Posts with category - Schlagermassaker

2014:138

Nej, där var inget röstkort till EU-valet i brevlådan i dag heller. Utskick 2-7 maj, då förväntar jag mig att få röstkortet senast 7 maj. Eftersom jag inte vet om röstkortet kommer med någon dags försening – eller inte kommer alls – så beställde jag ett nytt röstkort i dag för att vara på den säkra sidan. Jag röstar i alla val – utom kyrkoval och Eurovision Song Contest/Melodifestivalen. Kyrkoval bojkottar jag av princip. Väntar fortfarande på att församlingen ska godkänna min begäran om utträde som jag skickade in 2006.

Vad är viktigast för mig i EU-valet? För mig är där väl inget specifikt annat än att jag inte vill flytta mer beslutsmakt från Sverige till EU. Och att vi ska bygga ut kärnkraften. Så fort jag fått röstkortet ska jag förtidsrösta. Det gör jag på jobbet. Sedan jag flyttade till Göteborg för 14 år sedan har jag alltid förtidsröstat på jobbet. Det är enklast så.

Den hemska maratonveckan på jobbet fortsätter där jag aldrig verkar få en ledig dag – inte ens en ledig helg. Jag är jagad, störd, bevakad, förföljd och så vidare. Inte en lugn sekund. Superstressad, supertrött, superont (ryggskott) och vill bara supersupa mig superredlös.

De många och långa dagarna blir inte bättre av att vägarna till jobbet är avstängda fram till december. Jag säger bara; omvägarna… köerna… tidsåtgången…

Men jag såg Eurovision semifinal 1 i går…. eller i dag… delvis… snabbspolning… Det positiva: De flesta kan sjunga och göra show av sina 3 minuter (utan en viss svenska som inte hade någon scenografi alls). Det negativa: Danskarna verkar inte riktigt behärska kamerateknik eller bildkomponerad grafik. Fortfarande tycker jag Ukraina har den modernaste (i tiden) låten där inget skaver och som inte kommer att åldras fult med tiden. Tick tock…

Inga kommentarer

2014:134

Tyvärr blir det nog inget Eurovision Song Contest alls för mig i år.

"/
 

Det visas för sent på kvällarna, för många kvällar och för kompakt under årets värsta arbetsvecka. Jag kommer att lägga mig så fort jag kommer hem från jobbet. Det är något jag förstått redan nu. Täta migränattacker (solljuset om dagarna) och ryggskott (igen) gör att jag måste koncentrera mig på det som är viktigt – jobba och sova. I den ekvationen får jag inte in ESC. Samtidigt – eftersom jag inte hejar på Sverige, så får det gå som det går. Ingen av årets ESC-låtar kommer att finnas på min Spotify-lista. Så jäkla dåliga är låtarna!

 

Inga kommentarer

2014:66

Nej, det blir inte en schlagermassaker. Även om jag inte kunde hålla tyst på Facebook och Twitter i går.

Hörby-Linus. Årets sämsta av 32 bidrag men i final. Vet vem jag vill tjära.

Kommentar till kommentaren: Nej, jag förstår inte Kära bröder. Ska det vara en snyfthistoria? Ska vi känna något som åhörare? Ska jag känna sympati för någon som ser ut som fängelsekund?

Har Elena bytt kläder? Hon är långrandig.

Kommentar till kommentaren: Eller Helena. Jag föredrar Elena eftersom det är mer inarbetat från tiden i Antique. Men i delfinal och Andra chansen hade hon något svart halvgenomskinligt som inte alls var klädsamt. Nu i finalen blev det en skjorta, randig i svart och guld. Snyggare, men inte festligt.

Han sen där skeva ungen. Kan ingen ge honom en ryggskena?

Kommentar till kommentaren: Yohio. Som jag sagt tidigare ser det ut som om han behöver hamna i en gipsvagga på grund av skolios.

Skånes yngsta tant men det äckliga vibratot. Don’t like it.

Kommentar till kommentaren: Det jag hört och sett från tv-intervjuer så finns där en arrogans som gör att jag inte kan ta baladdrottningen på allvar. Jag känner ingen respekt. Och hur kan man se så tantig ut vid så unga år? Alla vet vem jag pratar om. Årets ”vinnare”, den eviga förloraren. Som drar till ESC med något som de flesta länder brukar framföra med och aldrig vinna.

Jag har kommit att hata Abba.

Kommentar till kommentaren: Pausunderhållning med kända artister som gör Abba-plagiat. Hade det ändå varit egna tolkningar, men nej. Jag är verkligen trött på Abba i schlagersammanhang.

E inte skiten Slut snart? Jag ska jobba i morgon.

Kommentar till kommentaren: När vinnarlåten spelades och Sanna glömde texten, kände jag att det var läge att stänga teven och lägga mig. Ett riktigt beslut. Och eftersnack vill jag inte veta av.

Melodifestivalen är en jäkligt lång kisspaus.

Kommentar till kommentaren: Reklamavbrott behövs inte, både låtar och mellanakter är kisspauser i sig som man kan missa med glädje.

Internationellt uppskattade man inte Antons skrevgrepp.

Kommentar till kommentaren: Minst antal poäng från internationella juryn. Men svag låt, svag sånginsats, kunde inte uppvägas av att lägga handen på snoppen. Juryn hade rätt.

Nej, mello hämtade sig inte på slutet.

Kommentar till kommentaren: Årets melodifestival har varit värre än bedrövlig. Inga försonande drag, inte räddning i sista stund. Ska man köra över stupet är det bara att gasa.

Strax kan jag efter sen veckor släppa skämskudden och börja förtränga.

Kommentar till kommentaren: Trodde jag. Om det inte hade varit för…

Jag får behålla skämskudden till maj.

Kommentar till kommentaren: Och hon vann! Mitt hatobjekt nummer 1 och nu ska det daltas i flera månader om att trägen vinner och att det var välförtjänt efter lång och trogen tjänst och hur himla bra låten plötsligt blivit och vilken succé den kommer att göra i ESC…. Nej, det här är pinsamt.

Jag har en känsla av att Anton fick för många poäng.

Kommentar till kommentaren: Även de svenska telefonrösterna gav honom lägst antal poäng, men jag tror ändå att där var för många som röstade. Har man tio låtar att välja mellan, varför väljer man att rösta på just den här? Obegripligt.

Sanna ville få det ogjort. Ace gjorde ingenting. Alcazar skyllde ifrån sig. Har jag uppfattat rätt?

Kommentar till kommentaren: Första plats: Sanna Nielsen, Undo. Andra plats: Ace Wilder, Busy doin’ nothin’. Tredje plats: Alcazar, Blame it on the disco.

Resterande låtar? Väckte inget inom mig. Varken beundran eller avsky. Mellanmjölk var sur.

Inga kommentarer

2014:65

Schlager? Nej, tack! Åtminstone inte i dag eller i morgon. Vi får se om något värt att notera leder till en bloggpost senare i veckan. Tid och lust finns inte. Om vi säger så här; Om Ace Wilder vinner blir det en bloggpost. Vinner någon annan är det inte värt mödan då det ändå inte varit en bra låt som vunnit.

Inga kommentarer

2014:54

Efter 32 låtar så är detta fortfarande årets bästa schlager!

Inga kommentarer

2014:38 (anti-schlagermassaker)

Nej, man ska inte sparka på den som ligger ner. Därför ska jag heller inte skriva någon schlagermassaker. Åtminstone inte efter delfinal 2 från Linköping. Den var än mer genomusel denna vecka jämfört med förra. Hade jag suttit i publiken hade jag redan under det första bidraget rest mig upp och rullat ut.

Jag tror inte anledningen till min olust över schlagern beror på mig. Som tv-produktion bör de tänka om och förnya sig. Låtskrivarna borde också kräva lite mer av sina artister. Min inställning är att det egentligen inte finns några dåliga låtar, bara hur de framförs och av vem. Okej, låttexter stör mig också.

Vad vill jag se istället? Två delfinaler med tio låtar i varje (20 bidrag mot dagens 32). Fem från varje delfinal går till final. Folket röstar fram de tio låtar som går till final. Enbart en jury väljer ut en vinnare från finalen. Det kan åtminstone inte bli sämre än i dag. Och det skulle vara ganska skönt att halvera antalet tv-sändningar då sex schlagerveckor är lite väl… ansträngt.

Och slopa programledare. Ha bara en speakerröst.

Nästa vecka är det delfinal i Göteborg. Jag undrar om jag kommer att märka något. Det är ytterst tveksamt om jag har möjlighet, eller ens vill, se schlagereländet. Kommande vecka blir årets värsta på det personliga planet.

Inga kommentarer

2014:34 (Schlagermassaker)

Femtonde året av schalgermassaker känns väldigt mycket been there, done that. Men det beror nog mer på att schlagereländet är en ständig upprepning i sig. Också detta år (denna delfinal) leddes sändningen av programledare som tilldelats ett väldigt dåligt manus, för lite repetitioner och för mycket prat. Det där med gala och glamour fick artisterna stå för, men precis som tidigare år – tunnsått. Av någon anledning var artisterna, samtliga, svartklädda med ett ynka litet undantag. Har vi inte råd med färg och glitter längre?

En miss, en väldigt stor miss, var att inga namnskyltar lades ut på upphovsmännen/-kvinnan (en kvinna??). Inte ens text-tv-textningen hade med upphovsnamnen. I min enfald så trodde jag att det var deras bidrag som tävlade och inte primärt artisterna?

Programledare är Nour El Refai och Anders Jansson. Det manus de fått verkade under första delfinalen i Malmö gå ut på en sak – vi hatar Danmark! Flöjtbål? Bara för att de vann ESC förra året? Hatet som framfördes var varken ironiskt eller med värme. Bara plumpt och tillförde ingenting.

Om artisterna har jag inte så mycket att säga, annat än att de alla målade som 5-åringar. Ja, de målade och pratade lite om sina låtar inför varje framförande. Fokus för min schlagermassaker handlar mest om låttexterna

1. Yohio – To the end

Okej, jag måste få det här ur mig. Är Yohio skallig eller finns där en anledning till att han kammar över och framåt? Och har han fått någon behandling för sin skolios eftersom han verkar stå så snett? Vad jag kan se så har han början på puckelrygg också. Jag är orolig. Eller inte. Jag bryr mig inte.

To the end of the world
To the end of the universe
You will be loved, will be loved
To the end of the road
In a place where the stars don’t shine
You will be loved, will be loved

Okej, lite analfixerat. Vilken annan plats skulle det annars vara där stjärnorna inte lyser? Textmässigt ingen låt som tillför något som en berättelse, mest tjatig och vi har hört den förr framförd av Andreas (upphovsman) Johnson. Återvinning av skithuspapper. Använt sådant.

Betyg 2 av 10.

2. Mahan Moin – Aleo

We can stand up high, aleo
Let us be the fight of love
Get up, get up, get up
Get up, get up, get up
Pasho pasho, pasho pasho
(x2)

Glädjen fanns där, men inte riktigt smittsamt. Jag är så trött på dussinlåtar som vi hört förr! Fast det beskriver ju hela schlagereländet. Textmässigt tror jag låten sponsrats av Systembolaget med tanke på textraden booze up the world. Men supandet gör det svårt med ”get up, get up, get up”. Alkoholen som förespråkas gör oss lika ostadiga som sånginsatsen. Äsch.

Betyg 3 av 10.

3. Linus Svenning – Bröder

En snyfthistoria signerad Kempe. Därmed väldigt ytlig och intetsägande. Och jag noterar ett omvänt plagiat.

Kära bröder, kära, kära bröder
Vad kan man göra när ett hjärta blöder
(x2)

Linus själv såg ut som om han precis före sändning rymt från sluten anstalt. Svart t-thirt, jeans, rakat huvud, skrot i ansiktet och tatueringar. Här gjordes inga ansträngningar. Och nej, låten berörde inte det minsta.

Plagiatet? ”Natten går bra, men dagen är svår”. Känner vi inte igen det från Det gör ont, ”Det gör ont en stund på natten, men inget på dan”?

Betyg 0 av 10.

4. Elisa Lindström – Casanova

Ah, jag anar ett tema? Jag bara körde med vinden i håret. Se låt 7.

Du är en casanova, en gudagåva
Du har allt en man ska ha fast lite mindre
Du är en casanova, ingenstans att sova
För jag har checkat ut från mitt hus ikväll
Men du kan säkert hitta något bra hotell inatt

Nej, jag förstod inget av låten om manshoran med 82 tjejer i sin mobil. Refrängen… Om hon inte är i huset, varför ska han då ta in på hotell? Kvällens värsta dansbandsvarning och framförd av en Crazy Eyes. Jag får frossbrytningar upphöjt till 10.

Betyg 1 av 10.

5. Alvaro Estrella – Bedroom

Bästa låten! Bortsett från vad den handlar om. Gränsla och vem som ska vara uppepå. Ja, vad kan denna låt handla om?

Shoes off in the driveway
Shirts off in the doorway
Pants off in the hallway
Did it, did it, did it, did it
One time in the kitchen
One time on the coffee table
Third time we go boom boom boom
Never made it to the bedroom

Shirts och pants… Låter väldigt… bögigt. Bra låt, sånginsats i falsett fungerade dock inte live.

Betyg 7 av 10.

6. Ellen Benediktson – Songbird

Vackraste låten! Jag blev förälskad i låten, framförandet, det rena och oskuldsfulla, den klassiska klänningen som var allt annat än t-shirt och jeans (känga åt Linus). Ja, klänningen var enfärgad men inte svart. Midnattsblå, skulle jag vilja säga. Väldigt schlager old school.

Den rena rösten, den ensamma gitarren… Här pratar vi klass och intelligens!

Won’t you sing for me, songbird
Sing for the lonely ones
Sing me away from here
With words for the broken
You can fly where I cannot fly
Sing for me songbird, sing

Det finns inget att tillägga.

Betyg 10 av 10.

7. Sylvester Schlegel – Bygdens son

Arrogans. Hur man nervärderar sitt ursprung.

Här kommer bygdens son
med puder och kajal från igår
Buga er för bygdens son

Allt skrek Håkan Hellström, och då kräks jag. Falsksång, falsett, egenupplevd smörja och som jag sa – arrogans.

Och sedan undrar jag över textraden Glider förbi 50-skylten med vind i håret. Var det en blåsig dag? För kör man i 50…

Betyg 0 av 10. (Egentligen minuspoäng och spöstraff)

10. Helena Paparizou – Survivor

Nja. Nej. Jag blev matt av låten som var väldigt energiuttömande. Den röstmässigt kraftfulla refrängen sög musten ur mig.

I sitt anförande till låten sa Helena något typ ”ingen har dött av för mycket kärlek”. Vad betydde då textraden Your love would be the killing kind? Bara en enkel fråga…

Just call me a survivor
Have to be a fighter
Gonna let you go, let you go
Just call me a survivor
Such a strong desire
Gonna let you go, let you go
Just call me a survivor
You’re beautiful but fire
Gonna let you go, let you go
Just call me a survivor
Such a strong desire
Gonna let it go, let it go

Betyg 4 av 10.

Två guldkorn. Alvaro och Ellen. Bäst och vackrast.

Och mellanakten då? Ett väldigt långt tal av Anders till nationen om att rösta. Sedan gick Nour till greenroom för att ”nu ska vi kolla läget i greenroom”. Vilket innebar att hon stod i greenroom utan att prata med artisterna. Istället blev det reklam för Lilla melodifestivalen samt ett bandat inslag med Clara Henry som var typ nätansvarig (för chatten och som sedan skulle ha eftersnacksprogrammet på webben). Och tydligen skulle det vara kul att Clara hade en rider list där fyra röda plastgem försvunnit. Ha, ha?

Mellanakt 2 var ännu ett bandat inslag från ”danskt planeringsmöte inför ESC”. Ännu mer ”dumma danskar och smarta svenskar”.

Resultatlista:

8: Sylvester Schlegel.
7: Mahan Moin
6: Alvaro Estrella
5: Elisa Lindström
3 och 4: Linus Svenning och Helena Paparizou (Andra chansen)
1 och 2: Yohio och Ellen Benediktson (Final)

Bedrövlig sändning. Och Yohio borde bytt plats med Alvaro Estrella. Och Linus borde bytt plats med Mahan Moin. Kanske jag borde ha röstat, men det är aldrig värt de kronorna det kostar. Det blir som det blir, och jag struntar i vilket även om jag kan tycka annat än vad resultatet blir. Jag är trött på schlagerupplägget och förstår att det var få som röstade. +415000 är inte mycket. Frågan är om där var så många fler som tittade på eländet.

Summering: Äsch.

Inga kommentarer

Nästan en… schlagermassaker…

I mitt twitterflöde under kvällen…

 

Vad vi twittrar om? Moran Mozor.

Nej, jag bloggar inte om ESC. Det bara ser så ut. En illusion. Men jag har två klara favoriter.

 


Anouk – Birds


Margaret Berger – I Feed You My Love

Inga kommentarer

Schlagermassaker – finalen 2013

Schlagermassaker à la Jontas sponsras inte av Coop, ELON, Marabou, Statoil och Telia. Bara så ni vet…

Årets schlagermassaker har utgått under delfinalerna eftersom det är tjatigt att år efter år bevaka totalt nio tv-sändningar (inkl. ESC), och då det i rådande näthatsdiskussion inte verkar riktigt PK att ens i elak humorform massakera schlagerskiten. Men sådana tankar ignorerar jag när det är dags för en final som denna.  

Globen har vi i år lämnat därhän till förmån av Friends Arena i Solna. Jag tycker det är märkligt hur man kan skrapa ihop 28000 personer i publiken när vi som bäst bara har tio falsksjungande strupkatarrer som finalister. Inledningsnumret med den dåliga låten Du ska till Malmö var lite överflödig med barn som ersatte Gina och Danny som programledare, för att sedan ha allsång med tidigare Eurovison-programledare (men varken Karin Falck eller Lill Lindfors var med, och vem f*n bryr sig om Kattis A, Anders L,  Harald T, Lydia C och årets Petra M?). Men man ville väl inte riskera att vara bättre än de tävlande bidragen. 

Ulrik Munther – Tell the World I’m Here

När jag ser Ulrik funderar jag på om han är en tjej från Bullerbybyn som växt upp till lesbisk pojkflicka. Den där frisyren är väldigt praktisk. I motsats till andra tävlanden har han inte uppåtstående knullrufs. Det som förolämpar mig mest med det här bidraget är scenografin som alltför mycket påminner om Paradise Oskars finska bidrag i ESC 2011. Stjärnor och planet(er) som bakgrund. Och väldigt trist avskalat med en artist som bara står rakt upp och ner och inte bidrar med något till en ljummen låt. Rösten höll inte nämnvärt och i de bättre stunderna kunde man ta det för en Håkan Hellström-imitation. Och jag gillar inte Hellström!

Kläder: Svart.

Betyg: 1 hundspark av 5 möjliga.

David Lindgren – Skyline

Förra årets stjärnskott, årets stärnfall. Ändå (kanske på grund av?) körde han med precis samma approach som förra året, men med en sämre låt. Trots dimmridåer och dansare så kunde man inte undgå falsksången, vilket i sig är märkligt om man är så märkvärdigt känd som musikalartist. Eller, känd vet jag inte. Det vara bara något Gina och Danny nämnde i förbifarten. Och den här gången blev jag lite rädd över Davids galna stirrblick och vargagrin. Sån blir jag också ibland och det involverar en plastpåse och lite lim.

Kläder: Svart och vitt.

Betyg: 2 burkar björnklister av 5 möjliga.

State of Drama – Falling

Den enda mesrocksballaden som dessutom framfördes av en stadig röst. Men så tråkig att lillhjärnan föll i koma på mig. Det jag hann notera var att bandmedlemmarna egentligen var för fula för att vara med på scen.

Kläder: Svart och grått.

Betyg: 2 dramaqueens av 5 möjliga.

Anton Ewald – Begging

Tänk, Kempe fick med en låt i år. Av någon anledning har han inte kunnat skriva en vettig låt på över tio år. Kanske det är därför man fick kasta låten efter en dansare som med svag röst försökte överrösta sin egen overlay i playbacken. Nej, jag kan inte kalla det för singback. Det skulle inbegripa sång från Antons sida. Och de där byxorna han haft på sig i alla deltävlingar – uppdragna till armhålorna och ändå såg det (baktill) ut som om han skitit på sig.

Kläder: Svart och vitt.

Betyg: 1 Sean Banan-blöja av 5 möjliga. 

Louise Hoffsten – Only the Dead Fish Follow the Stream

Där är något med låten som känns ologisk, jag kan inte specificera mer än så. Halvt upptempolåt som framförs gudomligt av Louise med sin erfarenhet och säkerhet, och utan att rösten låter som repor på fönsterglas. Men låten är inte en utav hennes bättre, men i det här sammanhanget ändå bra. Jo, texten är också lite märklig. Åtminstone när man låter en bakgrundskör ständigt upprepa textraden om död fisk.

Kläder: Svart med paljetter.

Betyg: 3 varma fiskar av 5 möjliga.

Ralf Gyllenhammar – Bed on Fire

Jag är chockad! En av de bättre låtarna, bättre artisterna, bättre scenografierna – totalkrasch! Stark (som i kraftfull) röst, men det hjälper inte när det blir så här falskt och skakigt. Och sången var inte särskilt följsam till musiken och Ralf lämnade sin flygel innan hans låtsasspelat klart. Han verkade ha bråttom?

Kläder: Svart och lila.

Betyg: 2 tomtebloss av 5 möjliga.

Ravaillacz – En riktig jävla schlager

Första tonerna lovar nästan att det ska bli riverdance av. Men så börjar brölandet som låter som brunstiga älgar. Visst, karlarna kan sjunga och är scenvana, men vad hjälper det? Låten är en klassisk dansbandsdänga men med något mer intelligent Dorsin-text. Om man då inte låtsas om själva refrängen. Jag uppskattar inte plojframträdanden.

Kläder: Svart.

Betyg: 1 rollator av 5 möjliga.

Sean Banan – Copacabanana

Äntligen lite show! Jag beundrar Sina Samadi, men jag klarar inte av Sean Banan. Jag är för gammal. Det som är bra här är att man ändå försöker skapa en show. Sången är nasal då magstöd saknas, men det är åtminstone inte falskt. Och sång är där bara i refrängen, verserna ska vi inte prata om.

Kläder: Vitt och rosa – mycket och ingenting.

Betyg: 0 humor.

Robin Stjernberg – You

Så fort Robin presenterades så vrålade publiken upphetsat. Inte trodde jag att han var så populär? Låten är riktigt, riktigt bra även om sången stundtals lyckligtvis döljs av ett frenetiskt wailande. Det engelska uttalet är inte heller alldeles perfekt, men detta är låten man blir glad av.

Kläder: Obestämt gråbeige.

Betyg: 4 känslosamma grimaser av 5 möjliga.

YOHIO – Heartbreak Hotel

Ännu en totalkrasch! I första delfinalen var detta ett perfekt framfört nummer, men nu blev jag skakad av hur falsk sången var, och som blandades med omotiverade vrål. Jag tyckte detta var väldigt pinsamt och bedrövligt. Hur japanska trosor kan bli våta av detta förstår jag inte.

Kläder: Vitt och rosa.

Betyg: 2 järntabletter av 5 möjliga.

Sammanfattning 1:

Det bjöds på väldigt lite show, det var sparsamt med koreografi, många hade valt eld och rök till sina framträdanden, extremt mycket falsksång, många svaga låtar, fantasilösa kläder med mest svart. Finalen av melodifestivalen kändes väldigt begränsad budget. Hur röstningen skulle gå, vem som skulle vinna, var väldigt oklart så här långt i tävligen även om jag hade mina misstankar.

Pausunderhållning 1:

Nej, Dawn Finer var inte särskilt rolig, men det fyllde åtmintone ut lite programtid om nu det var syftet. Men jag ser det som en dödssynd att man spottar ut spettkaka! Jag saknar spettkaka.

Greenroom – Claes Malmberg blev politisk vilket säkert leder till ännu en motiverad anmälan till Granskningsnämnden.

Barnkör och Loreen framförde Euphoria i en ny värdelös tappning. Inget slår originalet.

Jurygruppernas röster:

Jag räknar bara upp 12-poängarna.

Sean Banan – av Cypern.
Louise Hoffsten – av Spanien.
Ulrik Munther – av Italien, Frankrike, Storbritannien.
Robin Sternberg – av Island, Israel, Kroatien.
David Lindgren – av Malta, Tyskland.
Ralf Gyllenhammar – Ukraina.

Placering: 1. Robin. 2. Ulrik. 3. David.

Pausunderhållning 2:

Tack till kören och dansarna, samt La Camilla till hennes nya jobb där.

La Carola framförde Främling i en ny upphottad 90-talsversion där innehållet gått förlorad i form av text och sång. Efteråt följde lite allsång som inte gjorde sig särskilt väl i tv, men som jag misstänker var magisk för de som fanns i publiken. Men, nej. Jag hade hellre hört originalversionen av Främling.

Resultatet:

Telefonrösterna blev prcentuellt poäng att läggas på internationella juryns redan lagda röster.

2,6 % = 12 poäng till David Lindgren
3,7 % = 18 poäng till State of Drama
6,7 % = 32 poäng till Ravaillacz
8,5 % = 40 poäng till Ralf Gyllenhammar
8,7 % = 41 poäng till Sean Banan
9,4 % = 44 poäng till Ulrik Munther
10,4 % = 49 poäng till Louise Hoffsten
12,5 % = 59 poäng till Anton Ewald
15,8 % = 75 poäng till Robin Stjernberg
21,7 % = 103 poäng till YOHIO

Sammanfattning 2:

Procentsatserna är intressanta. Det finns ett bottenskrap, en toppstrid, men de flesta hamnade i mellangården på omkring 40 %. Svenska folket valde YOHIO, men eftersom jurygrupperna uppskattade Robin mest så blev det också Robin som vann. En reflektion är också att det är tur att jurygrupperna inte gillade Anton mer, för tänk om han vunnit (hu, hemska tanke)!

Jag är glad över att Robin vann. Det är den bästa låten (från finalen) och det är låt och inte artist som tävlar, även om många glömmer det. Mina betyg ovan är inte en efterkonstruktion, utan jag hade faktiskt Robin som favorit efter att först lyssnat på alla bidrag. Jag ignorerade tidigare delfinaler och jämförde bara kvällens låtar. Mina tidigare favoriter tyckte jag gjorde bort sig (som Ralf).

Det fantastiska är också att det blev ännu ett år där en Idol-tävlande vann melodifestivalen. Dessutom första gången någon från Andra chansen vunnit hela finalen. Imponerande.

Ändå saknade jag några av de tjejer som tidigare slagits ut i delfinalerna och som har bättre låtar än Robins. Men man kan inte få allt.

Jag är nöjd. En skåning vann. Och ja, jag telefonröstade. På Robin Stjernberg. Några alternativ fanns ärligt talat inte.

8 kommentarer

Summa schlager

Okej, schlagermassakern kommer, men inte förrän stora finalen i Globen om två veckor.

Däremot så har jag nu hört de 32 bidragen som varit med under deltävlingarna.

Bästa låten som blev utslagen och som inte är med i finalen:

Bästa låten som är med i finalen:

Men vi borde inte skicka någon låt alls till Eurovision i år.

4 kommentarer