Hänsyn

Sånt jag är försiktig med att skriva om. Som att en bekant efterlysts av Missing Peoples. Någon jag känt hela mitt liv och som var bästa kompis med min far. Jag förstår utfallet. Jag förstår det bakomliggande. Jag förstår varför många andra också lagt locket på. Hänsyn.

Det är därför jag ofta skriver så opersonligt i min blogg. När det börjar gränsa åt andra människor så tar jag hänsyn. Om mig själv kan jag skriva vad som helst, men inte om det berör min interaktion med andra. Jag har funderat lite på varför jag kunde skriva så mycket mer förr, men då berörde det ofta människor som jag umgicks med som också fanns på nätet. Vi skrev om varandra och då blev där ett helt annat sammanhang.

Så befriande det skulle vara att inte behöva visa hänsyn! Då skulle man också se att mitt liv inte bara är sjukdom eller arbete.

Kalv på grönbete

Det är mystiskt hur trött jag blir efter sjukgymnastiken. Dagen efter. Ögonen går i kors. Jag kan inte tänka. Orkar ingenting annat än sova. I ungefär 14 timmar efteråt. I och för sig ger jag allt på träningen som blir väldigt intensiv. Och detta efter att jag arbetat heldag. Kanske det är tillåtet att bli trött, men så här trött?! Nej, jag har inte sovit hela dagen eftersom jag kände att jag var tvungen att fylla på snuslagret. I helgen hinner jag inte. Det blir av nu. Ny bärbar dator. Plus iPad. Plus extern hårddisk(?). Plus lite nya kläder (vårgarderoben behöver fyllas på med byxor, skjorta, jacka och sommargubbkeps). Japp, här ska det spenderas!

Långledig, fast inte, typ, kanske

Nej, min sommarsemester accepterades inte. Jag fick lägga om den men får kanske ändå vara nöjd. I princip har jag sju veckor ledigt i sommar, men kommer att gå in nio dagar under perioden för att täcka upp andras semester. Själv får jag självklart ingen ersättare.

Försöker komma på när jag haft ersättare eller vikarie. Jag har aldrig någonsin haft det? Nä! Under mina 27 år i arbetslivet har jag aldrig haft ersättare vid frånvaro. Däremot har jag nästan alltid varit dubbel- och trippelarbetande för att ersätta andra. Hur ska man tolka det? Att jag kan alla andras arbete, men ingen kan mitt? Men jag har alltid haft den goda smaken att endast ta semester eller vara sjukskriven sommartid. När jag egentligen behövt ersätta andra.

Tur jag inte är bitter.

Ruttet i Danmark

60 minuter morgon, 30 minuter kväll. Det är min totala arbetstid per dag där jag ska hinna utföra åtta timmar. Tiden mellan morgon och kväll på jobbet är jag handledare. Där jag lär andra att utföra ett jobb jag själv aldrig hinner göra. Väldigt otillfredsställande. Det som känns konstigt är att jag ska lära någon ett arbete jag själv aldrig utför. Arbetsuppgifter som inte ingår i min anställning. Men det ingår att jag ska lära ut det jag inte kan. Och där imploderade universum av paradoxen! Men det som är riktigt märkligt är att jag faktiskt vet hur andra ska arbeta, men som de i praktiken inte gör då de skiter i det. Det är då svårt att lära någon att utföra ett jobb som ingen gör, men som jag kan men inte utför. Förutom att det är en paradox så tycker jag det är lite orimligt. Är jag verkligen rätt person på rätt plats? Alla tycker det, men inte jag. Ingen kan ju mitt jobb och ingen utför den åt mig, utan då får jag istället gå in på helger för att hinna ikapp.

Sliten. Det sliter på mig.

Overkill

Uppdatering gällande två saker som tynger mig. Mentalt. Som ett I-landsproblem.

Just nu har jag 49 timmar tv-serier på TiVo som jag borde sett. Det innebär att jag ligger tio veckor back. Och kan glömma även fortsättningsvis det där med böcker.

Telefonnummer man kan nå mig via. Det har utökats. Egentligen behöver jag bara ett nummer på jobbet och ett privat.

  • Hemnummer 1
  • Hemnummer 2
  • Mobil 1
  • Mobil 2
  • Mobil 3
  • Mobil 4
  • Arbetstelefon
  • Tjänstemobil

Ja, man kan nå mig via åtta olika telefonnummer. Två problem med det.

  1. INGEN RINGER MIG NÅGONSIN! Och jag har ingen att ringa.
  2. Om det ringer… Vilken jäkla telefon är det som låter? Innan jag hunnit kolla alla telefoner så har man lagt på.

Fyra månader senare – status quo – neverending story

Nu är jag upprörd. Den 19 december efterfrågade jag ett kompletterande intyg då det intyg jag fått av min läkare inte var korrekt eller komplett. Inget svar. För någon månad sedan begärde jag detta på nytt. Ingen reaktion. Förrän fyra månader senare, en lördag kl. 22.30. Vad i helvete håller de på med? De är experter på att smita från ansvar. Jag kan ta ett nej, men inte det här velandet de håller på med att först vara tysta och sedan bolla tillbaka problemet utan lösning eller ett ordentligt svar.

Så klen

Nu är det snart två månader sedan jag återgick till 75 % efter att ha haft förebyggande sjukpenning 25 %. Det innebär att jag arbetar 7½ timme mer per vecka men fortfarande saknar 10 timmar per vecka för att det ska motsvara en heltid. Krångligt och svårt att förklara. Men det är fortfarande väldigt påtagligt hur påverkad jag blir av att arbeta dessa extra 7½ timme per vecka trots att det bara var under ett halvår jag hade förebyggande sjukpenning. Jag är helt slut. Jag sover all tid som inte är på jobbet. Det verkar inte vara något jag kan göra en uppryckning från. Även om jobbet innebär väldigt mycket möten, så springer jag inte runt lika mycket (geografiskt) för att ta mig till dessa möten. Därför har jag det ganska lugnt på jobbet även om jag har fruktansvärt mycket att göra. Jag borde inte vara så här trött. Det påstås att våren tröttar, sommartid tröttar och så vidare, men jag vet inte. Jag är så slut att jag inte ens noterat att det är vår eller sommartid. Teoretiskt vet jag det, men jag är inte mentalt eller praktiskt närvarande i det.

Ett par andra saker som också kanske påverkar mig och min vakenhetsgrad… Ständigt student att handleda. Sjukgymnastik kvällstid. Flyttad fridag. Extraarbete helg. Muskelsträckning i ryggen. Ischias. Ryggskott. Migrän. Jag tycker inte om att känna mig fysiskt klen. Och jag vill vara pigg och närvarande.

Småstruligt

Bredband jag betalar för är 100/100 MB. Kanske det var ett dumt val. I går när jag kollade verklig hastighet låg den på 5/0,7 MB. Varför den var så extremt långsam? Jo, det är ju en fiberkabel. Som jag delar med tv. Min TiVo spelade samtidigt in tre program parallellt, så det är inte konstigt att det drog ner hastigheten. Lite bättre hastighet på bredbandet i dag när TiVo inte spelade in.

Datorn håller verkligen på att ge upp. Förhoppningsvis klarar jag mig ytterligare en vecka innan jag behöver köpa ny dator. Nödlösningen just nu är gå tillbaka till tidigare återställningspunkt samt helt stänga av Windows Update.

Jobbat. Avtackat min elev efter nio veckor. Och få fick jag erbjudande (eller förfrågan) om att arbeta direkt till ledningsgruppen som miniekonom med framtagning månadsvis statistik. Jo, men det kan säkert vara kul. Och kräva väldigt lite ansträngning från min sida. För att inte vara med i ledningsgruppen, så verkar de väldigt ofta ha mig som diskussionsföremål. Så fort de efterfråga någon med kompetens och kännedom, så kommer jag på tal. Nu ska jag alltså börja arbeta på uppdrag direkt underställd ledningsgruppen, utan att ingå i den. Borde inte det vara nästa steg? Äsch. Jag bara jobbar på och bidrar med det jag kan.

Blandat

Först Tobbe, nu Gunilla…

 

Ännu en från Internets barndom har lämnat oss. Under 1999/2000 hade jag mycket mejlkontakt med Gunilla där jag bidrog till hennes hemsida samt att hon inspirerade mig till att skriva (på min dåvarande hemsida) om män vålds mot kvinnor, jämställdhet, rättvisa och så vidare. Jag tror vi tappade kontakten med varandra när jag flyttade till Göteborg och hon till Öland. Jag var ganska nyfiken också på hennes böcker som jag aldrig läst, vilket jag tror hon tyckte kändes ärligt på nåt sätt. Att jag inte var någon efterhängsen idoldyrkare som fokuserade på ett kändisskap, utan vi hade andra erfarenheter att delge varandra. Trist att hon inte finns hos oss längre, men böckerna är ett arv till oss alla.

I dag fick jag äntligen igång fiberlinjen för bredband och hemtelefoni. Jag fick ringa teknisk support två gånger i dag innan de kunde lösa det. Märkliga saker. De hade först fel IP-adress till mig. Sedan visade det sig att routern behövde uppdateras med programvara. Förhoppningsvis fungerar det nu. Inte bara nu. Fortsättningsvis!

Det enda som annars strular är datorn. Så fort Windows Update ska göra något så står det bara och tuggar utan nedladdning. Efter det fungerar ingenting i datorn. Just nu har jag fått igång datorn igen men IE går inte att starta. Jag bryr mig inte. Om en vecka köper jag ny dator. Jag har väldigt mycket maskinovaruproblem som direkt påverkar även mjukvara och stabilitet. Läxan jag lärt mig är att köpa billiga datorer som jag byter ut vartannat år. Jag vågar inte lägga pengar på en dyrare dator och absolut inte något från Apple.

En dag av huvudvärk. Det märkliga är annars att jag inte haft migrän på väldigt länge. Inte på flera månader. Undrar varför det är så?

Hej konsument

Ibland förstår man på frågorna att det är en gammal nätlista jag åter besvarar. ”I min CD-spelare”. Öh…?

Senaste impulsköp: En latte efter sjukgymnastiken i kväll. Dagens andra latte på Pressbyrån.

Bästa promenad: På plan mark, gärna med rollator.

Favoritdryck: Inte latte. Så jag säger… vatten.

Äter lyxmiddag på: Sånt är slöseri på mig. Jag är inte så intresserad av mat att jag värdesätter ”lyx”.

Favoritgata: Asfalterad.

Bästa förfestmusiken: Aktuell listpop.

Reser helst till: Hemfärd är bästa resan.

En bra gå bort-present: Vet ej, vill själv inte få någon present bara för att man får besök.

Favoritlyxartikel: Skrivbok. Jag känner mig alltid lyxig med en fin skrivbok; avskyr kollegieblock.

Älsklingsljud: Ljud är störigt.

Senaste upptäckt i Stockholm: Invånarna tror att övriga Sverige är landsbygd.

Favoritgalleri: Sånt är jag för simpel för.

Tidning jag gillar: Läkartidningen om den inte varit så anal. Läkare klagar på allt och alla, gärna också på andra läkare.

Favvosajt: Min hemsida? Jag har ju den som startsida (annars skulle jag aldrig komma ihåg uppdatera).

Här bjuder jag mamma på middag: Jag pekar mot Ica så får hon själv handla något och tillaga. För att vara trevlig så brukar provsmaka det hon tillagat.

Favoritförort: Förorten kan aldrig vara en favorit. Där förekommer bara inavel och skjutningar.

Fikar gärna på: Dahls.

Favoritbutik: Bokhandeln. Om de har skrivböcker.

Bästa lunchställe: Vet ej, jag äter lunch på jobbet som har lite olika restaurangalternativ, men inget bra.

Favoritgrönsak: Rucola.

Favoritfärg: Just nu, ljusgrönt. Men enda färg som klär min hy är lila.

Favoritmärke: Made in China by Children.

Favoritdjur: Katt.

Världens bästa nu levande regissör: Jag känner ingen. Någon Alfredsson-unge?

Stjärna jag vill träffa: Äh, ingen stjärna kan överglänsa mig.

Favvoskor: Sandaler.

Klädkonto per månad: Aldrig egentligen räknat på det, men genomsnittet blir väl en tusenlapp per månad.

Modeförebild: Nej, ge dig! Just nu sitter jag med mysbyxor där det gått hål i skrevet. Alla mina byxor går sönder förr eller senare. I skrevet.

Motionerar: Kondition och styrka, lånar sjukgymnastiken lokaler. Får annars väldigt mycket.

Mest överskattade affär: Mio. Snygga möbler, skitdyra möbler, inte hållbara möbler.

Dyraste jag köpt: Tror fortfarande att det är 1996-datorn som gick på 35.000 kronor. Minns inte vad mina bilar kostat genom åren, men de var inte så dyra. Och det är 22 år sedan jag köpte en bil senast.

Mode jag aldrig vill se igen: Män i cykelbyxor som inte cyklar. (Nu blev det pinsamt, kom på att min chef brukar ha det som joggingkläder – det måste jag pika honom för när jag kommer ihåg det – kan vara värt att bli uppsagd för).

Favoritprodukt på Systembolaget: Inget längre, jag är inte kund.

Bästa fyllekäket: Har aldrig varit på fyllan. Bara lite smålullig. Då kan man äta allt om man kan hitta munnen.

Dansar helst till: Motvilligt har jag släpats runt på dansgolvet X antal gånger, aldrig mer. Det är förnedrande.

Senast gnolade: Love me like you do, lo-lo-love me like you do, love me like you do, lo-lo-love me like you do, touch med like you do, to-to-touch me like you do, what are you waiting for. Breathing in, breathing out, on the edge of paradise, every inch of your skin is a holy grale I’ve got to find, only you can set my heart on fire, on fire.

Senaste fyndet: 10 par strumpor för 700 kronor + ett extra par gratis! Självklart slog jag till.

Bästa romanen: Tveksam. Är inne på en Gabaldon-bok men inte hunnit läsa sedan i oktober.

Bästa diktsamlingen: Har inte intresset.

Favoritprodukt på Apoteket: Ansiktsklet (salva/kräm).

I min cd-spelare: Tom och innehållslös. Radio på jobbet. Spotify hemma.

Beställer i baren: Bartendern får välja. Men just nu väljer jag alkoholfritt.

Användbar pryl: Klädnypor?

Dessa vill jag ska svara på ”hej konsument”: För tio år sedan kanske någon hade nappat. Numera förväntar jag mig ingenting. Den enda här som läser är skribenten.

Upp till kamp mot kramp

I tre veckor har jag ingen arbetsplats att sitta vid på jobbet. Så är det när man är med student som behöver sittplats samt att följetången med det icke-levererade skrivbordet fortsätter. Det senaste budet är att möbelföretaget lagt in akutbeställning som tar 2-3 veckor. Jag tycker det är ganska magstarkt att behöva vänta 12 veckor på ett skrivbord. Särskilt som jag är i akut behov av en sittplats. Under tre veckor kommer mitt arbete ligga nere och sedan får jag åter problem när jag ska hinna ikapp.

Nope, jag får inte igång mitt nya bredband/hemtelefoni. Enligt tjänsteleverantören så har det fungerat med fast lina sedan 3 mars, så jag testade. Nix, jag är inte ansluten. Så jag kan knappast begära att trådlös router skulle ge mig tillgång till nätet när det inte ens fungerar med fast lina. Jag befarade att det skulle bli så här. Samma problem uppstod ju när jag skulle ha tv via fibernätet och ComHem fick skicka mig tre olika boxar innan det fungerade. Och otaliga samtal. Teknik är aldrig smidigt och enkelt. Det är alltid strul oavsett vad det gäller. Hårdvaran fungerar säkert, liksom mjukvaran. Det är de här tjänsteleverantörsföretagen som inte är användarvänliga. Minimal information, felaktig information.