Månad: april 2016

Jag. Ett ord som jag kanske inlett min personliga/privata nätdagbok/blogg högst fem gånger på drygt sjutton år. Bara för att bloggen är egocentrerad, så behöver man inte understryka det med att inleda med ordet ”jag”.

Jag har väl nu mer eller mindre bestämt mig. Bloggen går i graven. Jag tror aldrig egentligen att jag haft något syfte med bloggen mer än att det varit en introvert studie av hur dagen varit. Ett hjälpmedel för mig att sortera tankarna genom att försöka ge uttryck för känslor och virrvarr av reflektioner. Nej, jag vägrar konsekvent att skriva ”reflexioner” som jag stör mig på enormt. Ungefär som att skriva rullator trots att man uttalar det som rollator. Eller X-rökare. När jag ser det sistnämnda så uttalar jag det som kryssrökare. X-rökare är inte ett ord. X är inte ens en förkortning, möjligen vid Xtrapris (hur fult är inte det?) där X står för extra. Med samma logik är man alltså extrarökare. Varför inte skriva exrökare som är precis lika många tecken som det fula och felaktiga X-rökare?

Fortfarande har jag svårt att hålla en röd tråd då jag associerar väldigt mycket till precis allting. Många har svårt att hänga med mig i mina tankesprång även till vardags. Min hjärna går ständigt på högvarv, tror jag. Som sagt. Virrvarr.

Under några års tid har bloggen kört ett långsamt farväl. Jag har svårt för att göra pinan kort och bara avsluta utan ett ord, så som de flesta av mina bloggvänner gjort. Har man varit med från början på 90-talet, så vill man också gärna vara kvar till slutet. Men där kom aldrig något egentligt slut på bloggeran. Istället har där varit någon form av förskjutning till sociala medier. Många får uppfattningen att de också funnits alltid, men de är relativt nya. Som gratistjänster så vet man heller inte vad som händer med det innehåll man publicerat. För mig har det varit viktigt att spara bloggtexterna. Kanske mest för att jag där lagt ner så många timmar på tankar, formuleringar och så vidare. I sociala medier är det mer spontant, lite slit och släng-mentalitet.

Var finns jag på nätet? Lite varstans, lite fluktuerande. Minst är jag här i bloggen. Jag har en hemsida med professionella jaget, som jag uppdaterar varje sommar. Inte riktigt en sida för CV, men ungefär. Om den sidan får finnas kvar, har jag ännu inte bestämt. Den fyller ingen egentlig funktion annat än att jag vid googlesökningar vill förknippas till annat än till uthängningar med FRIS (den suspektare organisationen av flera med den förkortningen). Jag har brett kontaktnät professionellt i yrkeslivet, samt undervisar studenter på löpande band. Söker de mig på nätet så vill jag ge min bild av vem jag är.

Där kom jag på en sak. Om jag inte uppdaterat den sidan sedan förra sommaren, så har jag inget skägg på de bilderna. Note to self: Det är sommar nu.

Facebook: Jo, jag finns där. Uppdaterar sällan, är inte riktigt nöjd med vilka som jag en gång i tiden accepterat som vänner. För det blockerar mig lite i vad jag vill och kan skriva. Vilket jag mer och mer skiter i. Är de missnöjda med mig, så får de väl avfölja mig.

Twitter: Världens löjligaste och mest intetsägande media. Det är blaha och handlar mest om smutskastning. Därför har jag inte använt kontot på ett år nu. Jag har inget utbyte av den skiten. Det där med att länka till nyheter är också det mest hjärndöda jag sett. Som om nyheter helt skulle gå en förbi.

Instagram: Kontot jag aldrig förstod nyttan av. Små bilder av ens vardag? Öh, varför? Ingen vill veta var du köpt din tröja! Men så började jag dokumentera mitt skägg (tio månader), och då rasslade det till. Från 12 till +800 följare. På grund av selfies. Karlar med skägg gillar andra karlar med skägg. Den gemenskapen tror jag mest handlar om att vi är ifrågasatta av vår omvärld. Nej, det är ingen modefluga. Jag är inte hipster. Eller terrorist. Möjligen viking utseendemässigt som blondin. Åtminstone får jag höra viking oftare (numera) än det andra. Men det som gett mig mest är kontakterna på Instagram. Bloggen var nationell, Instagram är internationell. Jag är verkligen social, pratar med folk i hela världen, dygnet runt, via mobilappar. Samt att vi (några) följer varandra på Facebook.

Så hur tänker jag gå vidare? Jag vet inte. Bloggen ska bort. Och jag tänker fortsätta ”umgås” med vännerna ute i världen så länge de är nåbara. Med tanke på hur många som försvunnit som jag haft kontakt med via nätdagböcker, så vet jag att man inte kan lita på att dessa flyktiga vänner finns där för alltid på nätet. Men bloggen känns förlegad. Jag har verkligen sagt allt som finns att säga.

Kommer fler inlägg? Jag vet inte. Rubriken antyder det. Eller så vill jag bara inte göra ett officiellt avslut.

Jag heter Jonas.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed

Efter jobbet var flärdtjänsten väääldigt sen. Jag fick efterlysa den, de påstod att den var på området vilket jag inte tror på då det dröjde ytterligare innan den kom. Chauffören förklarade varför jag väntat så länge:

Bil 1 tackade nej till min körorder.

Bil 2 tackade nej till min körorder.

Bil 3 tackade nej till min körorder.

Bil 4 tackade nej till min körorder.

Bil 5 tackade ja till min körorder!

Det är helt sanslöst att de som tagit på sig uppdraget genom upphandling med kommunen kan säga nej när kommunen sänder ut en körorder. För mig är en order en order, inget som går att förhandla bort.

Men trots att kommunen säger att flärdtjänsten fungerar perfekt, så vet jag inte hur de kan påstå det utan att falla döda ner. Kvällens chaufför drack kaffe samtidigt, höll på att krocka (ett flertal gånger), fick kaffe över sig (inget på mig), skrek och svor på medtrafikanter som var oskyldiga och så vidare. Häromdagen, med annan chaufför, höll vi på att krocka ett flertal gånger då han samtidigt satt och sms:ade privat med en hand. Jag har slutat bry mig, gör inga anmälningar. Det händer inget. Det händer lika lite som när jag är berättigad till resegaranti och aldrig får något som kompensation. Inte ens ett svar. Än mindre en ursäkt. Jag får bara en bekräftelse att jag kommer bli kompenserad (lögn).

Väldigt ofta får jag samma chaufför på morgonen. Också han håller ständigt på att köra upp på trottoarer, köra av vägen, krocka med mera. För han är konstant kåt (min tolkning) och måste stirra långt efter kvinnor vi precis passerat.

Oftast får jag chaufförer som också kör skolskjuts. Att kommunen godkänner den vårdslöshet som råder!

||||| 0 I Like It! |||||

Färdtjänst Göteborg

Comments closed

Det är helt underbart att arbeta hemifrån en dag per vecka! Min uppkoppling är inte den bästa trots fibernät, så vissa saker undviker jag att göra som är jobbrelaterat. Vissa program är så fruktansvärt tunga som vi använder på jobbet. Men det gör mig inget, för jag har enormt mycket ändå att göra som är just arbetsrelaterat. Min panikinsikt för fem minuter sedan, är att jag måste skapa lathundar till de fem nya kollegor jag ska få. Tydligen är det mitt ansvar (som den enda som har kunskapen) att uppdatera alla lathundar som jag låtit ligga på is i mer än tre år. Mycket har hänt på tre år och det finns bara i mitt minne. Något som nuvarande kollegor klagar på – de undrar hur jag kan komma ihåg allting utantill. Nå, men det är mitt enda sätt. Varför lär sig inte andra saker utantill? Det vi diskuterat ganska mycket, är att jag är 70-talist och de är 60-talister. Om det beror på det. Nä, tror inte det… Jag är bara en sådan person som memorerar allt genom att höra/läsa en gång. Upprepning är inget för mig. Att ta anteckningar är inte heller min grej.

Annars? Same same…

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed

Äntligen! Sömn! Det är tur sömn ibland infaller på mina fridagar. Senaste halvåret har jag sovit 5 timmar per dygn, senaste veckan 3-4 timmar per dygn. När jag verkligen känner att nu, nu, ska jag kunna sova – så har jag andra åtagande, som att jobba. Det där med insomnia är lite märkligt för min del, och jag vet inte hur mycket jag är påverkad av medicinering, ms, understimulans och stress. Det är svårt att hitta balans både i fritid, arbetsliv, motion, vila och sjukdom. Jag gör så gott jag kan. Men i natt fick jag sova ostört och vaknade efter tio timmar. Precis vad jag behövde! Frågan är hur kommande natt blir, i morgon måste jag jobba. Dock en sådan där ovanlig arbetsdag som inte innehåller ett endast möte (även om det sedan alltid tillkommer akutmöten, alltid, alltid).

Nå, ovan var svammel. Att jag inte skrivit på ett tag här, beror på att jag haft strul med webbläsarna/datorn/uppkoppling. Jag måste säga att Windows 10 fungerar bra även om jag avskyr app-systemet. Däremot har jag noterat att när det är Microsoft/Windows Update, så brukar det bli krångligt i några dagar och datorn får startas om flertalet gånger innan allt fungerar som tänkt.

Egentligen förstår jag inte varför jag skriver så lite. Jag känner inte att jag har något att skriva om, men hur har jag funnit inspiration genom alla år där jag bloggat flera gånger om dagen? Jag har inte trätt in i något vakuum, så varför har jag inget att skriva om? Kanske jag inte längre har behovet då max tre läser här. Läser jag själv andras bloggar? Nja. Inte egentligen. Jag gillar inte läsa i mobilen och det är sällan jag sätter mig vid datorn. Så, kanske en gång i månaden? Då brukar jag komma ihåg mina RSS-flöden jag följer. Det verkar inte som om så många andra heller för skriver, för det är få anteckningar att läsa efter en månads uppehåll.

Mina domäners framtid är lite osäker. Jag fortsätter betala för dem och för webbhotellet, men det är mest i väntan på att jag ska ta ett beslut kring vad som ska hända. Jag vill inte att bloggen försvinner innan jag har en tanke.

Annars? Extremt på jobbet, som vanligt. Är inte särskilt glad när jag är hemma, för de håller på med alla renoveringarna överallt. Ny uteplats/trappa på grannhuset, torgets byggs om, balkongerna renoveras och blir inglasade och så vidare. Men det kan bli bra. Om vi slipper byggstrejk och byggsemester. Kanske jag får en fin inglasad balkong lagom till midsommar och sommarsemestern.

Ja, sommarsemestern. Jag vet ännu inte så mycket eftersom jag kanske ska arbeta i stort sett alla helger under två sommarmånader. Eller så har jag väldigt mycket semester. Eller ingen alls. Vet inget. Så den enda planen jag har, är när jag väl är ledig, så får jag tillbringa tiden med att inreda och vistas på inglasad balkong. Eller så sticker jag till England. Eller så får jag besök från England. Äsch. Vet inget.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed

Fyradagarshelg. Ibland får jag lite väl mycket övertid, och då lägger jag lediga dagar i anslutning till helg för att få lite långledigt. Dumt av mig, för det betyder att jag inte har koll på jobbflödet och drunknar direkt när jag är tillbaka. Jag börjar väl förstå det där med att jag aldrig får arbetsro på jobbet. Man utnyttjar mig. Tydligen vet jag väldigt mycket om det mesta, så mitt jobb skulle egentligen kunna gå ut på att bara sitta som ett orakel på en pall och svara på frågor. Men vi är nu ganska många som börjar bli missnöjda med hur saker inte sköts på jobbet.

Min första lediga dag denna långhelg, var något som egentligen inleddes i går när jag ringde några samtal. I dag har jag skrivit kontrakt om säkerhetsdörr (extra månadskostnad – löjligt), så om 8 veckor är jag i säkerhet. Nej, det handlar inte om det för min del. Min ytterdörr är gammal, skamfilad och släpper in alltför mycket ljud. Granne ett gömmer flyktingar/papperslösa hos sig, så det är lite mycket spring och skrik dygnets alla timmar. Granne två har personliga assistenter som kommer och går hela dygnet, och de är experter på att slå med dörren. Jag vill bli av med ljuden som låter som inbrytning hos mig.

Förutom säkerhetsdörr, så verkar det gå framåt vad gäller ombyggnation av balkongerna. Inte för att jag ser någon som arbetar med balkongerna, men när det väl händer något så lär det gå fort. Om inte byggstrejk och sommarsemester saboterar tidplanen. Dessutom har de grävt upp hela torget utanför mitt sovrum/balkong. Torget ska göras om och ny belysning ska till. Därför har de nu tagit bort alla träd (precis som för ett par år sedan på min innergård – jag har inga träd längre någonstans) och satt upp ett jättestrålkastare som lyser på mig nattetid trots rullgardin. Men nu har jag fixat det genom att köpa mörkläggningsgardiner till sovrummet. Så mörkt har jag nog aldrig haft nattetid inne i stadsmiljö.

Gårdagens samtal som jag var inne på… Jo, jag har nedgraderat min TiVo till halva kostnaden. Jag tittar inte på 200 kanaler. Jag tittar inte ens på 10 kanaler. Jag lägger hellre pengar på streamingtjänster.

Och man ska komma ut och titta på min mediabox. Den där dosan de monterat på min vägg så jag får fiber in i lägenheten. De måste kolla om den verkligen fungerar tekniskt, för jag har konflikt med mitt bredbands-/telefonföretag och med arbetsgivaren. Min IP-telefon, som är ganska dyr per månad (men billigare än Telia och övriga konkurrent) har inte fungerat sedan december. Och arbetar jag hemifrån så fungerar knappt VPN-anslutningen trots nätverkskabel och >100 Mb i trafikhastighet. De skyller på varandra. Så jag måste kolla tekniken innan jag åter strider mot arbetsgivare och bredbandstjänsten.

Annars försöker jag väl bara vara ledig.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed

Lyckan. Jag ser som bekant väääldigt många tv-serier, men där är speciellt tre som jag slaviskt följer. Ja, vad ska jag egentligen säga? Jag har spelat in på TiVo sedan oktober som jag först i påsk hann börja titta på. Minns ni Bron III? Tja, den såg jag i påsk. Men för tre veckor sedan började Kanal 11 ÄNTLIGEN visa säsong 11 av Supernatural. I fredags släppte Netflix ÄNTLIGEN säsong 9 av Doctor Who! Och om 20 dagar kommer säsong 6 av Games of Thrones på HBO Nordic! Jaja, jag får ju heller inte missa säsong 2 (HBO Nordic) av Outlander (Diana Gabaldon, Främlingen) som kommer i april. Och nog kommer väl också Penny Dreadful nu i april på HBO Nordic?

Men jag släpper inte mobiltelefonen trots alla tv-serier. Där är ju så många människor i världen att hålla kontakt med! Det har börjat släppa vad gäller svenska kontakter. Men det är genom helt andra vägar än via sociala medier. Det finns ju exklusiva betal-appar.

Annars jobbar jag på, eller försöker. Det är fortfarande hopplöst att försöka hinna med något då jag dras in i allt möjligt. I helgen var det en jättekonflikt mejlledes. I en ringhörna; läkare. I andra ringhörnan; jag och X antal chefer. I dag gick jag segrande ur striden med hjälp av cheferna. För att nämna något om dagen i dag, så var det åter dags för hemarbete. Det är lika stressigt som att vara på jobbet, även om jag inte störs av ovidkommande spontanbesök. Men den stora fördelen är att kunna sova längre, sätta sig direkt och börja jobba utan att behöva ta sig till/hem från jobbet. Så fort jag loggat ut ur datorn så är jag fri (att åter kunna lägga mig och sova). Det jag också tycker är bra, är att jag hemma hinner tänka samtidigt som jag jobbar. Tänka på jobbrelaterade saker, sånt jag ska uträtta men behöver få struktur på inför praktik. Simultanförmågan på jobbet sträcker sig till att jobba samtidigt som någon står bredvid mig och vill ha svar på frågor. Simultanförmågan hemma är att jobba samtidigt som jag tänker framåt för jobbets del. Jag är nog mest trött på konstgjord andning, som allt känns som där jag ska hinna så mycket men inte hinner någonting. Sedan i mars ska vi vara tre som delar på en arbetsuppgift jag egentligen inte ska ha men som ingen annan kan. Där har ännu ingenting hänt. Påminner om hur jag haft det i 16 år på jobbet. Vi börjar tröttna nu.

Det är en kostnadsfråga, men jag är nu verkligen redo att skaffa en väldigt stor tatuering axel/skuldra/överarm/underarm. Motivet är fortfarande lite höljt i dunkel, men jag lutar åt något i blått och grönt, drakfjällsaktigt, men kanske ett rytande björnhuvud på skuldran. På högersidan. Det jag måste tänka på när det gäller tatuering är konsekvenser som kan uppkomma på grund av ms (magnetkamera, kanyler). Men som är svårast är att hitta en tatueringsstudio som 1) är handikappsanpassat för rollator, 2) tatuerare som arbetar med färger och 3) som gör snygga jobb. Tatuering har kommit bli viktigt för mig. För att markera personlig utveckling, eller det jag varit med om senaste nio månaderna (förutom skägget då).

Jag arbetade i helgen, gick in på min gamla tjänst från 2004. Därför kommer jag ganska snart att ha en fyradagshelg. Igen trots att påskhelg nyligen varit. Lycka! Jag förstår inte hur jag ska orka arbeta tre månader till innan sommarsemestern. Så sliten!

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed