*axelryckning*

Nu ringer försäljare till och med på tjänstemobilen som har företagsnummer. I dag var det fullt tillräckligt med alla andra samtal. Jag är verkligen jagad och eftersökt. På hela den här veckan ska jag bara på plats under fyra timmar och det var i eftermiddags. Konstant ringde det! Jag kan tycka det är extra konstigt när folk jag inte känner söker mig. Det får mig att fundera på vem som hänvisar till mig? Någonstans måste det sitta någon som säger ”jag vet absolut ingenting, ring Jonas för han vet allt”. Det är verkligen allt också som det handlar om. Självklart kan jag nästan besvara allt. Annars får jag ljuga så jag inte tappar ansiktet. Typ.

I övrigt då? Trött och extra yr. Nu när sjukgymnastiken är över så börjar arbetsdagen 6.45 istället för 9.45. Det är skillnad. Å andra sidan kan jag också nu sluta lite tidigare om dagarna. Vilket innebär att jag hinner tvätta en maskin varje kväll innan det ska vara tyst i huset klockan 22.

Men ska jag säga något mer om jobbet, så är det att jag fortfarande står och stampar på det som skulle utföras 1 februari. Jag är en mycket upptagen man. Som nu ska på konferens i dagarna två. Men nästa vecka då? Nej, jag är fullbokad med möten nu i tre veckor. Jag lär stå kvar på 1 februari vid årets slut även i år. Men det verkar okej att jag går in många helger och arbetar ikapp när ingen kan störa mig. Förutom telefonförsäljarna…

3 reaktioner på ”*axelryckning*

  1. Jag har NIXat både mobil och fast telefon – och faktum är att det har funkat skitbra de senaste månaderna. Eller också har alla säljare lärt sig att Tofflan anmäler företag som ringer olovandes. 😈

Kommentarer inaktiverade.