Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Det blev en ny almanacka i dag.
Det har tagit nästan hela dagen att skriva in allt sånt som är viktigt. Förutom alla möten, så har jag varit tvungen att försöka få in mina obligatoriska fridagar också. Det är ett pusslande. Som ändå fortlöpande kan ändras. Anledningen till att jag pusslar beror på att jag måste tänka på vilka konsekvenser som kan uppstå om jag inte tänker efter före. Jag har väldigt svårt för att spontant göra några ändringar, för då blir det en dominoeffekt. Som sagt har jag mina fridagar att ta hänsyn till. Regeln är att jag aldrig får arbeta mer än tre dagar i rad samtidigt som jag har andra bokningar som inte har med jobbet att göra. Ibland är det tufft, mitt upplägg. Jag kan styra mycket, men inte allt.
Jag är fruktansvärt beroende av min almanacka. Precis som med min mobiltelefon, så kan jag inte gå någonstans utan den. Frågan som kanske uppkommer, är varför jag inte använder mobilens kalender? Därför att den är värdelös. Det är svårt att överblicka veckorna och det är krångligt att skriva in text, eller ännu värre – att flytta text mellan dagar. Papper och penna är fortfarande överlägset bäst.
Men jag har faktiskt en backup online. Den bästa elektroniska kalendern har jag oväntat nog funnit i mejlprogrammet vi har på jobbet. Och jag kommer åt den både hemma och i mobilen. Men jag skulle inte klara mig enbart med denna kalender. Syftet jag har med ”mejlkalendern” är att jag kan göra sammanställningar/utskrifter av min veckoplanering att sätta upp på min dörr på jobbet, så man kan se när jag är på plats och vad jag är iväg på. Om det egentligen efterfrågas har jag svårt att tro, men möjligheten finns där. Folk kan se att jag är i tjänst även om jag inte sitter på min plats.
Sen jag fick Ajfån (tjänste) synkas den mot kalendern i min dator på jobbet (och tvärtom). Kanonbra! Och då behöver jag ingen papperskalender. Men jag har beställt en i alla fall – datorer och mobiler kan ju krascha eller bli stulna… Livrem och hängslen!
Jag minns våren 1989. Då klarade jag mig utan en kalender. Nu måste man nästan planera in toabesök i kalendern för att få tiden att gå ihop.