Dag: <span>22 mars 2015</span>

Något som förvånar mig och andra, är att jag har så mycket behörigheter i olika datasystem på jobbet. I sådant som jag kanske inte borde ha behörighet i. Men jag är en handlingarnas man. Jag har en tendens att upptäcka fel som jag genast vill rätta till istället för att behöva jaga ”rätt” människor som kan gå in i systemen och rätta. Ofta bryr de sig inte då de inte förstår. Jag möts ganska ofta av detta, även i andra sammanhang. Man förstår inte. Man förstår inte sin roll. Man förstår inte orimligheter. Man förstår inte, punkt. När det delas ut behörigheter till personer så är det ofta utan någon motprestation, förståelse eller grundläggande kunskaper. Jag har förvånats många gånger när jag hört vilka som har specifika behörigheter i olika system. Men det borde också vara svårt för mig att få behörigheter då någon ändå från början utsett en annan person och att flera inte får ha samma behörighet. Nej, numera får jag behörighet till allt om jag bara yppar det. För de som delar ut behörigheter har insett att jag är en action man. Självklart blir de som fått behörighet tidigare lite sura på mig, men vi ignorerar dem. Man har inte lyckats prestera och får då stå sitt kast.

I morgon ska jag önska behörighet till ytterligare två system. Som jag kommer att få, garanterat. Intranät och remissportal. I dag brukar jag be de med behörighet att logga in så får de stå bredvid när jag går in och rättar felen. Vilket är löjligt. Men de förstår inte. Och varför ska de vara ensamma med en behörighet då? För inget händer.