Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Är det vardag nu? Både och. Det var några år sedan nu som så många helgdagar inföll mitt i veckorna och det verkar som om många utnyttjar klämdagar till att ta semester. Som undertecknad. Själv har jag sedan någon vecka tillbaka väntat på att fastighetsskötaren ska dyka upp och rensa ett avlopp som det är stopp i, men inte mycket verkar hända. Det är med spänning jag varje vardag sitter och väntar på dem. Även om vi nu har både en normal torsdag och fredag där ordinarie arbetstid borde gälla, så är jag tveksam. Efter trettonhelgen kanske? Frågan är bara hur lång ”to do”-lista fastighetsskötaren har som inte jobbat på flera veckor? Jag förväntar mig inget.
I går var det dags att åter raka huvudet. Bedrövligt. Jo, jag hade väntat för länge och håret hade på en vecka blivit för långt. Så det var bara att börja om med att klippa ner till 1 mm och därefter raka. Enligt instruktionerna ska man raka huvudet var tredje dag och jag hade i min enfald tänkt att två gånger per vecka säkert räcker. Men det jag noterar är att mitt hår växer väldigt snabbt och att jag behöver raka varannan dag. Alltså – så ofta har jag aldrig ens rakat skägget och jag gillar inte tiden man måste lägga ner. Grooming… På tal om skägget. Efter tre veckor är det fortfarande glest och kort. Jag hade uppfattningen av att skägget växte fortare än håret, men nej. Inte på mig. 4 mm skägg på tre veckor? Nåja, det kliar åtminstone inte längre.
Nyårsfirandet blev en besvikelse. För en gångs skull var jag vaken vid 12-slaget då jag för ovanlighetens skull inte skulle arbeta morgonen efter. Därför trodde jag att jag skulle få se fyrverkeri. Först kl. 23.41 kom första fyrverkeripjäsen och sedan… inte så mycket mer. Fem minuter efter midnatt var det tyst, inte ens några smällare (tack och lov). Bor man i en storstad så förväntar man sig lite mer. Jag kan lika gärna sova vid midnatt.
Om jag hade kunnat sova. Det är problematiskt nu, för jag tänker bara på vad januari, februari och mars kommer att innebära. Det handlar om att stålsätta sig. Som jag skrivit tidigare så har jag minutiöst planerat varje… minut… för att få allting att gå ihop. Ingenting får tillkomma schemamässigt. På allvar är jag oroad över den stress och press detta innebär. Sjukdomsmässigt borde det få konsekvenser. Jag räknar med det. Jag förutsätter det. Och jag kan ingenting göra åt det.
Men jag får åtminstone vara ledig en vecka till.
2 kommentarer