Dag: <span>18 februari 2015</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Telefonen ringer. Vem hoppas du på att det är?

Försäljare, så jag slipper svara.

Använder du kundvagn eller korg i matbutiken?

Korgen i rollatorn.

I ett socialt sammanhang, är du lyssnaren eller den som håller låda?

Jag både pratar och lyssnar.

Om du lämnades ensam i vildmarken, skulle du överleva?

Jo, så långt som möjligt skulle man nog försöka. Det beror också på förutsättningarna i den typ av vildmark man hamnar.

Gillar du att rida på hästar?

Jag har aldrig suttit på en häst.

Åkte du på läger eller kampade som barn?

Japp. Avskydde det!

Vilket brädspel tyckte du bäst om som barn?

Jag hade ingen att spela med, så det blev aldrig något med den saken.

Om en sexig person visade intresse för dig och du visste att han/hon var upptagen eller gift, vad skulle du göra?

Lägga mig på rygg och streta. Öh… Kan väl säga så här. Jag har inga betänkligheter och känner inte att det är jag som ska visa hänsyn.

Är du fördömande?

Ja, mot sådant som jag uppfattar som fel.

Skulle du dejta någon med en annan religiös uppfattning än din egen?

Om religion betyder lika lite för den personen som för mig, så inga problem. Extremister oavsett religion gå bort.

Hur långt efter grundskola har du utbildat dig?

Gymnasium och universitet. Finns fler nivåer? Livets hårda skola?

Kan du handskas med skjutvapen?

Jag har aldrig testat.

Om det började brinna nattetid, vad skulle du rädda med dig?

Kanske jag skulle rycka till mig plånbok, telefon och bärbar dator? Graden av brådska är okänd.

Hur mycket böcker läser du?

Periodare. Tror inte jag läst en bok på sex månader. Hinner inte. Hinner verkligen inte.

Tänk du mest på dåtid, nutid eller framtid?

Tid existerar samtidigt och är inte linjär. Därmed tänker jag på allt samtidigt.

Vilken är den barnboksfavorit?

Enid Blyton.

Hur lång är du?

183 centimeter utan skor, med rak rygg och rakat huvud.

Hur skulle du vilja att din boendesituation var?

Jag drömmer fortfarande om radhus på hörntomt och med tre rum på landet. Men…

Vem pratade du senast med?

Ömma modern, tror jag.

När var du senast på McDonalds?

Väldigt många år sedan.

Till vad går dina nycklar i nyckelknippan?

Hemmet, jobbet, omklädningsskåp och en garderob på jobbet.

Vad gjorde du i går kväll?

Inte mycket. Inget speciellt. Minns inte specifikt.

Vart gör det ont just nu?

Åt huvudhållet och i sidan av bålen.

Gillar du senap?

Det enda man kan ha på korv i bröd.

Gillar du dina föräldrar?

Tja. Inte starkt ogillande åtminstone.

Hur länge duschar du?

Under fem minuter. Har aldrig tagit tiden.

Vilken aktuell biofilm vill du se?

Vilka filmer går just nu? Vad handlar de om?

Smörjer du in din katt eller hund?

Nej, jag smörjer in mig själv i olika krämer och salvor.

Vad gjorde du nyårsafton?

Inget.

Vann rätt låt Eurovision song contest förra året ? (Conchita Wurst, Österrike, med låten Rise like a phoenix).

Jag uppskattar varken låt eller artist. Har ingen relation. Dålig låt, halvtaskig sångröst.

Har du en smartphone?

Fyra.

Vilken är sista bokstaven i ditt mellannamn?

TON. Har tre mellannamn.

Vem röstade du på i Melodifestivalen?

Jag röstar aldrig. Jag massakerar.

 

||||| 0 I Like It! |||||

Nätlista

Kommentarer stängda

Har inte vintern varit ovanligt mörk? Frågan kan egentligen bara de som befinner sig geografiskt nära mig besvara, men nog brukar väl solen glimma till några gånger under en vinter? Det har varit snålt med det senaste månaderna. Ett par helger är allt jag kan påminna mig om. Dessutom har det varit väldigt lite snö som annars också har en förmåga att lysa upp lite. Men egentligen är detta inget jag går runt och funderar på. Jag upplever inte ens att jag undermedvetet skulle gå runt och vara deprimerad av ljusbristen. Det är full rulle ändå och då har jag inte riktigt förmågan att lyfta blicken från det jag håller på med. Jag vet att när sommarsemestern infinner sig så brukar jag första lediga dagen lite chockerad upptäcka grönska och sol. Min arbetsbubbla är vid och mörk – jag ser inte utanför den. Frågan är varför jag ens i dag noterade mörkret?

Emellanåt brukar jag på söndagar blogga om vad jag har planerat för kommande vecka, men det är ett tag sedan. För veckorna är åter så fulltecknade att jag knappt vet från dag till dag vad som står inskrivet i min kalender. När jag och andra skämtsamt brukar säga att jag som sekreterare borde ha en assistent, så finns där ett korn av sanning i det. Med en sådan kanske jag hade hunnit notera väderlek. Och det är också därför jag inte gillar kallprat. För det där med väder och vind – jag har inte sett eller känt någonting. Alltså har jag inget att prata om.

Nu när det är dags för lönesamtal så funderar jag mycket på några av våra kriterier som handlar om EQ och social kompetens. Även om jag är väldigt social så tillvida att jag pratar med alla, inte enbart om sådant som är arbetsrelaterat, och utbildar personal alla kategorier och alla arbetsplatser, så anses jag vara gravt asocial. Paradoxen i det gör det svårt för mig att hävda något utifrån lönekriterierna. Varför så stor vikt läggs vid detta är också obegripligt. Min uppfattning är att man värdesätter medarbetare som pratar skit utan att prestera något arbete. Självinsikten hos mig gör att jag vet att jag inte gillar prata för privata saker med någon. Ingen på jobbet har med mitt privatliv att göra anser jag. Och jag vill inte höra om andras barn och anekdoter om hur förbannat förträffliga dessa barn och barnbarn är. Det tillför varken mig som person något lika lite som det tillför mitt jobb något. Jag uppskattar heller inte kallprat om väderlek eller (svenska) tv-program. Det finns så mycket man kan prata om som inte har med familj eller intressen att göra. Och om annat pratar med andra. Jag anses också som otrevlig som inte vill lägga pengar till presenter till för mig okända arbetskamrater som behöver en blomma då varit förstoppade i helgen. Och jag bakar inte kakor som jag tar med till jobbet. Japp, sånt här ingår i lönekriterierna. Men värst tycker man att det är att jag inte ser glad och uppåt ut, aldrig gapskrattar och skriker så alla vet att jag är på jobbet. Att jag har en kronisk sjukdom som gör att jag är 1) extremt trött, 2) ljudkänslig, 3) har fruktansvärda smärtor, anser man är dumheter som försämrar arbetsmiljön för andra. Att jag arbetar för fem och hinner så mycket, kan så mycket, värdesätts inte. Varken verbalt eller lönemässigt. Trams och flams går före det man är anställd för.

Japp, jag blir förbannad. Personlighet får inte existera, inte heller sjukdom. Alla ska vara lika glada och käcka på jobbet. För det värdesätts lönemässigt. Kanske det säger en del om organisationens inkompetens?

||||| 0 I Like It! |||||

Dravel Dumheter Fundering Hälso- och sjukvård Kampen Omvärldsbevakning Personligt Självinsikt Skräp Surgubbe Vardagsblogg Yrkesliv

Kommentarer stängda