Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Ja, vad ska man säga? Mörbultad är förnamnet. Efternamnet är Helvete. Mellannamnet Så Ända In I.
Senaste dygnet har varit… Mycket. Alltför sent lade jag mig, så det blev bara fem timmars sängläge i natt. Men jag bara går på ändå. Inledningsvis började jag med ett besök hos sjukgymnastiken där det aldrig blev någon boxning i dag. Däremot pressade jag lite vikter, drygt 1½ ton. Kanske det är det som gjort mig så mörbultad? Jo, men kombinationen sömnbrist, oerhörd smärta (som återkommit i magen) och övertid. Ja, min flexkonto håller på att tömmas så jag måste jobba över när jag varit på sjukgymnastiken. Tolv timmar är liksom ingenting. Det är minsta antalet timmar jag måste vara på jobbet.
Och så hade jag visst några möten också inplanerade i dag. Ett möte hade jag bjudit in mig själv till, eftersom jag ville prata allvar med samtliga chefer över mig (de är många). Själv hade jag väl ingen uppfattning om hur det gick för mig på mötet, men efteråt påstår de som närvarade att jag väldigt… öh… informativ? De var nöjda. De hade fastat lite förväg att jag skulle vara arg, bitter och negativ. Alltså – så kan man väl aldrig beskriva mig som?! Jo, kanske. Men som sagt – mörbultad och därmed väldigt mör. Jag blev kanske lite sävlig och dämpad av det. Den halvtimme jag fått till mitt förfogande tog istället en timme.
Det värsta med att ha varit på detta möte var att de gav mig ännu mer arbete. (Och utan att tänka mig för så himlade jag nu med ögonen när jag skrev detta).
Min dag i sammanfattning. 1. Säng. 2. Arbete. 3. Säng. I morgon… Öh… Hm… Jag har en heldag där jag bara ska göra en sak. Förbereda nästa vecka. Jag ska tydligen åter undervisa men i något jag inte gjort på flera år. Därför måste jag mentalt sätta mig in i vissa saker. Även om jag alltid improviserar, så behöver jag en kunskapsram att utgå ifrån. Som med mötet i dag. Jag hade inte förberett mig men jag visste någonstans undermedvetet vad jag behövde få sagt, och då kom det automatiskt. Min kunskapsram är mitt undermedvetna. Hur kan man då förbereda något man inte är medveten om? Jo, genom att känslomässigt lita på sig själv och sin förmåga. Och lära sig stänga ute allting annat som ständigt pickar på uppmärksamheten.
Kommentarer stängda