Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Ja, det var den namnsdagen! Den var… lika… händelsefattig som födelsedagen. Jag sover mest när jag inte jobbar. Och twittrar lite lätt… tittar på tv… under tvång…
Jag läste ett bra uttryck i dag; ledighetsstress. Den känner jag aldrig av. Jag känner mig inte stressad av att slitas mellan att vara ledig och egentligen behöva jobba. Däremot kan jag bli lite ställd när jag är ledig. Tänker ”jaha, vad gör jag nu”. Är man som jag väldigt målinriktad i arbetslivet, så blir det tvärnit när man är ledig. Jag har inget fokus på min fritid, inga måsten, inga planer. Annat än vila. Men hur mycket vila vill man egentligen ha? Någonstans har jag nog glömt på bort fritidsintressen. Okej, så film och tv-serier på dvd är ett stort intresse, men jag ser det mer som en del av ”vilafasen”.
Det värsta är att jag inte längre minns vad jag haft för tidigare fritidsintressen. För tio år sedan var det nätet, numera ointressant. Och serietidningssamlande, numera väldigt ointressant. Men innan dess? Hur såg 90-talet ut? Alltså, jag vet inte? Jag gick mycket på kvällskurser, träffade arbetskamrater på fritiden, hälsade på släkt och vänner, gick på middagar, målade/tecknade, läste böcker, gick på bibliotek, reste runt lite. Allt sådant som jag borde fortsatt göra efter flytten till Göteborg men som inte riktigt är samma sak längre.
Och ärligt så är jag väldigt trött på att träffa och prata med människor. På min fritid. Det är väldigt kul och stimulerande annars. I jobbet. Jag kan väl säga att jag får överdos på jobbet och måste dra mig undan på min fritid. Men det är inte okomplicerat. Det blir väldigt skevt socialt umgänge där det ligger i sin natur att jag inte kommer människor nära på samma sätt när jag är i tjänst.
Sammanfattning: Jag värnar min privata sfär men behöver variation mer än vila kontra arbete. Och jag vet inte vad. Det är inget jag lider av, men förstår att jag behöver utöka mina dimensioner. Och för att jag ska orka måste det vara lustfyllt.
Jag har faktiskt en tanke som sakta håller på att mogna… Återuppta franskastudierna efter 20 år. Och kanske påbörja termin 14. Hm…