Dag: 1 december, 2017

Efter fem år återupptar jag en funktion på jobbet då det ställts som ett krav på mig trots att jag i praktiken inte har tiden. Nu när jag sparkar igång detta så upptäcker jag att behovet tydligen är enormt. Jag blir matt. Tydligen har man diskuterat mig högre upp i organisationen och ryktet säger att jag är expert, enormt duktig och verbal. Därför vill man utnyttja mina tjänster mer än uppdraget säger, och jag måste säga nej. Jag tycker det är lite (mycket) fräckt (oanständigt) att försöka använda sig av mig i verksamheter där jag inte är anställd. Jag har i 10 år missionerat om att jag behöver kollegor, men man är för snål att utbilda. Nu har man upptäckt att jag haft rätt hela tiden, att nu kommer krav på att min funktion ska finnas överallt. Men det är inte bara en kostnadsfråga, nu handlar det också om att utbildning tar tid. Samt att man inte har förberett för den typen av förändringar det innebär. Och det vill man att jag ska lösa då jag har rätt kompetens. Nej, jag är inte lärare. Jag är inte kryptisk med vilje, det beror på att det är svårt sätta sig in vad jag arbetar med hur mycket jag än förklarar.

På måndag morgon ska jag undervisa (i ovan jag vägrar) läkare, men det är ”mina” 70 läkare. Det är fullt tillräckligt, och inte så betungande då jag kan min verksamhet och känner mina läkare. Nu kommer helgen handla om att stålsätta sig då jag vet att jag kommer bli hårt ansatt och ifrågasatt. Jag är tvärsäker, jag har rätt i det jag ska undervisa i, för som sagt är jag expert på mitt område. Men jag måste begränsa mig i målgrupp. Och detta gör jag utöver mina ordinarie arbetsuppgifter som jag inte hinner med. Det som jag känner mig mest pressad över just nu är att jag har obesvarade jobbmejl sedan en månad. Jag hinner inte besvara alla frågor jag får, jag drunknar i mejl.

I går satt jag i möte heldag. I dag satt jag halva arbetstiden och förberedde föreläsningen jag har på måndag, och halva tiden var telefonsamtal där jag fick frågor.

När ska det lugna ner sig på jobbet? Jag har haft för mycket att göra nu i typ femton år. Rast och lunch vet jag inte vad det är (okej, jag tar lunch 10 minuter varje dag). Och jag ska vara skyddsombud?! Vem skyddar mig? Detta inverkar negativt också på MS. Jippi.

||||| 1 I Like It! |||||

Arkiverat

Comments closed