Dag: <span>15 maj 2014</span>

Japp, 18 semesterdagar + kvot 1,25 ger mig nio veckors sommarsemester. Då har jag ändå tre veckor semester som jag inte tagit ut. Jag funderar lite på att redan nu börja plocka strödagar, för det är långt kvar till semester. Fortfarande är jag ganska slutkörd efter förra arbetsveckan trots att jag varit ledig denna vecka (nu tillbaka på jobbet). Frågan är hur mitt schema ser ut? Jag har alltid bokade möten och frågan är om jag kan avstyra något? Jag behöver koppla bort omvärlden.

Okej, så jag har nu varit ledig tre dagar. Det fick jag höra i dag. Folk har inte ens kunnat stå på kö in till mig, utan de har samlats alla på en gång på mitt rum och tusen frågor haglat om högt och lågt. Mest upprörd är man över att jag fått vara ledig när jag behövs på jobbet. Tja, med tanke på hur mycket mer jag var på jobbet förra veckan så kanske de kan förstå att jag måste ta ut ledighet någon gång? Nej, de ville inte förstå. De kände sig drabbade av min frånvaro.

Samtidigt verkar alla tycka det vara roligt med det nya arbetssätt som införts och som jag utbildat i sedan januari. Många frågor, många misstag, men kul när de får aha-upplevelsen som löser alla knutar. Dagens enda arbetsuppgift för mig i dag har varit att svara på frågor. Det roliga (tycker jag) är att jag har svar på alla frågor. Jag behöver inte ens betänketid, utan kan svara direkt. Jag har verkligen marinerat mig själv i jobbet hela detta året och kan det därför nu som ett rinnande vatten. Det känns bra att jag lärt mig själv något. Jag har hört om andra som har arbetsuppgifter motsvarande mina, att de fortfarande är god dag yxskaft. Därför vänder sig även andra till mig då de lärt sig att söka upp den med kompetens. Samtidigt är det lite jobbigt, för..

…alltså… Jag är otroligt hård, oförsonlig och dominant. Av mig själv kräver jag ett visst minimum (ganska hög nivå bara det) av yrkeskompetens. Alla som inte ligger på samma nivå eller högre, föraktar jag. Och det märks på mig. Jag är bestämd och pekar med hela handen när folk börjar vela och strunta i rutiner. Jag kräver väldigt mycket av andra. Därför är det jobbigt. För många har andra, mer slappa, agendor som jag inte kan acceptera. Därför blir det också konflikt. DET är jobbigt.

Ledighet i all ära, men tyvärr är det nog så att jag behöver stimulansen av att jobba trots att det är smått konfliktartat när jag är missnöjd med alla andra och med organisationen.

Plötsligt hade mitt frikort blivit ogiltigt. Nu får jag åter betala för min sjukgymnastik. Samtidigt är det väl bra att jag haft gratis sjukgymnastik i tio månader. Och det är i praktiken fortsatt gratis, då arbetsgivaren betalar tillbaka alla utgifter jag haft i samband med sjukvårdande behandling. Och dagens sjukgymnastik var som vanligt hård träning (cykla, springa, benpress, rodd, hantlar, lyfta vikter, step up och så vidare). Jag kan inte säga annat än att jag får valuta för… pengarna?