Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Simultanförmåga har jag i stort sett alla sammanhang, utom när det kommer till att titta på tv eller lyssna på radio. Varför jag måste vara fri från övriga intryck just vid dessa tillfällen kan jag inte svara på.
I dag satt jag på ett möte och blev upprörd (som vanligt) och fick uppdrag att kolla upp det jag klagade på. Mötet fortsatte. I och för sig deltog jag inte i diskussionerna under en stund, men jag lyssnade på allt. Hade de varit något mer som jag hade protesterat emot, så hade jag sagt ifrån. Vad jag höll på med? Jag satt och lekte med min iPhone. Skulle man kunna tro, och det trodde nog mötesdeltagarna också. Nej, jag kontrollerade fakta kring det jag hade protesterat emot tidigare. Istället för att gå hem på kammaren och göra efterforskningar, så gjorde jag det direkt. Trots allt når man all information man behöver genom nätet, vilket en iPhone som bekant har tillgång till.
Så efter en stund kunde jag ge fakta samt förslag på en lösning, som kan beskrivas som Linje 3. Ett alternativ vi aldrig diskuterat. Lite förvånade blev övriga mötesdeltagare av att jag arbetat när jag satt och lekte med mobilen. De trodde att de förlorat min uppmärksamhet helt. Nej, inte alls! Och så kom den där vanliga kommentaren om att män inte har simultanförmåga.
Jag undrar bara… Stämmer det verkligen? Kan inte män utföra två saker samtidigt? Och kan alla kvinnor göra flera saker på en gång? Är det könsbundet? Finns det några empiriska studier som ger belägg för det hela? Handlar det om fördomar? Jag önskar jag hade svar på det hela. Det stör mig lite att höra att jag egentligen inte borde kunna utföra två saker samtidigt. Med den inställningen borde man inte kunna… öh… gå och tugga tuggummi samtidigt. Vilket är en dålig liknelse när det gäller mig som går dåligt ändå och som aldrig tuggar tuggummi.
En förmåga jag har, som verkar förvåna många, är att jag kan sitta och skriva text på dator utan att titta på skärmen och dessutom samtidigt prata med någon annan om något som inte har med det att göra som jag skriver. Ja, jag kan inte hjälpa det? Det bara är så! Men prata inte med mig när jag tittar på tv. Jag är uppslukad till 100 % av det som händer på tv.
Nu är jag ju bara en kvinna, men jag vet att när jag var som mest utbränd så var simultanförmågan likamed 0. Vartefter som utbrändheten sakta ger sig så kommer simultanförmågan sakta tillbaka, men är fortfarande en stor ansträngning. Att helt och hållet koncentrera sig på ett tv-program (utan att någon går förbi och säger nåt) är total avkoppling.
Att du ”bara” är en kvinna är inte så bara. 😉 Jag tror också att känner man att det är stimulerande att ”ha många bolla i luften”, så är det lättare att koncentrera sig och göra flera saker på en gång. Men jag är tveksam till att det skulle vara könsbundet. Jag tror ändå att alla har simultanförmåga i varierad grad, och att man också ibland väljer lite vad man lägger energi på. När det kommer till utbrändhet så förstår jag absolut att man inte orkar med intryck och stimuli, och därmed har svårt att bara vara i sig själv. Att dessutom behöva ägna tankar på sådant som sker omkring en, känner jag igen i ett annat sammanhang: Smärta. Den där tärande smärtan som tar bort ens personlighet och jag. Åtminstone tror jag att den i viss grad är jämförbar med utbrändhet.
Absolut. Något man inte kan välja bort.