Nile Posts

Efter några timmar vaknade jag i natt. Förmodligen var det ett ljud som väckt mig. Jag var på väg att somna igen då jag tyckte mig höra något från övriga lägenheten. Nej, Gazzy låg bredvid mig. Då hörde jag det igen. Någon som gick runt, inte helt tyst. Det släpade lätt i golvet och ibland slog det in i väggar och möbler. Då blev jag lätt kallsvettig. Jag flög upp ur sängen, tände överallt och gick runt. Men jag var ensam. Då satte jag mig i soffan och trots den sena timmen slog jag på tv:n. Ljuden fortsatte, men jag kunde inte riktigt identifiera dem. Annat än till att det kom inne från min lägenhet. Inte från grannarna, trapphuset eller ute från gården.

Okej, jag är van vid detta. När jag förstår att ingen levande varelse tagit sig in bryr jag mig inte. Det har alltid varit så här – någon pockar på min uppmärksamhet. Eller något. Men jag tycker inte om att bli väckt i natten av det. Sedan är det ganska meningslöst också för jag vet inte varför jag störs, inget jag kan göra något åt. Så jag gjorde det jag brukar. Gick och lade mig igen och sov.

Och jag skyller på kylskåpet. Det väsnas väldigt om nätterna. Men bara i köket. Så det som hände i natt kan jag inte förklara. Åtminstone inte tillfredsställande.

Men! Som sagt har det alltid varit så här, oavsett var jag bott. Det är jag personligen som har något efter med mig. Coolt.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed

Den 12 i varje månad ska man ta tolv fotografier av sin vardag och publicera i sin blogg, samt länka tillbaka till den man fick idén ifrån. Det såg jag i en amerikansk blogg i dag, nu när dagen i stort är över (kan väl säga, det var i går). Därför får jag hitta på något annat.

Jag stjäl ännu en lista från Jerry istället.

När skrattade du senast?
Varje dag. Okej, i dag har jag ännu inte haft anledning att göra det.

När såg du en bra film senast?
Många år sedan. Jag kan inte säga att jag sett någon ”bra” film sedan… öh… sedan…. Det är många år sedan.

När grät du senast?
Inte skett i år.

När blev du arg senast?
Förra fredagen. Nej, jag blev visst det i tisdags igen. Jag blir lätt förbannad när jag möter intolerans, arrogans och diskriminering. Hm. Det räcker att jag går till jobbet.

När uppfylldes du av ett lyckorus?
Inte skett i år.

När hånglade du senast?
Inte skett i år.

När köpte du något som du egentligen inte hade råd med?
Så tänker jag varje gång jag köper snus, men råd har jag. Istället prioriterar jag bort andra saker, för i slutändan ska allting ändå gå på plus (aldrig minus eller noll, sparande är viktigt).

När gjorde du en god gärning?
I måndags erbjöd jag en i rullstol att ringa efter hissreperatören då hissen var död, men det var visst redan gjort. Men ska jag säga något mer får jag väl säga att jag ständigt gör goda gärningar på jobbet då jag har ett servicejobb att finnas till för andra som behöver hjälp.

När var du kär senast?
Fortfarande vet jag inte riktigt vad det innebär. Är det den där otäcka känslan av utsatthet och sårbarhet? Där man tror sig få energi men i sanning enbart förlorar energi på känsla? Ungefär som ilska? Äh, vad vet väl jag?

När kände du frustation senast?
Varje dag när jag som person förminskas till att vara en sjukdom eller en yrkeskategori istället för en individ.

När gjorde du något galet senast?
Vet inte, men ibland chansar jag att gå över ett övergångsställe. Det är galet. Särskilt i den här staden där bilar på 50-väg kör 90 och struntar i röda trafikljus. Hade frågan varit ”någon galen” så händer det nog varje dag, för jag är envis.

När kände du dig nöjd med något du gjort?
Gårdagens föreläsning. Min reflektion och sammanfattning var att 1) termin ett möttes jag av nyfikenhet, 2) termin två möttes jag av skepsis, men 3) nuvarande termin tre möts jag av ett otroligt engagemang. Jag kör inte (enbart) med pekpinnar utan kan sakligt förklara och diskutera uppkomna frågor. Det gör att jag känner mig nöjd med min insats. Att jag känner mig duglig.

När kom du på dig själv med att tänka “varför gjorde jag sådär”?
Varje natt. Då summerar jag dagen innan jag somnar, men inte som jag ångrar. Istället funderar jag på hur jag kunde gjort saker bättre eller annorlunda, men ånger finns inte. Tror att ifrågasättande är nyttigt för att se sin egen roll i interaktionen med andra människor.

När kände du att denna lista är för lång?
Tanken har aldrig slagit mig.

När fick du uppskattning av dina vänner senast?
Aldrig?

När kände du senast att du skulle kunna tänka dig att rymma iväg för ett tag?
Gräset är inte grönare. Jag har inget att vinna genom att fly.

När blir man stor?
När man tar ansvar för sina handlingar eller brist på handling.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Nätlista

Comments closed

Plötsligt är det inte längre lika intressant för mig att bo där jag bor. Det har gått drygt två år och försämringarna verkar komma slag i slag. Då, för två år sedan, lät allt så bra. Handikappsanpassade bostäder med hög servicenivå i området. Kommunen tryckte väldigt på detta. En idyll för de med behov av tillgänglighet.

Hur ser det ut nu? Tja, det började med att återvinningen försvann. Det är numera långt dit, jag kan själv inte gå så långt. Nästa steg var att sätta upp bommar så flärdtjänsten inte kommer in (inga standardnycklar, men det ska väl vara fixat nu). I veckan stängdes sopluckorna och nu ska alla rörelsehindrade (som de i rullstol) ut på andra sidan gården, upp för en hög kantsten, upp för en gräskulle, utan belysning, öppna en lucka i en container och slänga sina sopor.

Droppen kom i dag. Posten (eller postutlämningen då) får inte vara kvar i huset, utan ska flyttas fem gator iväg uppför en väldigt brant backe.

Nu finns inga argument för att bo kvar. Just nu klarar jag mig väl, men hur länge då? Hur gör jag sedan? Att jag känner mig ganska sänkt av detta kan väl förklaras av att jag i eftermiddags upptäckte att min högerarm inte längre vill lyda mig. Åtminstone kan jag inte hålla i eller skriva med en penna.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed

Ojdå. Jag har offrat 1½ timme av min kväll åt att förbereda morgondagens föreläsning. Sista har jag om två veckor, sedan har jag haft sju föreläsningar sedan i september. Förmodligen måste jag återuppta mina föreläsningar till våren igen vilket blir min fjärde termin.

Nu måste jag kolla igen. Hur många möten har jag egentligen haft efter sommaren? Jo, 20 möten plus de föreläsningar jag gett. Så då kan man väl säga 27 möten på fyra månader. Till det kommer de inofficiella träffarna. Jag förstår att många klagar på att de aldrig når mig på jobbet – varken genom besök eller telefon. Tack och lov för mejl! (Intresseklubben antecknar: 16 to do-mejl i dagens inkorg, 14 mer än vanligt).

Hm. Jag kanske trots allt inte behöver en arbetsplats att sitta vid?

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed

Egentligen funderar jag på om det går att skapa ett varumärke kring sin person. Jag menar, här på nätet. Bloggen är inget bra varumärke då man ibland (host) tenderar att bli både för privat och personlig, låter känslor styra, man tänker sig inte för. Jag vet inte om arbetsgivare googlar och hittar den här bloggen. De finner väl inte sidan om de söker på mitt efternamn, men väl om de söker kring sjukvårdsrelaterade begrepp. Och vem det handlar om är ingen hemlighet, det är väldigt lätt att pussla ihop infon med mig som person (och namn). Vill jag ha det så? Hm, lite sent att göra något nu. Eller?

Men om jag söker på mitt fullständiga namn – vad får jag då upp? Är det positivt, negativt eller neutralt? Det jag fann var:

Facebook
Det säger väl egentligen ingenting. Jag är aldrig inne på den sidan och jag vet att jag inte skrivit något där.

Eniro
Mina telefonnummer. Säger heller ingenting om mig annat än hemadress och telefonnummer.

*censur*
Jag listas med namn som ansvarig för något arbetsrelaterat.

Yttermera
Det har gått många år sedan, men jag har ett bidrag på denna humorsida som kanske inte är så rumsrent. Lyckligtvis är vi många som bidragit till sidan och vi namnges kollektivt och inte i samband med det vi de facto bidragit med.

*censur*
Jag skrev under ett upprop. I dag ångrar jag att mitt namn för evigt finns på nätet i detta sammanhang även om jag fortfarande står bakom uppropet.

*censur*
För en hel del år sedan var jag med i en kreativ webbring där man konstruerade litterära texter, liknar mycket grundskolans uppsatsskrivning. Texten ligger kvar och det är inget mästerverk, men det finns ingen negativ aspekt i det hela.

*censur*
Sedan kommer vi till det verkligt negativa. Någon har använt mitt namn, ibland ett annat namn, men med min mejladress som avsändare i gästböcker och på anslagstavlor. Denna spam finns på många ställen, ibland även på utländska anslagstavlor. Jag har fått många arga mejl där man hotat mig med allt möjligt, men jag ligger verkligen inte bakom dessa inlägg. Detta har jag förklarat samt bett att de ska följa ip-adressen och anmäla inläggen. Men detta är något som inverkar negativt i mitt ”varumärke” om någon söker på mitt namn eller på min mejladress. Av denna anledning funderar jag på om jag på något sätt kan stärka mitt varumärke genom att ha en hemsida, inte blogg, som säljer mig på ett positivt sätt och som kommer högt i googlesökningarna.

*censur*
En gång i tiden var jag vice ordförande i ett förbund. De uppgifterna ligger kvar på nätet. Uppgifter som är både positiva och negativa beroende på vad man har för synpunkt på detta förbund jag en gång representerade. Själv har jag tagit avstånd till förbundets organisation och personer, men inte till grundtanken eller syftet.

*censur*
Ännu ett besvarat upprop från min sida. Där skrev jag också en kommentar, men den kan tolkas som både bra och dålig.

Om förekommer mer på nätet vet jag inte, för jag kollade bara de 100 första googleträffarna. Resten orkar jag inte gå igenom.

Men! Hur bygger man upp ett varumärke kring sin person? För vad är det jag vill sälja? Min yrkeskompetens? Min empati? Min existens? Jo, något som väger upp allt det negativa. Tyvärr har jag väl själv bidragit till mycket som kan anses vara suspekt men jag vet inte riktigt hur jag ska rätta till det. Förslag?

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed

Hm, undrar om det är fler än jag som krattar zenträdgård i kattlådan när ny sand hälls på. Eller om det bara är jag? Egentligen ganska meningslöst då Gazzy sedan kommer och gör motorcrossbana i lådan. Vi är nog väldigt yin och yang, för det är klart – jag är man, hon en diva. Att hon dessutom är katt har väl inte med saken att göra?

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed

Inte orkar jag gå över gatan till textilaffären. På nätet fann jag billigt tyg som dessutom såg någorlunda snyggt ut. Så om 9-10 dagar kan jag skapa mina tavlor. I teorin åtminstone. Kilramarna ska sättas ihop. Tyget ska häftas fast. Det är två tavlor som ska skapas. Erfarenheten säger att det kommer att ta ett par månader innan jag blivit färdig. Om jag nu inte får migrän med efterföljande PME (postmigränenergi). Då tar det inte många minuter att göra allt det där som annars kräver månader.

Blåser och regnar – julljusslingorna i träden på torget lever farligt. Jag också som ska ut i detta. Mitt paraply får jag nog lämna inne om jag inte vill leka Mary Poppins.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed

När jag skådar in i framtiden för veckan som kommer känner jag en väldig olust. Varför vet jag inte riktigt, för jag brukar inte bry mig och att det är söndag har inte med saken att göra. Jag tror att olustkänsla 1 grundar sig på att jag inte ska iväg direkt i morgon bitti. Min fridag hackas sönder då jag är kallad till ett arbetsmöte på eftermiddagen. Olustkänsla 2 grundar sig på att jag i morgon kväll ska på en föreläsning på min fritid. Jag vill inte, men då jag är medlem i föreningen som anordnar föreläsningen känner jag mig tvingad att gå. Det olustiga är att föreläsningen ska hållas av en diakonissa. Alla vet hur antikyrklig jag är, eller hur? Olustkänsla 3 beror på att jag fått backa mina sprutor för att anpassa det med föreläsningen. Jag gillar inte att flytta på sprutans klockslag.

Olustkänsla 4 gäller tisdagens arbetsdag. Fyra dagar utan att ha varit på jobbet innebär mycket som ska hinnas med innan det blir onsdag. Olustkänsla 5 handlar om onsdagen. Två möten. Första mötet har en negativ innebörd. Andra mötet är min föreläsning där jag i detta ögonblick insåg att jag inte förberett. Det blev olustkänsla nr 6.

Olustkänsla nr 7 är kommande helg då jag åter vistas på jobbet. Det börjar bli bråttom med att bli klar med årsstatistiken. Det kommer att vara en panikhelg. Hela oktober månads arbete ligger och väntar på mig.

Undrar om jag får några glädjeämnen i veckan?

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed

I vissa lägen drar jag verkligen arslet efter mig och blir inte färdig till att få någonting gjort.

1. Efter drygt två år har jag fortfarande inte fått upp tavlor på alla väggarna. Jag har kommit så långt att jag bestämt mig för att göra två tavlor själv. Kilramar är inköpta. De har i några veckor stått inplastade, ej hopsatta, på köksgolvet. Nästa steg är att gå över gatan till tygaffären för att köpa tyg som jag ska häfta upp på kilramarna. Det har jag varje dag i några veckor tänkt göra.

2. Alla taklampor är inte upphängda. Här är väldigt mörkt och så har jag haft det sedan två år (japp, jag flyttade in för två år sedan). Vissa taklampor hänger vackert i taket men jag har inga sladdar dragna till kontakterna (som sitter på väggarna, inte i taket). Också något jag tänkt länge på att fixa. Jag svär varje dag över att inte kunna tända i taket.

3. Förra året köpte jag julgardiner som behöver sys upp. Symaskin har jag. Sedan två år tillbaka. Som jag aldrig använt.

4. I somras skaffade jag trådlöst nätverk. Har jag installerat det? Nej, självklart inte.

Mycket handlar om att det är fysiskt krävande (ur min synvinkel med dålig motorik o.s.v.) och därför drar jag ut på det. Jag saknar en hustomte som har mer handlingskraft än jag. Vissa saker är väl inte så jobbiga men all energi lägger jag på att klara av de fysiska och mentala krav som ställs på mitt arbete. Hemma faller jag ihop i en vacker liten hög på hallgolvet.

Jo, en sak till. Jag har typ ett vitrinskåp. När jag flyttade satte jag alla prydnadssaker på en hylla för att senare omportionera i skåpet. Har jag gjort det? Nej, ömma modern gjorde det förra månaden då hon tröttnade på att jag aldrig blir färdig till någonting. Men inte vill jag att hon ska vara min hustomte.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed

Huvudvärk. Feber. Muskelvärk. Smärta i överarmarna. De positiva effekterna av influensavaccin.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg

Comments closed