Det smärtar mig

Mina migränanfall håller på att ta livet av mig. De fyra senaste veckorna har jag haft i genomsnitt 3-4 anfall per vecka. Varför vet jag inte. Jag kan utesluta kosten eftersom jag inte druckit rödvin eller ätit ost och choklad. Ska jag gissa tror jag mer på för mycket stress, för få sömntimmar och för lite vatten. Men så har det inte sett ut konstant de senaste fyra veckorna, så varför då migrän?

Det tråkiga är att där inte finns någon bra migränmedicin. Och de värsta anfallen får jag när jag sover. När jag vaknar med migrän är det för sent att ta något eftersom medicin ska tas vid första symtomet på ett anfall. I natt hade jag tydligen ett anfall, för jag vaknade med svåra migränsmärtor och jag mår väldigt illa. Värst var att behöva gå till affären i starkt solsken. Men jag klarade det. Utan att spy på Ica.

I helgen måste jag må bra. Det är en arbetshelg där jag måste förbereda klart inför nästa veckas statistiksammanställning. Jag har sexton timmar på mig att utföra ett arbete som tar 50 timmar. Och det måsta vara klart före måndag. Vad då stressad?

||||| 0 I Like It! |||||

Otäckt vackert

Det åskar. Rejält. Värsta ovädret på hela sommaren. Det har hållt på i timmar oavbrutet och elen har hotat med att försvinna. Det är fantastiskt. Så fruktansvärt vackert. En nattsvart mulen himmel där skenet från blixtrarna fortplantar sig som reflektioner under molntäcket. Det ser skrämmande ut. Som hotande fara, som värsta skräckfilmen. Det som gör det så obehagligt är att det är tyst. Inte ett ljud. Åskan hörs inte. Men vackert är det.


Bild från blixtnedslag live.

||||| 0 I Like It! |||||

Bubbeldag

En mes. Det är precis vad jag är. Åtminstone i dag. Jag har softat och tagit igen mig efter de senaste dagarnas stress. Så vad har jag gjort? Jo, en impuls styrde mig in i videobutiken där jag för första gången på mer än ett år hyrde tre dvd-filmer. Det gör mig till en mes. För alla filmerna har en sak gemensamt. De är amerikanskt barnvänliga familjefilmer utan substans eller innehåll. Något annat orkar jag inte med i dag.

Det känner jag igen sedan tidigare. Är jag stressad och håller på att jobba ihjäl mig (om än bara efter två dagar på jobbet), blir jag depressiv på min första lediga dag. Håglös. Uttråkad. Lite sorgsen. Lätt ångest. För att jag inte är nöjd med tillvaron. Samtidigt vet jag att dessa känslor skakats bort tills i morgon. Men just i dag är jag ömklig och asocial.

Inte nöjd med tillvaron? Det betyder att jag vill så mycket mer, men allt går långsamt om än i rätt riktning.

En film kvar.

Update! Åh, jag glömde nämna filmerna… Enligt IMDB:
tt0461770, tt0385752 och tt0445934
Det är så pinsamt att jag inte skriver ut titlarna.

||||| 0 I Like It! |||||

Snart 19 veckor

Åter ett samtal med FK. Kundtjänsten förfasar (Herre Gud! var uttrycket jag hörde) sig över att jag väntat så länge utan att ens få återkoppling på alla mina anmälningar. Men tydligen kan personalen ingenting göra åt mitt ärende mer än att om och om igen anmäla det till ansvarig enhetschef. Som ingenting gör. Det enda kundtjänsten kunde tipsa om var att jag fortsätter ringa och de göra nya anmälningar till enhetschefen. Utöver det kan ingen göra något annat än att vänta. Vad jag tycker? Det vet ni.

||||| 0 I Like It! |||||

Sug på den!

Läst i Dagens medicin:

När läkaren skulle undersöka patientens njurbesvär slutade det med att han sög av denne. Nu yrkar Socialstyrelsen på att läkaren ska förlora sin legitimation.

1. Väldigt kul. 2. Bedrövligt.

1. Det roliga är ”kärlek på lasarett” även om detta var på en vårdcentral. Fördomen frodas. På gott och ont. Men det roliga är att läkaren tog det som en sexuell invit bara för att patienten fick en erektion när man höll på att pilla på snoppen. Lika ”roligt” är det att patienten inte hade närvaro nog att säga ifrån utan först senare polisanmäler händelsen. Så mycket … stake … måste man väl ändå ha att man kan säga ifrån och både visa och säga att man gått över en gräns?

2. Det är sorgligt att läkaren gjorde detta då en patient alltid är i underläge och i beroendeställning. Det är absolut inte okej. Det är våldtäkt även om det inte gick att bevisa rättsligt i efterhand. Beteendet är direkt olämpligt och det står också inskrivet i författningen Hälso- och sjukvårdslagen.

Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde
och för den enskilda människans värdighet.

[…] tillgodose patientens behov av trygghet i vården och
behandlingen […]

[…] bygga på respekt för patientens självbestämmande och
integritet […]

Beklagligt är också läkarens ursäkt om att vara utarbetad och stressad. Det är jag också, men inte går jag runt och suger av andra karlar på arbetstid. Okej, knappast annars heller. Öh? Nej, men allvarligt. Helt klart ska läkaren inte få fortsätta utöva sitt yrke. Sedan har det ingen betydelse om patienten trots allt var med på noterna och efteråt kände sig ratad vid utebliven privat kontakt. Omständigheterna kvittar. Det får inte förekomma sexuella handlingar mellan läkare (eller vårdpersonal) och patient. Punkt slut.

||||| 0 I Like It! |||||

Jaja …

Okej, det är rätt plågsamt att gå på möten ständigt. Man får så lite tid över till ordinarie arbete som måste utföras oavsett hur mycket tid man har till sitt förfogande. Trots att jag bara varit i tjänst två dagar den här veckan så är jag redan helt slutkörd (mentalt uttröttad p.g.a. stress). Lyckligtvis är jag nu ledig enligt mitt schema i ett par dagar.

Vilket också är plågsamt. Ledig. Förutom tvätta så vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Jag har en förmåga att glömma bort att min förtidspension på 25% ska innebära vila och återhämtning. För inte tusan lägger jag mig ner och vilar bara för att jag är ledig. Det där har FK missuppfattat. Vila gör man när man är sjuk, och då är man sjukskriven Jaja, jag har en sjukdom men jag är inte sjuk, varav min förtidspension. Det finns ingen anledning för mig att bli fullständigt inaktiverad bara för att FK säger så. Just p.g.a. min sjukdom är det viktigt att jag är aktiv om än inte i tjänsten på ett jobb. Jag vet att min begränsning går vid 75% arbete.

På tal om FK. Nej, ännu har jag inget hört efter 18 veckor, 12 veckor över tiden, två anmälningar till FK-chef och tre telefonsamtal. Jag. Vet. Inte. Vad. De. Håller. På. Med. Jag känner förakt mot FK:s personal. De kan inte skylla ifrån sig. De är bara lata. Efter alla påstötningar och anmälningar så kan de inte säga att jag fallit ut ur deras system. De kan helt enkelt inte prioritera rätt. Surfittorna. I morgon ska jag ringa till dem igen. Varför vet jag inte, för det leder ju ingenstans.

||||| 0 I Like It! |||||

Spoiler alert Days of our lives, II

Jag måste erkänna att det är rätt kul att delge spoilers om vad som ska hända i Våra bästa år (Days of our lives). Det som visas just nu på svensk tv gick på amerikansk 2004. Bäst är att läsa från den 11-15 oktober 2004 på Soapcentral.com. Det är nuvarande vecka i svensk tv. Varje avsnitt återges väldig detaljerat.

Ett tips till alla som hittar hit via sökmoterar; Spoiler är inget bra ord när man googlar. Använd ordet recap. Då kommer det upp fler och bättre källor.

||||| 0 I Like It! |||||

Kortis om lång dag

Ja, vad säger man om en sådan här arbetsdag? Att jag är glad att den nu är över? I ett trollslag försvinner 10 timmar per vecka för mig där jag ändå fortfarande ska hinna med lika mycket som tidigare. Men, äh. Jag blir nog snart arbetslös. Jag förutsätter det. Eftersom ingen förklarat hur min eventuella framtid kommer att te sig. Nog finns jobb att utföra, men finns ekonomin? Jag har anledning att oroa mig.

||||| 0 I Like It! |||||

Tro det?

Kan Jerry, så kan jag. Besvara några frågor, alltså. Jag får uppfattningen om att det handlar om kristen tro, men frågorna verkar mer allmänna än så. Men okej.

Tillhör ni någon speciell trosinriktning och i så fall varför?

Jag föddes/döptes in i Svenska kyrkan. Så här i ett retroperspektiv tycker jag väldigt illa om det då jag inte delar uppfattningen om treenigheten med en Gud, Jesus och den helige ande. Att Nya Testamentet ligger till grund till vår kristendom (den evangelisk-lutherska) och att Jesus förkunnade kärlekens evangelium accepterar jag inte (man kan inte välja ut godbitarna och ignorera det som inte passar en). För det är hyckleri. Några nissar satt några hundra år efter Jesu död och vävde ihop historier med dubbelmoral och direkt anstötande värderingar.

Men det fanns en tid då jag var troende. Barnatro är väldigt enfaldig. Jag blev vuxen och insåg att de värderingar jag matats med inte handlade om verklighet. Den tro jag har går stick i stäv med kristendomen, då jag mer är inne på livsfilosofi à la buddism/hinduism/sikhism; d.v.s. som reinkarnation. Men jag anser ändå inte att jag hör hemma i någon av världsreligionerna. Min största önskan är att få lämna Svenska kyrkan, men jag får bara avslag. Därför anser jag att det är en sekt med alltför stora maktmedel trots att man numera är skild från staten.

Kan man tro utan att visa det i handling?

Det hoppas jag verkligen. Vår evangelisk-lutherska tro innebär att man ska tro på Bibeln som Guds ord. Det rättfärdigar bl.a. mord och står över våra statliga lagar. Så ska man bevisa sin tro ska man göra det i handling efter vad Gud sagt i Bibeln. Nej, tack. Även om handlingarna är nog så goda, får jag rysningar av allt som sägs och görs i religionens namn. Och sedan kvittar det vilken religion. Det har kommit att bli ett medel för förtryck över andra mer än ett eget rättesnöre för personlig utveckling (eller vad det nu är för mening med religion).

Kan man vara troende utan att veta om det eller måste det vara ett aktivt val?

Under uppfostran, och även i vuxen ålder, färgas man av de värderingar människor man möter har. I det kan man indirekt få en påverkan där man kan tas för att vara troende utan att man aktivt är medveten om det eller försöker vara troende efter någon religions normer. Men jag tror inte att man kan vara äkta troende utan att ha gjort ett mer eller mindre medvetet eller aktivt val. Man bekänner sig knappast till kristendomen om man inte medvetet strävar och lever efter det.

Mycket av det som är värderingar i religionerna bygger på något ännu äldre – mänsklighet. Mycket av detta har senare religionerna tagit ensamrätt på och säger då att man tillhör en viss religion utifrån de värderingar man har bara för att man delar det med t.ex. kristendomen.

Frågan jag ställer mig är vad som menas med ”troende” i frågeställningen. Man kan tro på väldigt mycket inom kristendomen, men kanske frågeställningens troende menar Gud som begrepp? Eller troende på hela konceptet som presenteras i Bibeln? Jag vet inte. Pratar man om tro utan bindning till religion så förmodar jag att man kan ha en tro utan att veta om det eller göra ett aktivt val. Upplever man något man inte kan förklara kanske man försöker besvara detta det oförklarliga genom att omedvetet hitta på en tro som förklarar det obegripliga. För att ens värld inte ska rämna i förvirring och rädsla. Och där tror jag man förr eller senare kanske söker sig till just en religion för att finna svar och då har man plötsligt gjort ett medvetet och aktivt val. Själv har jag väl tagit mig igenom religionen och kommit ut på andra sidan. Jag valde aktivt att inte hålla fast vid min tidigare tro, för genom erfarenhet har jag upplevt andra saker. Det är ingen tro, det är fakta om än abstrakta. Kanske inte det skiljer sig jämfört med de som upplever och erfar kristendomen på motsvarande sätt, trots allt? I min värld finns åtminstone inget heligt eller fördömande.

||||| 0 I Like It! |||||

Fördröjningar

Fullt medveten om Försäkringskassans långa handläggningstider, blev jag ändå nyfiken. Hur länge ska jag vänta på besked? Vid en kontroll via deras hemsida såg jag att min typ av ärenden under pågående förseningar kan ta mellan 6 och 8 veckor. Hm. Verkligen hm. Jag har väntat i 14 veckor! På FK:s hemsida uppmanades man att ringa dem om man väntat åtta veckor utan besked.

I Västnytt förra veckan sa de att telefonkön var på 400 personer om man ringde FK. Nja, inte för mig. Där var 40 före och det tog inte mer än tre minuter så var jag framme i kundtjänst. De tittade på mitt ärende och blev lite förvånade. 14 veckor?! De kopplade mig genast till en handläggare. Som var lika chockad. 14 veckor?! Mitt ärende var inte ens påbörjat, men man lovade att genast prioritera detta. Öh, prioritera? Jag borde varit först i prioriteringshögen de senaste sex veckorna. Men jag nöjde mig med detta. Ingen ko på isen. Jag klarar mig. Kommunen har lagt ut under tiden, men jag blir återbetalningsskyldig en fin liten slant. Så det jag förväntas få från FK går direkt till kommunen. (Nej, inte socialen – så desperat är jag inte, det rör handikapp).

I dag har hämndtjänsten varit här. Varför de är så våldsamma vet jag inte. Modemet åkte i golvet (men jag får ju ut detta på nätet, så modemet klarade sig väl). Fjärrkontrollerna till tv/dvd lade de på golvet och trampade på (jo, det är sant). Ny bedömning om jag är berättigad till hämndtjänst ska göras innan denna månads utgång. Jag lär ha lite klagomål, för jag är på gränsen att säga upp bekantskapen.

Migrän. Jag har migrän i kväll. Och jag som har så mycket hemläxa att göra i kväll inför morgondagens arbetsmöten. Och så har jag fått en bok som jag beställt. Äntligen har boken översatts (nyöversättning?). Som jag väntat. Ken Follets Svärdet och spiran. När jag nu ska ha tid att läsa den…

||||| 0 I Like It! |||||