värst. Allt är bara fel och jag känner äckel. Kanske också därför det är tiden för melodifestivalen. Undrar vad jag ska känna äckel för i kväll?

Skillnad

Posted on by

Kanske jag inbillar mig. Jag måste inbilla mig. Det känns klarare i huvudet och min syn har normaliserats. Kan uttrappningen av epilepsimedicineringen (helvetesmedicinen) göra så mycket? Jag är bara på dag 2 där jag sänkt från 300 till 275 mg per dag. Men något känner jag ändå. En förbättring. Jag gillar mitt energiska jag. I dag har jag känt mig energisk.