Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Det känns verkligen som en dödsdom att behöva gå tillbaka till jobbet på måndag efter fyra veckors semester. Jag hade behövt mer återhämtning. Tyvärr blev jag väl i det närmaste beordrad att i år ta fyra veckor sammanhängande istället för åtta veckor med enstaka arbetsdagar. Det hade varit betydligt mer hälsosamt för mig. Med tanke på hur jagad jag alltid är så hade det varit bättre att ha haft några enstaka arbetsdagar insprängt i en längre ledighet. Dels hade jag haft koll på läget, dels hade jag ändå känt det som ledighet. Fyra veckor kompakt med semester har varit väldigt stressande eftersom jag jagats från jobbet (utan att kunna göra alltför mycket), och på fyra veckor har jag inte hunnit bli utvilad även om jag enbart gjort just det – vilat. Det är lite sorgligt, jag har inte haft kraften att lämna mitt kvarter på hela månaden. Vädret har heller inte varit särskilt lockande även om jag fått en bra fördelning mellan sol och regn, men inte alltför varmt. Problemet har varit variationen som varit inkonsekvent med alla märkliga störtskurar. Jag har ett skägg att tänka på – det får helst inte blåsa eller regna på det. För det är så tidskrävande att frisera. (Okej, jag himlar med ögonen när jag skriver sista meningen).
En liten sak är jag dock nyfiken på när jag kommer tillbaka till jobbet – reaktionerna. En del har inte sett mig på två månader vilket innebär att skägget växt ytterligare cirka 2 cm. Eftersom det blir längre och längre, så blir det också tunnare. Volym finns inte ute i topparna vilket kan göra att det ser spretigt och glest ut. Jag vill inte höra kommentarer om skäggvård (typ klippning/rakning). När man mäter skägglängd ska man mäta från där över- och underläpp möts, och nedåt.
Hur långt mitt är? Jag tror 20 cm, men är inte säker. Skägget är snart 14 månader. En del säger att det krävs tålamod, men jag håller inte med. Kanske första 1-2 månaderna när många klagar på att det kliar (vilket det inte gör om man använder skäggolja, går lika bra med vanlig matlagningsolja valfri sort, max 1 kryddmått appliceras på skäggväxten per dag men tvätta ur det också varje dag). Sedan växer det stötvis (uppehåll några veckor, växer extremt några veckor) om man också äter normalkost, gärna med mycket B-vitamin. Skägget behöver ingen omvårdnad annat än kamning/borstning och tvätt. Ju längre det blir, desto viktigare är det att försöka hålla det trasselfritt, vilket underlättas av olja. Själv använder jag jojobaolja eller sheasmörolja (från hälsokostaffär, billigast, skonsamt också mot skägg och hud) + ”beard balm” eller vax till mustaschen.
Problem jag själv upplever med mitt skägg, är lockarna vid öronen och mustaschen. Lockarna vill in i öronen och kittla mig där. Mustaschen är svår att hålla borta när man äter, och kräver ganska mycket ”balm” för att ligga rätt. Efter varje tugga måste man använda servett och åter pressa undan mustaschen. Det märkliga är att alla inte upplever samma typ av problem. Skägg är väldigt individuellt.
Det är en livsstil att ha skägg. Många tror det är en modenyck eftersom alla hispters förra året skulle ha små ansade ”skägg”. Och det har verkligen blivit populärt med skägg också i övrigt. Men de flesta håller sig till ansade skägg i varierat omfång. Jag kör naturellt, låter det växa utan att gå nära med sax. Vi är en egen liten klick i världen och står i kontakt med varandra genom slutna forum på diverse plattformar. Okej, det är på Facebook och Line. I stort sett blir man inbjuden genom att ha synts med sitt skägg på nätet. Vad samtalen går ut på? Något jag ignorerar fullständigt. Ofta handlar det om försäljning av skäggprodukter. Många privatpersoner tillverkar egna produkter eftersom marknaden inte hängt med i detta med skägg. Men det är skitdyrt ändå, och jag är nöjd med hälsokostaffären (som många inte ens tänker på – glöm apotek och frisörer, de tillhandahåller absolut ingenting). Men det där med livsstil? Jag tror många önskat anlägga skägg men (liksom jag) inte riktigt förstått hur man ska gå tillväga. Tips och råd har inte direkt funnits, men nu när så många genom egen erfarenhet delat med sig, så har det blivit lättare. Frågor som funnits är nu lätta att få svar på.
Men det där med den där skäggorganisationen… Jag vet inte vad jag ska säga. Att de inte betyder någonting. Däremot är jag lite förvånad över att alla med skägg ser sig som bröder. Att det är en gemensam grund för brödraskap. Det betyder inte att alla är vänliga själar, men de flesta är det. Några rötägg har portats från alla typer av gemenskap. För hur märkligt det än är så håller skägg varandra om ryggen. Det är lite som… ett eget nätverk, där man premierar varandra. Vilket exkluderar (förutom kvinnor) alla som inte har ett acceptabelt skägg. Men ska jag försöka tolka… Karlar med skägg visar andra karlar uppskattning för deras skägg. Det är en inkörsport till att prata med varandra. Karlar brukar inte prata med varandra, men här pratas det känslor och vardagsliv på aldrig förr skådat sätt. Kanske något som behövs? Trots allt kanske skäggiga karlar gör världen bättre? Vem vet?
Nytvättat skägg innan produkttillförsel. ”Scruffy”.