Månad: <span>juli 2008</span>

Om en vecka har jag jobbat sista dagen innan semester. Sedan följer 15 semesterdagar, 19 fridagar, två arbetsdagar och en utbildningsdag innan sommaren officiellt är över på riktigt och höstens arbete tar vid.

Inför sista arbetsveckan före semester, funderar jag på en sak. Jag måste läsa in ett meddelande på arbetstelefonen men vet inte riktigt vad jag ska säga. Trots allt ska jag vara frånvarande i 5½ vecka och det kommer att uppstå situationer som är akuta och där bara jag kan lösa det. Ska jag hänvisa till min mobiltelefon under min ledighet? Där finns ju ingen annan jag kan hänvisa till. Eller ska jag hänvisa till mejl som jag kollar en gång i veckan? Eller kan jag verkligen bara skita i alla problem som uppstår och bara vara ledig? Ett akut problem kan jag lösa på några minuter. Låter jag det ligga till i höst kommer det att krävas betydligt längre tid att reda ut härvorna. I slutändan är det bara jag som drabbas. Så ett par minuters arbete på semestern kan i jämförelse vara en lindrig uppoffring. Ett svårt bryderi.

Det där med arbetsmejlen. Egentligen förstår jag inte det där med att logga ut från jobbet när man är ledig. Jag kollar 365 dagar per år. Just p.g.a. att jag är soloansvarig och alltid måste vara tillgänglig på ett eller annat sätt. Men detta är min första sommar utan någon som helt uppbackning på jobbet. Tidigare har där funnits en person som kunnat kontakta mig när problem uppstått och som sållat i vad som ansetts viktigt. Så frågan är om jag vill ha en öppen port för alla att ta kontakt genom under min semester?

Äh, mitt telefonmeddelande får nog vara omfattande. Jag får hänvisa till att jag bryter min semester efter tre veckor för en arbetshelg (men vem kontaktar mig på jobbet en helg?), att man kan mejla, ringa min mobil eller helt enkelt vänta till den 20 augusti.

Nåja. Jag har några dagar på mig innan jag beslutar mig för hur jag ska lägga upp sommaren vad gäller ledighet/arbete.

Gazzys senaste är att hoppa på min mage om natten. När tre kilo dimper ner på mig ser jag ut som när de defibrilleras vid hjärtstillestånd i sjukhussåporna. Det värsta är att hon aldrig slutar så länge jag ligger på rygg. Ska jag säga något positivt får det väl vara att jag har en stor mjuk mage. Tänk om jag hade varit rippad… risken hade varit att Gazzy brutit ett ben på den hårda tvättbrädemuskulaturen vid sina hopp. Det är av omtanke som jag… nåt… Äsch.

När jag var inne på Wikipedia läste jag lite om maghår. Jo, maghår – inte brösthår. Tydligen finns det fyra vanliga behåringar av bringan där den horisontella varianten har brösthår men inte maghår. Själv är jag någonstans mellan Acuminate och Disperse (vet ej om svensk terminologi finns för detta).

På tal om hår. Jag borde raka mig men tror inte jag orkar. De senaste tio åren har varit märkliga. Jag har gått från daglig rakning, till varannan dag, till nu högst en gång per vecka. Det kliar och ser för jäkligt ut. Men jag är lat. Varför lägga tid tillsammans med rakhyveln* när man kan ägna sin tid åt så mycket annat? Rakapparat? Inte använt de sista 20 åren. Det rakar dåligt och ger mig värmeutslag av friktionen.

I år tänker jag inte raka Gazzy. Hon mådde förra sommaren lika dåligt psykiskt som jag över resultatet. Sådan husse, sådan katt. Vi får fortsätta vara håriga. It’s a match made in heaven…

* Rakhyveln skrämmer mig efter att jag fått skärbladen i ögonen x antal gånger p.g.a. att jag inte är helt motoriskt stabil och får okontrollerade ryckningar i armarna. Hittills har jag dock klarat mig från skador.

Dagen måste ha varit lugn om den största händelsen var passageraren i baksätet när jag åkte hem med flärdtjänsten. En passagerare med Tourettes syndrom, och närmare bestämt med koprolali. Tänk att i nacken hela tiden få vrål med ”helvetes jävla fan”. Mig stör det faktiskt inte så mycket, för jag vet att det är sjukdom och inte aggressivitet som leder till våld. Okej, våldet kanske kommer in om man har tics med armarna och samtidigt håller i en kniv. Nej, det som gör mig lite orolig är hur chaufförerna reagerar, hur mycket insikt de har om vad det rör sig om. Nu åker jag rätt ofta med denna TS-passagerare och kan väl då kanske förklara för chaufförerna som ibland har lätt för att brusa upp (märks främst på hur de kör). Dock måste jag säga att passageraren har självinsikt. För där kom väldigt många ursäkter också mellan alla svordomsvrålen.

Jag fick beviljat min semesterändring. Det blir fem veckor. I praktiken 5½ vecka med fridagar. Men jag ska fortfarande bryta semestern för att arbeta min helg. Så det betyder att jag bara ska jobba nästa vecka också. Och det kommer att bli en lugn vecka där jag kan ägna tiden åt att planera hösten på jobbet. Förutom alla möten och undervisningar ska jag dessutom bli handledare året ut vilket kräver planering. Jag fick bl.a. veta detta så sent som i går. Med tanke på semestern innebär det att jag har två veckor på mig att planera innan handledningen börjar.

Och ett grattis till Tintelin som fick en liten Tim i onsdags!

Sydsvenskan:

22 tolkar från EU-parlamentet gästar i augusti Skåne för att kunna lära sig den skånska dialekten bättre.

Totalt obegripligt. Inte skånskan, men att man inte förstår den.

Det jag inte heller förstår är Telia-reklamen där de besöker Skåne och frågar efter vägen men inget förstår. Vadå?? Vägbeskrivningen ur ju solklar! Jag förstod den ju! Lite märkligt också om inte ”dottern” i reklamen förstår skånska eftersom hennes Telia-pappa pratar skånska.

Åh, det händer saker på jobbet. Jag är förvånad. Och positivt överraskad. Dessutom hann jag bli klar i dag med det som jag också hade planerat att göra i morgon. Jag börjar se ljuset. Semesterljuset i tunneln. Det är till och med så att jag planerar att ta ut en veckas extra semester och bara jobba nästa vecka också. Det skulle funka.

Den jäkla värmen är tillbaka. Innan jag kom hem smet jag inom tobaksaffären i huset och köpte en glass. Men solidarisk som jag är delade jag den med Gazzy. Hon fick slicka pinnen ren och är nu väldig nöjd med livet. Åtminstone hade hon inte anledning till att skälla ut mig då jag varit borta hela dagen.

Och ikväll börjar åter Ghost Whisperer på TV4. Ni vet hon den där som springer runt med brösten i öronhöjd och visar ljuset för osaliga andar. Jag kan inte förstå hur hon kan höra.

Så lite jag känner till om Sverige. För det första heter landet inte Sverige annat än i vardagligt tal. Officiellt heter det Konungariket Sverige. Betyder det att vi en gång i framtiden ska ändra det till Drottningriket Sverige?

För det andra har vi ingen nationalsång. Vi har aldrig antagit Du gamla, du fria som nationalsång. Den är bara en tradition.

Vi har inget officiellt språk. Svenskan är bara ett utav de språk som pratas, men är inte officiellt.

Det finns fler Internetanvändare än TV-innehav. Undrar om det kan bero på att hushåll bara registrerar ett tv-innehav. Användare och innehav är inte samma sak. Jag tror att tv ändå vinner över internet om man ser till användare.

Kanske jag borde ha mer kännedom om landet.

På jobbet har alla datorer förinstallerats med FeedReader. Det är väl okej att en offentlig förvaltning gör så med tanke på att det är öppen källkod som gäller för det programmet. Och bra med tanke på att 1) intranätsidan innehåller RSS, samt 2) man har spärrat nedladdning av programvara till samtliga datorer (går att komma runt genom att ha program på en skiva som man installerar på datorn – undrar om de tänkt på det?).

Jag är missnöjd med Bloglines som jag använder hemma. Skillnaden är att FeedReader är ett program medan Bloglines är en webbsida. Bloglines är bra då det är enkelt att lägga till nya flöden samt gruppera dem. Nackdelen är att Bloglines ofta har problem och ligger nere.

FeedReader är lite mer pålitligt men krångligt och med få funktioner. Ändå installerade jag nu FeedReader i går hemma. Kanske som backup? Jag har ännu inte bestämt mig. Trots allt är jag inte nöjd med något av alternativen. Jag vet att vissa webbläsare har inbyggda läsare för flöden, men jag är nöjd med den webbläsare jag har. Microsoft Internet Explorer 6.0. Jo, jag har en sådan gammal och dålig webbläsare och vill inte byta eller uppgradera mig. Varför? Jo, jag har upptäckt att nya och andra läsare är ännu mer förlåtande vad gäller dålig källkod på hemsidor, främst bloggar. Det är en fördel, hur konstigt det än låter. Jag uppskattar inte dålig källkod. Jag vill se felen. Jag vill idiotförklara dem som skaffar dåliga bloggverktyg.

Undrar om det finns andra och bättre alternativ till att kunna läsa flöden…? Äsch. Egentligen är där inget som överträffar min mobiltelefons förmåga att ladda ner uppdaterade flöden utan att vara på nätet mer än ett par sekunder. Fungerar bra och ger ingen kostnad. Kanske jag helt borde övergå till att bara ”surfa” via mobilen. Trots allt så besöker jag sällan hemsidor – jag läser flöden istället.

Jag har väldigt svårt för att ”objektisera” kändisar. Där finns ingen speciell jag vill träffa, än mindre gå i säng med. Jag vet inte om det var syftet med Jerrys blogginlägg, men jag har funderat lite (formulerat om lite). Han är inne på något intressant som jag trots allt kan nappa på.

Självklart finns där kändisar jag tycker är snygga, kanske rent av har en attraktionskraft (och som är duktiga yrkesutövare). Bildsköna människor ger jag inte mycket för, de ska ha mänsklighet över sig (alldagliga). Det är möjligen det som gör dem attraktiva i mina ögon – oavsett kön. Om jag skulle försöka mig på att räkna upp fem män och fem kvinnor som jag anser ha något. Något som kanske inte andra ser. Och jag kan inte förklara, utan här kommer namnen. Vet ni inte vilka de är så får ni kolla länkarna för varje namn.

Männen
Peter DeLuise (son till Dom)
Fred Durst
David Hewlett
Mark Valley
Luca Zingaretti

Kvinnorna
Rachel Luttrell
Renée Jones
Dawn French
Rachael Ray
Farah Fath

Var där något känt namn?

Hm. Tre har medverkat i Våra bästa år. Tre i någon Stargate-serie. Men det är svårt att dra sig någon till minnes eftersom jag som sagt inte är ett hängivet fan av ”idoler”. Men de har något. De verkar sympatiska.

Någon mer som nappar? Fem attraktiva kändisar av vardera könet.

Hm. Det känns som om inflammationen finns kvar i tanden. Får nog ringa efter det där penicillinreceptet. Att ständigt stå på antiobiotika är tröttsamt. Och hur går det när rötmånaden börjar?

Ännu en sömnlös natt, följd av frossa, svettningar och krånglig mage. Det blev en halv dag, i morgon tar jag ledigt.

Den nya tv-tidningen som finns att köpa som lösnummer kostar fem kronor per vecka. En prenumeration kostar 69 kronor för tio veckor. Det är alltså billigare att köpa lösnummer. Vem, förutom jag, nappar på sånt?