Släkt – tio år senare

För tio år sedan fyllde jag i denna lista, nu har jag andra associationer. (2006-08-19)

Min mamma…

…och jag pratar dagligen, men vi är verkligen olika och tycker olika (crash and burn).

Min mormor…

…föddes 1918 och arbetade i hemmet som sömmerska. (dog 1988)

Min morfar…

…föddes 1911 och arbetade i skogen som ägdes av slottet vars marker de bodde på. För ett par år sedan fick jag veta att han omkring 1975 var med om en hemsk olycka i skogen där han fick ett träd över sig. Man visste inte om han skulle överleva och låg under väldigt lång tid på intensiven. Jag har inget minne av detta. Och ingen har sedan någonsin nämnt detta. (dog 1976 som nybliven pensionär)

Min far…

…är fortfarande ett mysterium för mig. Vi stod inte varandra särskilt nära. Men jag inser mer och mer att jag har väldigt mycket av hans finska gener i mig. Sisu! (dog 2006)

Min farmor…

…träffade jag två gånger – en gång i Finland och en gång när hon besökt oss. Jag vet absolut ingenting om henne, mer än att hon var Frälsningssoldat och skickade sina barn till Sverige när kriget bröt ut i Finland. (dog 90-tal)

Min farfar…

…träffade jag en gång i Finland. Jag vet verkligen ingenting om honom. (dog 80-tal)

Jag…

…har ärvt en sak från dem alla ovan. Ihärdighet, envishet, arbetsmoral. Fysiskt liknar jag min svenska släkt även om jag har mycket drag från min far – jag kan se det som är typiskt finskt i mitt utseende (näsa, ögon, kindknotor). Men jag har ett väldigt finskt temperament som bryter igenom min skånska sävlighet om jag blir tillräckligt provocerad (vilket händer ganska ofta). Jag blir mer och mer finsk. Ändå måste jag säga att jag bryter av ganska rejält från ovan släktingar genom att inte lyssna. Jag går verkligen min egen väg och gör mina egna val. Kanske jag inte behagat släkten i alla avseende, men jag bryr mig inte. Trots allt är jag en individ och jag är individualist. Och humanist. Mina livsval är baserat på det och jag har lämnat släktens fålla.

||||| 0 I Like It! |||||