Äntligen läkarbesök!

Fucking tired! Okej, jag lovar att inte skriva på engelska här. Kanske ingen bryr sig, men de två gånger jag genom åren skrivit på engelska här, så har det blivit ett ramaskri (varför vet jag inte). Men engelskan har kommit väldigt nära eftersom jag i stort enbart har kontakt med andra på nätet genom engelskan. Nåja.

Jag är skittrött! Okej, jag vet väl egentligen inte riktigt varför. Visst, jag har insomnia plus ms-relaterat uttröttningssyndrom. Men just i dag har det varit extra jävligt. Ögonen har gått i kors på mig hela dagen och jag har inte varit riktigt kontaktbar. Typ dvala. Vilket var bra när jag ÄNTLIGEN fick komma till min (nya) neurolog efter år av väntan. Märkligt nog så tror jag inte tröttheten noterades eftersom jag hade mycket att framföra efter min patientklagan (ja, jag anmälde de jävlarna för att äntligen få ett återbesök), så min svada höll i sig hela min besökstid. Vi gjorde aldrig något neurologiskt status. Kanske jag pratade för mycket, så det inte hanns med.

Men som vanligt. Jag fick visa och berätta. Nej, inget som har med mig att göra, utan jag får förklara de administrativa arbetsrutinerna och arbetssätten som doktorn ska känna till för att kunna läsa och tolka min journal. Vid andra tillfällen har jag knuffat under doktorn och visat var information finns i min journal. Nej, jag har aldrig läst min journal, det är olagligt. Men jag kan visa hur tekniken fungerar. Det är en fara/möjlighet att arbeta i den organisation man är patient i.

Vad kom vi fram till då? Jag vet inte. Doktorn var väldigt osäker (utbildningstjänst utan handledning av senior läkare) och skulle kolla upp allting och kanske sedan återkomma till mig. Japp, jag är väldigt krävande, så jag tar initiativ och dikterar läkares arbetssätt för att något ska hända.

Vi ska göra ett nytt försök att skicka mig på magnetkamera. Finns en öppen sådan i regionen, så ska jag dit. Eller så får remissen skickas ut i landet. Har jag inga skov (har jag inte haft på tre år), så kanske jag kan få byta ut sprutorna mot tabletter. Vilket sedan kräver att gör ny magnetkamera var sjätte månad för alltid. Tabletterna har en biverkning som är dödlig (variant av hjärnhinneinflammation som dödar, obotlig), men där man kan avbryta behandlingen vid första förändringen utan att något händer. Jag behöver detta. Tabletter, alltså. Jag är nu så sönderstucken efter 20 år att jag inte längre kan få i min injektionerna. Jo, kanylen går igenom huden, men den är så läderartad att jag inte kan spruta in innehållet. Det är fysiologiskt omöjlig och jag har sedan ett halvår inte fullgott skydd av mina injektioner.

Jag är för fet för att gå in i tunnelformad magnetkamera, det är därför jag måste ha en ”öppen” utan sidor (à la solarium som inte är förslutet). När jag nämnde det för (öh, kan säga som det är) min chef, så reagerade hen på det där med att jag skulle vara för fet. ”Men du har ju gått ner i vikt”. Jo, men jag tror att jag måste gå ner ytterligare 20 kg för att inte känna obehag. För då är jag nere på de vikt jag hade 2002 när jag genomgick undersökningen utan några problem. Men kanske det skulle fungera redan nu? Jag vet inte, ingen idé att chansa. För går jag dit utan att kunna ”röntgas” (kamera, ingen X-ray, det är magnetfält), så har jag kostat vården 10.000 kr i onödan. Så mycket kostar tid och utrustning. Minst. Per timme. Oavsett om undersökning utförs eller ej.

Annars? Vet ej. Jag försöker ändra i all min medicinering. Missnöjd. En total översyn behöver göras, för jag tror att det är därför jag är så yr. Min enda begränsning.

Och så får jag kompletterande intyg till flärdtjänsten. Och åter om sex månader. Doktorn tyckte det var väldigt otillfredsställande att jag inte ens kom vartannat år. Som om det vore mitt fel?! Att jag fick komma nu berodde enbart på min patientklagan till ansvarig chef.

I morgon. Studentavslutning. Jag som inte ska ha någon student alls från detta året, har i fem av nio veckor delat rum med student. Därför hinner jag inte arbeta annat än hemifrån. Och i morgon blir mitt lilla skägg nio månader.

Dagens dummaste. Jag råkade skriva mitt namn fel, det blev Qnas. Så mitt nya smeknamn på jobbet verkar bli Knas. Fast med Q.

||||| 0 I Like It! |||||