Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Det där att vara flexibel. Jag skulle nog vilja påstå att jag är så böj- och tänjbar att jag snart går av på mitten, för hur flexibel kan man vara? Måndag hela veckan, för det är alltid kaos och det oförutsedda händer hela tiden. Ja, på jobbet alltså. I dag hade jag kallat till ett stormöte där alla avbokade. Och jag menar alla. Någonstans i bakhuvudet har jag ändå haft en gnagande klåda av att ”alla” kanske inte kände till det. Men jag släppte det eftersom jag inte sörjde ett inställt möte med tanke på hur mycket jag har ändå att göra.
Men så ringde telefonen. Kortfattat; kommunikationsmissar hade lett till att en stackare satt i ett tomt konferensrum och undrade var alla höll hus. Så vad gör då jag som inte hade förberett mig inför ett möte som aldrig blev av? Jo, det vara till att skynda iväg och hålla ett improviserat möte med en deltagare som efteråt sa sig vara väldigt nöjd mitt upplägg *host* och att jag besvarat alla frågor innan de ens hann ställas. Så jag är också nöjd även om det lite adrenalinpåslag. För samtidigt har jag haft student i dag med ”en från grunden”-upplärning. Och där jag fick hoppa lunchen eftersom telefonen varit väldigt aktiv. Jag försökte stänga av ljudet, men jag såg att det ringde oavbrutet och att jag då fick offra lunchen.
Jag är fruktansvärt trött i kväll. Förutom ovan så har jag gått och stått väldigt mycket, vilket fortfarande är lite jobbigt. Men nu är det kväll. Och jag tänker på allt jag aldrig hann göra i dag, som mina ordinarie arbetsuppgifter. Det har gått 2½ månad nu utan att jag hunnit ta itu med högarna bergen av jobb. Det är stressigt. Både med det jag inte hinner, men också med det jag måste hinna. Jag har börjat räkna ner till sommarsemestern och sängläge.
