Dag: <span>22 april 2008</span>

Jag har blivit så rädd för att skriva. Rädd för att stöta mig. Rädd för att ha en ståndpunkt, åsikt, tanke, vilja. Kanske jag bara bränt mig för många gånger på nätet genom åren vilket nu resulterat i ren och skär feghet. För samtidigt har jag med ålderns rätt slutat bry mig. För jag tänker, gör och säger saker som jag vill. Men inte på nätet.

Det gör mig arg på mig själv. Kanske lite också på de som hämmar mig. Jag tycker inte om att ha hämningar. Jag har passerat det stadiet. Det känns som att ha blivit nedtryckt i lådan igen. Mitt känsloliv är åter paketerat. Det kan aldrig vara hälsosamt.

I dag ikläder jag mig en egenhändigt tillverkad munkavel.

Mitt fack har sagt att jag ska ställa mig neutral i sjuksköterskornas konflikt. Ja, facket har alltså gått ut med en officiell önskan till sina medlemmar.

På jobbet fick jag i dag chansen att studera innertakets struktur. Bäst att inget säga om hur tillståndet för min dator är. Teknikerna är väl inte riktigt… klara… än.

Jag bör hålla tyst i dag. Det är mest hälsosamt så. Men hornen skaver under huden i pannan och vill bara poppa fram. (På tal om det där sista: Andra kanske borde ha haft min självdisciplin?)