Det okända får inte vara okänt

Om en vecka är tanken att jag ska göra Jönköping. Det kräver enorm planering för min del. Inget får lämnas åt slumpen, inget går att improvisera. Det är vid sådana här tillfällen MS kommer i vägen. Det är av den anledningen jag inte varit hemma i Skåne på typ sex år. Jag kan fysiskt inte ta mig någonstans då jag är hänvisad till färdtjänst som kör inom kommunen, men inte längre. Riksfärdtjänst finns, men de hänvisar till tåg vilket är en omöjlighet***.

Lyckligtvis är jag lovad samåkning till Jönköping som inte ligger så långt bort. Men sedan? Jag har nu konstaterats behöva en eldriven rullstol, men får vänta kanske ett halvår på det. Alltså behöver jag en manuell rullstol. Men jag har aldrig suttit i en rullstol och har ingen. Jag behöver min rollator i de lägen jag måste gå. Jag kan inte resa mig ur en rullstol och ta ett steg utan rollator. Och en rullstol måste passa mig fysiskt, så jag kan förmodligen bara använda rullstol för transport om någon kör mig (inte av egen armkraft). Men jag vet inte vart jag ska i Jönköping. Jag känner inte till avstånd. Jag vet ingenting.

Det som är det egentliga orosmomentet, är min MS-trötthet. Jag behöver mycket vila. Jag behöver sömn. Jag behöver tystnad. Jag behöver kunna dra mig tillbaka väldigt akut om än bara för 10 minuter. Nu har jag varit så förutseende att jag inhandlat öronproppar. Frågan är om jag kan äta, för jag sätter i halsen om jag blir distraherad av ljud och rörelse omkring mig. Så patetiskt är det att ha MS. Och jag måste ta mediciner på regelbundna tider. Så jag har lite panik för allt detta. Jag kan vara med på allt, under rätt förutsättningar. Men jag känner inte till förutsättningarna.

Jag kan inte riktigt avgöra om jag ser fram emot nästa helg. Att umgås ser jag fram emot. Om förutsättningarna finns där. För ett år sedan hade dessa problem inte existerat. Om ett år existerar inte dessa problem. Jag är i ett väldigt skört läge sjukdomsmässigt och det måste finnas en fungerande plan.

*** Jag kan knappt gå. Har packning. Har rollator. Enligt kommunen ska jag åka färdtjänst till tågstationen, sedan tåget till Lund. Byta till annat tåg till Hässleholm. Eventuellt byta till annat tåg/buss i Hässleholm till Kristianstad. I Kristianstad ta buss till en rondell ute på landet. Där gå en halvmil till ömma modern. Det. Är. Inte. Genomförbart!

||||| 0 I Like It! |||||