Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
De flesta verkar längta efter semester nu. Särskilt på jobbet. Antingen har det varit ett långt år, eller så är det den långdragna värmen som gjort sitt. Konsekvensen har blivit dirty talk. Brutna penisar, gå runt i bara bh, fista någon. Varvat med förbannelser över alla inkompetenta människor som belastar en själv med sina dumheter.
Ser jag fram mot semestern? Njae. Ovan diskussioner skulle jag gärna sluppit – även om jag själv varit en del av dem – men jag känner inget behov av någon speciell ledighet. Kanske är det som jag sa till gårdagens chaufför: ”Den tiden (semestern) kommer snart nog”. Allting rullar på och tiden den går. Snart är semestern också över. Om tio veckor är allting normalt igen med jobb och slit. Då förväntas man vara utvilad.
Det där förstår jag inte riktigt. Experter pratar om att det tar en viss tid att varva ner och man ska vila upp sig genom att vara aktiv med icke arbetsrelaterade saker på sin semester. Man ska inte kolla jobbmejl eller ringa arbetssamtal. Det fanns en tid – bondesamhället tror jag att jag vill kalla det för – när vi inte hade semester och knappt ens var lediga på söndagar. Pension eller andra försäkringar fanns inte. Ändå klarade man sig (om än ledbruten vid 60 år men där har inget ändrats). Så av den anledningen förstår jag inte begreppet semester med syftet vila upp sig. Oavsett tycker jag att det räcker att vara tillbaka på jobbet en vecka innan allt är som vanligt. Som om semestern aldrig varit.
Kanske det handlar om att jag aldrig har fyra veckors semester. Arbetet tillåter inte att jag är ledig så länge. Max två veckor, sedan måste jag jobba några dagar, sedan kan jag ta ytterligare två veckor. Och jag har aldrig semesterdagar i övrigt på året (semesterkvoten är för hög, mina 25 dagar försvinner av att jag är ledig fyra veckor även om de är uppdelade). Så för mig rullar arbetsåret på konstant utan att jag känner av något avbrott. Och det fungerar. Vila finns inte i min värld. Vila är sömn och det är det jag offrar min fritid på, d.v.s. kvällar, nätter, helger och fridagar. Jag har inte ens kontinuerligt fritt lördag och söndag.
Så semester… det är bara en viskning i vinden, passerar obemärkt. Semester är inget jag känner att jag har, så nej. Jag ser inte fram mot sommarsemestern. Den är obetydlig. Men andra verkar behöva den för att fungera normalt. Just nu verkar alla som sagt vara på gränsen till sammanbrott. Åtminstone bevittnar jag många utbrott nu veckorna innan sommaren är här med semesterlediga arbetskamrater.
Det återstår fem arbetsveckor.
