2-årsfesten

Apatiskt trött. Därför har jag inte orkat skriva något efter Jönköping. För det har verkligen varit full rulle. Nej, jag var inte full när jag körde rollator.

Hur var lördagen? Ja, säg det. Jag har ännu inte lyckats summera mentalt eller få ihop alla ansikten, händelser och platser. Vi tog oss ganska snabbt till Jönköping och där fick jag också ganska omgående en manuell rullstol som jag placerades i. Sedan bar det av.

Rullstol. Detta var första gången jag suttit i en rullstol. Det. Var. Fruktansvärt. Man blir verkligen helt beroende av sina medmänniskor. Och det är väldigt kallt att sitta still i en rullstol även om det är varmt ute. Största problemet var väl att jag flög ut ur rullstolen 4-5 gånger på grund av kullersten och kantsten. Varje gång lyckades jag ändå landa på fötterna. Men det var mentalt uttröttande även om jag inte tog ett steg. Det var mycket intryck. Många platser. Och mååånga fotograferingar. Proffsfotografer. Respektives mobiltelefoner. Skäggens mobiltelefoner. Pressfotografer. Förbipasserande som fotograferade. Emellanåt kom jag på efterkälken med rullstolen och då hörde man kommentarerna från stadens invånare som var ut på shopping ”vilka var det” och ibland sprang folk ifatt oss för att fråga vilka vi var. Okej. 50-100 skäggiga karlar väcker kanske lite uppmärksamhet? Det jag tyckte var lite pinsamt var alla officiella fotograferingar där jag hamnade längst fram på grund av att jag satt. Jag kan förstå det, men varför i mitten och inte ute på flanken? Jag hamnade verkligen i fokus.

Finns mycket att säga. Märker att jag inte vet hur jag ska formulera mig så länge jag inte fått ihop det mentalt. Sitter just nu och frågar alla andra som var där, vad jag egentligen gjorde. Tydligen har man pratat med mig och kramat mig, men det känns lite vagt när jag försöker återkalla sådana minnesbilder. Nåja. Det var fint att ha varit där och träffat alla – oavsett vad jag för stunden minns. Tror jag kommer ihåg mer om jag får vila mig.

Så ovan var i lördags. På söndagen åkte vi hem och då kände jag mig ganska pigg förutom att jag kände mig förkyld efter att frusit så hemskt i rullstolen. I måndags hade jag semester och då var jag åter totalt slut efter helgen. Sedan har jag arbetat tisdag och onsdag, vilket fortfarande är fysiskt väldigt jobbigt efter MS-skoven och med kronisk yrsel. Det har inte varit speciellt lugnt på jobbet trots att jag flyttat ifrån verksamheten. Akutjobben hopar sig och jag är jagad som vanligt. Man har lyckats leta upp mig fem våningar upp där jag sitter ensam på en låst avdelning. Tusan! Nu är det arbetshelg som väntar. Tyvärr är jag lika överhopad av jobb då också. Arbetshelgerna som brukar vara mitt andrum.

2 reaktioner på ”2-årsfesten

  1. Det är ju underbart att du kom dig iväg på träffen och att det gick så bra! Nu vet du – till nästa gång – att du bör ta med varma kläder. (Jo, jag vet, du har redan en mamma och behöver inte en till. Sorry! Kunde inte låta bli.)

    1. Ja, det här blev ju en hit. 🙂 Men det var lite otippat att frysa, men det blåste och +18 var inte så varmt. Alla andra svettades, men de använde ju benen och blev varma den vägen. Så det var en ny erfarenhet att vara stillasittande.

Kommentarer inaktiverade.