Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Här kommer fortsättningen på mina Bitstrips. Senast var för tre månader sedan.
Det är sant, det är lyckliga drömmar. Jag är medveten om att jag drömmer. Lite bitterljuvt när jag vaknar, men lyckorusen sitter i ganska många timmar. Eller tills jag greppar rollatorn.
Nå, jag förstår att jag har anatomiskt korrekta armar och att mina nya läsglasögon hjälper.
Typ.
Mina sista arbetshelger (för den här gången) gjorde mig frustrerad då jag var beordrad att, inte bara ersätta vakant tjänst, utan också ersätta de som i veckorna varit i tjänst men inte presterat. Och jag höll inte tyst om det.
Faktiskt så tror jag att jag inte skulle ha några problem med det. Trots allt är det pengar.
Sur och grinig för alla möten jag måste närvara vid. Enda fördelen är att det aldrig är sådana där möten man sitter tyst och tycker det är ointressant. Jag är en aktiv mötesdeltagare. Men jag tycker ändå att det tar för mycket tid, särskilt när det klumpar ihop sig.
Inget jag i dag har något minne av, men alla mina dagar är tuffa och ansträngande.
Utan Modiodal så blir jag väldigt passiv, tyst, inbunden, kan inte tänka, får fördröjning i tankeverksamheten. Det märks väldigt tydligt när jag medicinerat mig till ett normaltillstånd. För motsatsen är katastrof och då vill ingen ha med mig att göra.
Jag har inga problem med att stiga upp på morgonen. Om jag första halvtimmen tvingar mig själv till att gå fram och tillbaka utan att sätta mig. Och så måste jag ta den där knarktabletten som ska kicka in. Annars är jag snart tillbaka i sängen (som i går – sov 14 timmar på natten).
En queer-klubb i Göteborg. Väldigt homogent.
Ja, mina arbetshelger har alltid varit slitsamma då jag ensam fått sköta det som vardagar sköts av minst fem kollegor.
Mörker är bland det bästa jag vet. Sol kan vara trevligt. Om jag slipper vistas i den.
Också en känsla jag ofta har. Om ingen annan tar ansvaret så gör jag det. Inget får bero.
Regn är härligt! Ska jag ut och gå gör jag det helst i regn (utan blåst, utan sol).
All vaken tid hemma. Ja, jag tvättar just nu i skrivande stund. Det tar aldrig slut.
Det beror på källan. Orkar inte förklara varför jag inte har motsvarande känslor.
Ingen har väl missat att Twin Peaks är på väg tillbaka?
Jo, jag spelar fortfarande FarmVille på Facebook efter fem år. Men bara lite. Ibland.
Eller inte. Det jag behöver är sömn.
Hur skönt det än är med helg, så vill jag bara fortsätta jobba och jobba… För att hinna… Få vara i fas… Känna avslut…
Funderar halvseriöst på katt, men har nog med mig själv.
Nackdelen med snö och halka är att behöva gå ut i det. Balansen. Rollatorn. Inget lyckat, men jag saknar snö. Snö symboliserar trygghet, värme, tysthet, stillhet.
2 kommentarer