Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Det är ett oroande tecken när bildskärmen på den bärbara datorn får för sig att slockna emellanåt. Jag vet inte hur lång livslängd en bärbar dator har, men min har knappt varit avslagen sedan jag köpte den för… ja, jag vet inte… 4 år sedan?
Nu är äntligen september här! Förutom den höga och klara luften med soliga dagar utan regn och blåst, så gillar jag september också av andra orsaker. Trevliga och minnesvärda saker. Jag associerar september mycket med då jag för tolv år sedan flyttade till Göteborg. September är den månad på året då jag känner mig som mest stark fysiskt. Jag orkar så mycket mer då. Och jag känner mig piggare. Ofta en positiv konsekvens efter en plågsamt varm sommar som invalidiserar mig. Och har alltid varit rätt månad för mig för mig att flytta. Så den positiva känslan har sina orsaker.
Sommaren har inte varit plågsamt varm och det är jag väldigt tacksam för. Det har gjort att jag inte, som tidigare somrar, försämrats i min ms. Tvärtom. Den här sommaren gav mig en chans till ett drägligt liv. Därför hoppas jag lite på hösten. Att det ska bli ännu lite bättre. Jag behöver all kraft jag kan uppbringa.
Samtidigt känns det lite dumt att skriva ovan, om ”hopp om förbättring” och så vidare. För här sitter jag och är som vanligt aspackad av min helvetesmedicinering. Ja, känslan av kraftig berusning är en biverkan. Som inte precis gör att jag känner mig bättre. Medicineringen som hjälper mig marginellt gör mig invalidiserad var tolfte timme. För då blir jag så ”full” att jag inte kan stå upp, gå eller fokusera blicken. Hej och hå vad det gungar!
Bildskärmen uthärdade…
