Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Av någon mystisk anledning så är inget så jobbigt hemskt som man i förväg går och inbillar sig. Våndan i onsdags inför torsdagen och fredagen, var inte nådig. Torsdagen skulle var heldagsseminarium och fredagen hämndtjänst och arbete.
Vad det var som störde mitt lugn? Jo, men bygger upp en massa hinder som kanske sedan inte visar sig vara en realitet. Till exempel våndades jag över torsdagen eftersom det var utanför arbetsplatsen. Skulle där vara trappor med hiss som alternativ? Skulle man tvingas gå ut på stan och äta lunch? Skulle jag hamna bland okända? Skulle jag klara av att byta ut joggingbyxorna mot jeans? Skulle tvingas åka till jobbet efter mötet trots att arbetstiden skulle vara slut när jag väl kom till jobbet? Skulle jag behöva uppvisa min okunskap inför andra? I slutändan fanns inga problem mer än lunchen som ändå fungerade även om jag fick gå ganska långt.
För fredagen kändes det också ovisst. Skulle hämndtjänsten komma med tanke på att de inte längre följer det schema de skickat mig och som minutiöst är anpassat till mitt jobb? Skulle det bli problem på jobbet eftersom hemtjänsten för dagen tvingat mig att kasta om mitt arbetsschema? Skulle jag få det kämpigt på jobbet eftersom jag inte varit där på några dagar (tisdags)? Skulle där vara efterdyningar efter torsdagens heldagsseminarium? Skulle jag behöva jobba över då jag har minus på flexen? Men också här fungerande allting.
Jag brukar inte ha sådana här tveksamheter inför mina dagar. Det är när något ruckar på mina invanda rutiner som gör att jag får lätt vånda. För där är så mycket kamp (energiförbrukning) om jag stöter på problem. Hade inte hiss funnits på seminariet, så hade jag gått därifrån och åkt till jobbet. Hade inte lunchen löst sig hade jag åkt hem i protest. Hade inte jeansen känts bra, så hade jag bytt till medhavda joggingbyxor. Jag hamnade också med enbart arbetskamrater. Det visade sig att jag hade mycket kunskap. Och hade inte hämndtjänsten dykt upp hade jag fått ta semesterdag för att under dagen tvinga dem att göra ett akutbesök hos mig. Och på flexan ligger jag nu på plus (+11 minuter). Och ingen tog upp gårdagens seminuarium till diskussion. Jag hade mycket att göra, men kände att jag hade koll på läget i dag.
Däremot har jag ingen koll på helgen. Den kom lite plötsligt efter våndan jag haft i veckan. Nu när jag kan andas ut, så var den bara där – helgen. Den enda planen jag har för helgen är Melodifestivalen. Jag vet inte om det blir någon schlagermassaker i år heller, det har varit lite dåligt på den fronten på senare år. Av flera anledningar: 1) Det är svårare att driva med låtarna och artisterna, de har blivit mer mainstream och tråkiga. 2) Jag vill inte såra artisterna. 3) Edward vet (förmodligen) vem jag är genom Twitter. Men vem vet? Kanske jag plötsligt gör en totalsågning i morgon… Det beror på hur pinsamt det blir.
Kommentarer stängda