Skäggselfies

Det är en uppförsbacke. Jag var sjukskriven mer eller mindre mars-april, men skovet med förlamning var jobbigt först efteråt. Visst, besvärligt att röra sig med förlamning och jag var väldigt trött och sov mest. Konsekvensen av att vara inaktiv under två månader, är att det är skitjobbigt komma igång igen. Det svåra är att väcka liv i kroppen. Konditionen är intakt, likaså fysisk styrka. Ändå är det svår att få kroppen lyda, och jag tror det har med nervimpulserna som inte vill gå fram riktigt efter ett skov. Skov betyder egentligen inflammation av nervtrådarna (förenklad förklaring) och när det efter skov ska läka, så uppstår den där ärrvävnaden på nervtrådarna som gör det så svårt för att nervimpulser att gå fram. Hjärnan och medvetandet har inget att säga till om. Viljan kan inte bryta igenom. Det är det jag kämpar med. Jag försöker ignorera den enkla vägen, att inte bry sig utan ge upp. Jag är envis, jag vill ha min frihet och göra vad jag vill. Kanske jag trots allt får vara tacksam över min mentala styrka att aldrig ge mig. Jag gör mig aldrig till offer. Blir jag arg så är det på omgivningens oförmåga att leva upp till mina förväntningar när jag väl ber om hjälp i något.

I flera veckor har jag försökt skriva ett inlägg, men det är tufft. Den får mogna lite till. Funderar på att skriva min historia, den ocensurerade versionen. Den utan filter. Vi får se.

Hm. Har jag tagit några selfies senaste tiden?

Nå. Skägget blir mer och mer grått. Det blir också tunnare (ålder). Några gånger har jag själv klippt i det förutom då jag var hos barberare i januari. Jag borde lära mig det här; rör aldrig skägget – klipp aldrig i det! Det är snyggast och mest lättskött om man låter det växa fritt. Alternativet är att gå till barberare relativt ofta för att formge det vilket blir ganska fult efter några veckor.

Hur sköter jag annars mitt skägg?

  1. Tvättar det med skäggschampo dagligen (annat pH-värde än i vanligt hårschampo).
  2. 2-3 gånger/vecka använder jag hårbalsam, mild sort.
  3. 1-2-3 gånger per dag masserar jag in cirka 1 tsk jojobaolja. Det är ganska mycket olja, men mitt skägg är stort och torrt. Det finns dyra skäggoljor också, vilket jag har ibland. Då tar jag 3-4 drp.
  4. Ibland är mustaschen väldigt spretig, då tar jag fram skäggvax (inte mustaschvax) som är lite mjukare.
  5. Beardbalm använder jag periodvis. Ibland är det som om olja inte fungerar, då tvingar jag skägget in i denna mjukare form av skäggvax, så det håller stadga.
  6. Väldigt sällan fönar jag skägget. Det torkar ut även om skägget då blir rakare och ser längre ut. Men det känns onödigt.
  7. Jag borstar heller aldrig skägget. Istället är det två skäggkammar som används.
  8. Annars gör jag väl inget speciellt med skägget. Tvättar, kammar och oljar. Det går snabbt.

Snart är mitt skägg två år. Det är först nu kommentarerna slutat komma. Första året är värst – alla ska ha åsikter och synpunkter kring ens skägg, trots att vi inte känner varandra. Om någon säger något, så är det när okända stoppar mig ute för att berömma mitt skägg. Första året var det bara klagomål. Nu är det beröm. Vilket gör mig väldigt förvånad. Att man kommenterar positivt/negativt alls.

Den där skäggfesten med 100 skägg. En man rör inte en annan mans skägg. Någonsin. Mitt togs det i ganska frekvent (plus några pussar på flinten). Det jag fick höra en hel del, var också att mitt skägg var extremt mjukt att ta i. Skägg är strävt. Grått skägg ännu strävare. Varför mitt lär vara så mjukt vet jag inte. Vi vårdare alla våra skägg i stort sett på samma sätt.

||||| 0 I Like It! |||||