Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Historiska fakta kring ms har jag inte varit bortskämd med, men råkade se lite information på nätet som jag inte tidigare sett.
Det är 140 år sedan ms upptäcktes. Självklart fanns sjukdomen tidigare, men det var då en fransk neurolog insåg att det rörde sig om en specifik sjukdom även om symtomen varierade och stämde in även på andra sjukdomar.
Första dokumenterade fallet av ms, som man tror nu i efterhand när man studerat beskrivningar, gäller en isländsk kvinna på 1200-talet som förlorade synen och rörligheten men som bad till helgon och blev frisk efter sju dagar.
Ett annat tidigt fall var en tysk nunna. Av denna anledning tror man att ms kommer från en ”viking-gen”. Sjukdomen är genetisk och vanlig desto längre från ekvatorn man kommer. Åtminstone tror man att ms är genetiskt betingad även om där finns fler teorier om infektioner o.s.v.
Jag såg också att man vet att ett ”oäkta” barnbarn till en engelsk kung hade ms. Och att man konstaterat det som fakta beroende på symtomen även om han dog något årtioende innan sjukdomen var känd. Det trevliga, trots att han var ganska handikappad av ms, är att han aldrig förlorade livsglädjen. Där känner jag igen mig. Ms är inget att sörja över, livet går vidare. Även om jag också såg att 15 % av de med ms tar livet av sig. Beroende på att de har ms. Det är många och jag undrar om det verkligen är vetskapen om ms eller om det är p.g.a. den i hjärnan fysiskt framkallade depressionen som lett till den pessimistiska utgången.
Kanske det är så. Jag är obegripligt positiv medan andra är djupt negativa. Ms-placken i hjärnan kanske påverkar oss och styr oss åt dessa ytterligheter? Don’t know, don’t care. Jag är för bekymmerslös för det.