No action

Morgondagen blir spännande. På omvägar har jag fått höra att den planerade studenten dragit sig ur. I somras skickade jag brev och informationsmaterial, innehållande kontaktuppgifter till mig. Så… inte ta kontakt med den som lagt ner timmar av möda att skapa ett material och välkomstbrev? Jag är ett mejl bort, eller ett sms… Det som är spännande är att jag inte vet om vi får någon ersättare. Man vet aldrig. Det kan stå en okänd på tröskeln till mitt jobb i morgon. Som jag inte alls förberett något för. Jag vägrar planera utifrån ”kanske, möjligen, eller inte”. Jag har annat för mig.

Ett annat rykte säger att jag förlorar mina arbetshelger från och med om två veckor. Schemaändring ska enligt Allmänna bestämmelser meddelas minst 2 veckor i förväg. Den deadlinen är härmed passerad. Jag kommer protestera om jag inte får igenom mitt krav på hur nya schemat ska se ut. Det negativa är också att jag förlorar en tusenlapp i månaden när helgerna försvinner, men det har jag varit medveten om i 17 år.

Mitt nya arbetsrum jag fick i våras har jag bara till låns i ett halvår. Det halvåret börjar väl gå mot sitt slut? Det finns ingen plan för det. Krasst så finns det inga alternativ.

Är det missnöje jag känner? Något skaver åtminstone.

||||| 0 I Like It! |||||