Dag: <span>1 januari 2013</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

2005 fanns något som hette Fredagsfyran. Jag kör en repris, nya svar.

Tema: skrivprocesser

1. Varför har du valt just bloggen som uttryckssätt?

Från början var det inte mitt val. Primärt ville jag bara ha en hemsida way back in 1998, men visste inte vad jag skulle skriva/publicera på min hemsida. Då föddes min ”dagbok på nätet”. Det visade sig vara ett utmärkt verktyg av flera orsaker. Privata tankar, vardagshändelser med mera kunde jag häva ur mig och samtidigt få respons i form av inlägg i gästböckerna. Det sporrade. Men så kom själva bloggverktyget in och jag var kluven. Jag var fortfarande väldigt html-frälst, men insåg med tiden fördelen med ett bloggverktyg. Det var enklare att publicera texter, men så här en hel del år senare, så inser jag också fördelen med html-kodning. Det tog längre tid, men man lade ner mer tid på det man skrev. Det var inte så spontant. Jag kan bli stressad av bloggverktygets spontanitet, där jag bara ”kastar ut” en text som kanske inte är så personlig trots allt. Fördelen med bloggverktyget är annars att kommentarer skrivs i anslutning till ett enskilt blogginlägg. Om man har läsare som kommenterar, det vill säga. Ändå fortsätter jag att ha bloggen som mitt uttryck eftersom jag inte vet något annat sätt. Facebook, Twitter och andra sociala medier inbjuder inte till längre texter och försvinner snabbt i ett stort flöde av andras inlägg. Bloggen är ändå fortfarande min privata sfär som jag styr över.

2. Vad gör du de dagar då inspirationen till att skriva tryter?

Inspiration är inget som bara kommer till en. Man måste fortsätta skriva och hålla igång skrivmuskeln. Och plötsligt en dag infinner sig inspirationen igen. Hoppas jag…

3. Är bloggen det enda stället du skriver på, eller skriver du någon annanstans också?

Jag skriver både på Facebook och Twitter (that’s it), men med en annan inriktning och annat syfte än med bloggen. Det kompletterar vartannat. I övrigt skriver jag inte online. Inte offline heller, annat än i jobbet. Sedan ett par år författar jag mycket egna texter där som är arbetsrelaterade (typ rutindokument, sammanställningar och så vidare). Detta räcker. Jag skriver cirka 12 timmar per dag någonstans.

4. Vilket av dina alster är du mest nöjd med?

Ibland gillar jag några av mina oneliners på Twitter och Facebook. Särskilt om jag får vara lite ironisk och sarkastisk. Det brukar bli lite lek av situation, eller hur jag ska beskriva det. När det gäller bloggen, där materialet är enormt, så är jag mest nöjd om man ser till helheten kring det jag skrev 2000-2004. Kanske för att jag då var ganska öppenhjärtig om det mesta, lite aningslös, lite tvärsäker, lite *afasiattack – kommer inte på ordet* …naiv! Men det har ändrats en hel del genom att jag åldrats. Inte att jag blivit mer förståndig och vuxen. Snarare så att jag blivit mer försiktig eftersom jag varit under personlig attack så många gånger. Men ska jag ange något som jag fortfarande har lite roligt åt att läsa som jag skrivit, är om klädnyporna. Drogen klädnypor. Men vi var två som skrev – jag och Tobbe. Hur det egentligen började vet jag inte, men vi och många andra, hade väldigt kul. Bra var det kanske inte, men då var det roligt. Nu finns lite nostalgi över det hela när man läser.

||||| 0 I Like It! |||||

Nätlista

Kommentarer stängda

Årets första arbetsdag avklarad! I två år på rad har jag kört exakt samma upplägg: Jag har arbetat juldagen och nyårsdag. Visst har jag skrivit om det innan? Att jag går in och gör mitt ”gamla jobb” som jag slutade med våren 2011? Det är mer slitsamt att sitta en dag och skriva så här på jobbet, jämfört med att springa runt på olika möten dagligen. Fysiskt får jag mer värk då jag behöver röra på mig även om det också är svårt. Men vad gör man inte för att kollegor ska få vara hemma med nära och kära?

Natten blev inte som jag hade förväntat mig. Jag förutsatte att jag skulle sova gott långt före tolvslaget, men jag kunde inte somna trots att jag visste att jag skulle upp tidigt. Nej, jag reagerade inte så mycket på fyrverkeriet. För är jag trött så är jag trött och märker inte sådant. Men jag kunde alltså inte somna och fick ligga och lyssna på hur explosionerna tusenfaldigades vid midnatt. När det smällt klart vet jag inte, för jag lyckades somna vid 00.30-tiden. Så jag fick hela 4½ timme ostörd sömn innan det var dags att gå upp. Genomsvettig. Jag vet inte varför, men jag har svettats enormt i natt. Eller, skit i det! Det är inte intressant. Mer en egen notering.

Så jag åkte till jobbet strax före kl. 07. Det var ovanligt mycket folk på spårvagnar och bussar, samt det gick rätt så många ungdomsgäng planlöst på gatorna. De raglade inte. Varför gick inte de hem för att lägga sig? Min fördomsfulla tolkning är ”de är så höga att de inte kan sova och inte vet vad de ska göra, stackars satar till knarkare”.

Jag längtar till helgen och mer sömn. Den sömnbrist jag fick i natt har jag inte möjlighet att ta igen innan. Nu är det nytt år. Nu kör vi så det ryker på jobbet! Och däremellan ska jag sova. Tänk… Jag ser ingen skillnad på 2012 och 2013.

Och, ja… Jag är nu inne och bloggar på mitt femtonde år! Ha! I februari 1999 sa jag att jag skulle skriva dagbok på nätet till efter sommaren… 1999. Sedan skulle jag sluta. Gud, vad jag känner mig misslyckad! För jag håller ju på än…

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Dravel Omvärldsbevakning Övertygelse Personligt Surgubbe Vardagsblogg