Dag: <span>30 april 2015</span>

När nya skrivbordet kommer i nästa vecka så är det åter dags att möblera om på jobbet. Eftersom jag tycker detta är så kul, så tittar jag nu på hur det ser ut hemma. Jag behöver ett skrivbord här också, men har inte plats. Eller… har jag det? Det hela hänger på om jag kan flytta på ett skåp som är 1 cm bredare än utrymmet där det ska pressas in. Kanske…? Annars är det surt. Jag har redan sett ut platsen där jag vill ha skrivbordet hemma. Lyckas jag med detta så *borde* jag kunna få tillstånd till att gå upp till heltidsarbete och arbeta på distans hemifrån. I en betydligt bättre arbetsmiljö än på jobbet.

Hm. Beställa skrivbord… Titta på Ikea.se och fann precis vad jag ville ha. Betalar gärna extra för hemleverans och montering. För vissa är pengar bevisligen aldrig ett problem…

Egentligen finns det inte så mycket att säga kring det, men jag kan konstatera att årets tredje dödsfall i bekantskapskretsen blivit bekräftat där en liten blomma skickas till begravningen om en vecka.

Med tanke på att det var sjukgymnastik i går kväll, så är jag oförskämt upprätt i dag. Trött, men inte bedövad. Gruppen var kraftigt decimerad i går och det var stor möjlighet till att kunna träna utan att vänta på ett ledigt redskap. Men det var som vanligt. Äldre herrar (och jag). Den enda som är tyst, kämpar på och blir genomsvett, är jag. De andra verkar tro att de sitter på en ljugarbänk om man ser till val av samtalsämnen (skrävlande) och hur inaktiva de trots allt är. Jag förstår inte riktigt deras syfte med sjukgymnastik. Eller varför sjukgymnasten sätter sig på samma ljugarbänk. Återigen kan jag konstatera att jag inte känner mig hemma i den här konstellationen av ”gruppträning”. Men jag vet syftet med min egen träning och skiter i de andra även om jag blir lite irriterad. Där är en väntetid på att få komma med i den här gruppen då den är fulltecknad. Av inaktiva soffpotatisar. De kunde lika gärna stannat hemma. Förmodligen är där fler som resonerat som jag, för samma dag jag gick med i gruppen så kom ytterligare två nya deltagare. Har jag varit med i nu sex veckor? Två gånger har de varit med, sedan hag ingen sett röken av dem. Förmodligen har de känt att detta är fel forum för sjukgymnastik och gett upp. Det är bara jag som är envisheten personifierad.

Äsch. Jag glömmer det hela tiden. Jag måste hänga tvätt. Maskinen var klar för… fem timmar sedan. Jag har fastnat framför uppdatering av ny dator.