Pusslandet

Helgerna är för korta. Det var mycket bättre under de tio år som jag arbetade var tredje helg. Då fick jag mycket mer ledighet, åtminstone kändes det så. Jag hade då lediga långhelger om man ser till det som inte var arbetshelg. Och arbetshelgerna var mycket friare än att arbeta vardag. Ingen telefon som störde. Ingen som stod i dörröppningen och krävde min uppmärksamhet. Det känns inte som om jag hinner vila något dessa korta helger. Hur andra hinner med sina helgledigheter förstår jag inte.

Kanske helgerna också känns så korta eftersom mina veckor är så fulla av aktiviteter?

Jag fick en uppmaning i förra veckan som jag försökt hinna med under min lediga helg. Kanske jag borde gjort det hela på arbetstid, men jag hinner och det ganska bråttom. Jag uppmanades att skriva ner min arbetsbeskrivning. Det har varit väldigt svårt. Jag har väldigt många roller och arbetar för så många olika… områden och nivåer. Jag har skrivit rubriker och sedan i punktlistor försökt att övergripande får ner mina ansvarsområden och arbetsuppgifter. Nej, jag är nog inte riktigt klar med min arbetsbeskrivning. Trots att det hitills blivit tre A4-sidor med en punkt för varje rad.

Nu börjar jag också se konsekvenserna av att jag inte hinner allt. Jag prioriterar så hårt nu på jobbet att jag förväntar mig klagomål. Räknar jag grovt har jag i dag sju olika roller vilket innebär kanske 3-4 titlar och motsvarar tre heltidstjänster. Och jag jobbar 75 %. Ekvationen är svårlöst. Hade nu lönen varit motsvarande arbetet, så hade jag nog inte känt så mycket press. Nu känns det mest som om jag blir utnyttjad. Och det är därför jag också nu prioriterar så hårt.

Vad jag ska göra med arbetsbeskrivningen? Ingen aning. Men det är väl bra om en sådan finns. Om inte annat så som kom ihåg för mig själv. Jag kommer inte ihåg allt jag ska göra om jag inte har en checklista att bocka av varje vecka.