Månad: <span>februari 2000</span>

Valentin. Alla hjärtans dag. Hoppas alla haft en extra fin dag idag. Själv slog jag upp  morgontidningen idag och fann följande lilla annons.

Men även via datorn har jag fått små hjärtan… *ler*

Tack, Maria! :-)Kram till alla er som önskat mig en fin Alla Hjärtans Dag. Jag ser att några skrivit i min  gästbok. *kram*:-)

Denna dagen verkar bli ett enda långt firande. Förutom att det är alla hjärtans dag så fyller  min lilla hemsida ett år! Wow! Mer om det kommer längre ner i dagbok. Först måste jag berätta  om gratulationskortet som kom till mig idag inför födelsedagen på onsdag. Ett kort från  gudmor/gammelmoster och hennes sambo…

Du är 30, när…

• …det känns som att jeansen har krympt.
• …man på discot frågar dig om du har pensionärsrabatt.
• …man börjar upptäcka de första gråa hårstråna.
• …man först tappar minnet, och sen… resten har jag glömt.
• …95% av dina sexuella aktiviteter avspeglar sig i sängen – de resterande 5% blir  inställda pga tidsbrist.
• …man plötsligt upptäcker hur gamla ens klasskamrater ser ut.

Det finns ingen anledning att hetsa upp sig bara för att man blir 30,

…det är ju bara för ett år! Grattis på födelsedagen!

*asg* Fast för min del skulle man kunna byta ut 30 mot 20 på kortet. För jag har i tio år  haft grått i polisonger och skägg. Minnet är ingen höjdare. Pensionärsrabatt har jag inte, men jag har färdtjänst.  Hm… nära nog? *asg*

Hur var det nu med min hemsida? Ska vi dra hela köret från början? *ler* Okej…  Hösten 1998 gick jag en TBV-kurs i HTML-design, som det så vackert hette. Skitdyrt men jag  var nyfiken. Det var ganska kul men jag hade inga direkta planer på att själv göra en hemsida.  Vad skulle den innehålla? Det var mitt största bekymmer, så därför brydde jag mig inte om att  göra någon hemsida efter avslutad kurs. Jag ville inte bara lägga upp en hemsida med en bild  av mig själv där det stod ”Jag heter Jonas och samlar på navelludd”. Ganska ointressant, eller  hur?

Men så blev jag ju sjuk i januari 1999. Efteråt har det visat sig att det var då jag hade  synnervsinflammationen som var mitt första symtom i MS. Jag blev sjukskriven då jag inte  kunde se och hade fruktansvärt ont i mitt öga. Vad skulle jag göra? Jag kunde inte titta på  teve för jag såg inte teven. Jag kunde inte läsa någon bok för jag såg inte texten. Däremot  så kunde jag se texten på datorskärmen. Förmodligen för att texten och skärmen är upplyst  och texten större och tydligare. Det var då jag började leka med tanken (och datorn) att kanske,  kanske göra en hemsida. Problemet var fortfarande vad den skulle innehålla. Det brydde jag mig  inte så mycket om eftersom det viktiga i nuläget var att sysselsätta mig så tiden kunde gå.  Det var dryyygt att gå hemma. Så i januari för ett år sedan publicerade jag min första version  av hemsidan.

Här har jag lite länkar om ni vill se olika versionerna. Det är skärmdumpar jag tagit och  som öppnas i nytt fönster.

• Hemsida nummer 2! Ingen större skillnad från  den förste förutom färgerna och nya länkar.
• Hemsida nummer 3! Samma som förra men ny bild.
• Hemsida nummer 4! Tja. Samma som tidigare men  frames och färg ändrat. Hemsidan döptes till WebJonas.
• Hemsida nummer 5! Nu skrotade jag den gamla  hemsidan helt och gjorde om den ganska drastiskt utseendemässigt. Det nya namnet för hemsidan  blev WebJonas Gazette och detta var i april 1999.
• Hemsida nummer 6! Där blev så himla många  klagomål på den förra hemsidans design så jag gjorde ny en månad senare. Nu döpte jag sidan  till[ t o r n e t ] och det var nu jag skaffade alla reklambilderna från  50-talet som pryder hemsidan än i denna dag. Och till min stora förvåning fick jag en  Tiger-länk!
• Hemsida nummer 7! Samma som förra men med  andra färger. Döpte sidan till[ e g o ]
• Hemsida nummer 8! Återigen ändrade  designen men innehållet var det samma som förra versionen. Hemsidan döptes till ~~jontas~~.
• Hemsida nummer 9! En exakt kopia av förra  förutom att den vinröda hemsidan istället blev blå.
• Hemsida nummer 10! Okej. Så länken här går inte  till en skärmdump av hemsidan. Kanske för att den nuvarande hemsidan är version 10. Så  länken går till indexsidan.

Lite grann har jag nog ljugit. För jag har haft fler versioner av min hemsida men då  har skillnaderna varit så små så jag inte nämt det som en egen version.

I början låg min hemsida inte på Passagen utom på Geocities men jag blev så trött på  toppfönsterna med reklam.

Det senaste året har min hemsida växt rejält. Mycket nytt har jag lagt till men jag har också  dragit ifrån mycket. Det som jag först tog bort var ”skämt om blondiner”. Numera har jag också  tagit bort ”skämt om män” och ”pinuppor”. Ganska kul sidor och oförargliga tycker jag. Det  var inte pga klagomål jag tog bort dem, utan därför att jag vill ha en lite mer seriös inriktning.  Ha! Och det ska komma från mannen som har ständiga hjärnsläpp? *ler* Jo, men de behåller jag  på sidan för ”hjärnsläpp” och här i dagboken. För det jag egentligen har som mål med min  hemsida är att visa mitt ställningstagande vad gäller jämställhet och beskriva min  sjukdom multipel skleros. Allt annat kan ses som ren bonus.

Det blev långt idag! Hoppas ingen lider av lång nedladdningstid då bilderna är ganska  stora. Nu ska jag gå och göra något annat! *ler* Synses!

Happy Valentine’s Day! Och grattis på namnsdagen,  Tiina!

Barndop med dopp. Ja, alltså… tro nu inte att man vände ungen upp och ner för att sedan  doppa henne i dopfunten. Nä, så kul var det inte. Med dopp menar jag att det var  nattvard med dopp. Man fick alltså ta sitt lilla oblat för att själv doppa det i kalken.  Nu tror ni väl inte på mig, men jag tog inte nattvarden idag. Trots nattvard med vin.  Tyckte inte det var någon idé. Det skulle ju liksom bara bli en liten ”teaser” och då är  det bättre att låta bli.

Nå, hur var dopet idag? Tja. Kyrkan var fullsatt till sista bänk eftersom det var två  barndop och nattvard. Trots att man fick leka ”August och Lotta” (hoppa upp och ner) i  kyrkbänkarna typ femtielva gånger plus sex psalmer så var det uthärdligt. Det tog bara  en timme. Själv har jag fortfarande så svårt för kyrkans (vad ska jag säga?) ordval för att beskriva den kristna tron. Tron har jag inget emot, men väl framställandet. Det var  därför jag inte tog någon nattvard idag. Det kändes inte rätt. Men, men… Jag fick syndernas  (vilka?) förlåtelse.

Själva dopet gick bra. Josefin skötte sig bra. Värre var det med den andre som döptes.  Han höll låda hela tiden. Vad kan man säga? Att vi män är ”känsligare” av oss? *ler*  Särskilt att få vatten på oss oprovocerat skrämmer oss från vettet.

Att jag inte ska fira min födelsedag på onsdag, har redan kommit på skam. För jag har redan  gratulerats med present två gånger och vet att jag kommer att få ytterligare tre uppvaktningar.  Ack, ja…

Ishockey? Vaffönått? *ingen aning* Jaså, Sverige mot Finland? Heja Finland!!! Ojsan? Vann  Finland?8-] *gör vågen*

Klart man hejar på det land som är bäst – Finland!

Igår slet jag hårt med jobbets hemsida (intranät). Ganska dumt gjort av mig eftersom jag  inte får ett öre för det. Borde vänta tills jag är på jobbet och göra det där. Men känner  man inspiration så är det svårt att bara strunta i skaparlustan. Det är ju så kul att prova  på de idéer man emellanåt får. Hoppas bara mina idéer faller i god jord på jobbet.  Tyvärr så lär de bli besvikna på hur jag vill ha hemsidedesignen. Jag vill ha en  ren hemsida som har vit bakgrund, inga bakgrundsbilder, rörliga gifar eller annat  störande. Jag vet knappt om jag vågar skriva det här, men det som gjorts sedan tidigare  på jobbet håller på att ge mig kaskadkräkningar. Fult som tusan. Det mesta åtminstone, får  jag tillägga. Så jag har ryggen fri och ingen kommer till mig och säger: ”du skrev i din  dagbok att intranätet var skitfult. Menar du min hemsida också som jag gjort till jobbet?”

Hur en personlig hemsida ser ut bryr jag mig inte så mycket om. Men när det gäller jobbet så  vill jag att det ska vara lite stilrent. Det är inte meningen att man ska skrämma iväg alla  besökande.

Men så vet jag också att det finns önskemål på jobbet om att vi ska ha en ”flashig” hemsida.  Jo, pyttsan! Och den skulle man göra i FrontPage?? Omöjligt. Då får de vara snälla och  slänga upp lite pengar till Dreamweaver eller något annat program. Vilket de inte gör då det  kostar pengar. Dessutom skulle det inte fungera med något ”flashigt” på jobbets intranät.  För de flesta datorer är 486 med Windows 3.0, Explorer 3.0 och upplösningen 640×480. Med  andra ord får man vara glad om man lyckas göra något över huvudtaget som är läsbart och  nedladdningsbart. Det är väl sådant man kallar för utmaningar… *ler*

Hm… hur ska jag fira morgondagen? Inte alls? Njae… jag bryr mig nog inte om att fira att  min hemsida fyller ett år i morgon. Dock kommer jag nog att lägga ut lite skärmdumpar över  hur min hemsida sett ut det senaste året. Undrar om man kan säga att min hemsida genomgått en  evolution. Ändrats har den åtminstone gjort ett par gånger.

Njet. Nu ska jag njutar av helgens sista timmar. Ha det gott!

They’re baaaack! (wave-fil från Poltergeist)

Och med det menar jag att Magnus och Tobbe är  tillbaks med sina dagböcker. Nåja. Mer eller mindre. Men jag är så glad åt det lilla. Blir  det inte varje dag eller om de tar ledigt vissa perioder, så gör det mig inget. Bara de inte  försvinner helt. Jag är egoistisk och vill ha kamraterna kvar online. *ler*

Bingolotto + Markoolio = Jontas får hjärnblödning. Typ. Jag ”råkar” slå på teven precis när  Bingolotto håller på för fullt. Och där är Markoolio? Jo, minsann! Det var Markoolio.  Med nyrakat huvud. Vet inte vad jag tycker. Om kombinationen Bingolotto och Markoolio. Coolt?  Häftigt? Nyskapande? Likgiltigt? Jag höjde åtminstone ögonbrynen. Båda två. I förvåning.  Det är ungefär som om DiLeva plötsligt skulle uppträda i Plus hos Sverker. Typ.

Jag hänger inte med riktigt. I min favvo-såpa ”Våra bästa år” på trean. Som tur är spelar jag  in på video för att inte missa något. Ungefär två veckor ligger jag back. Om något är coolt så  är det detta. Den hemska och elake ”the bad guy” Steffano DiMera fick ju minnesförlust för  ett halvår sedan när Marlena var besatt av en demon och slängde ut honom från balkongen.  Förutom minnesförlusten hamnade han i rullstol. Så nu… plötsligt… mitt i vintern… slog  blixten ner i hans rullstol när han satt i den. Vilket innebär att han fick minnet tillbaks!  *asg* Tänk om man vore manusförfattare. Få betalt för osannolika hjärnsläpp. Tur jag är  humorbefriad och saknar hjärnsläpp. Eller hur? För allt jag gör och skriver om är blodigt  allvar. *ljuger så tungan fingrarna svartnar och trillar ner på tangentbordet*

Sen dagbok i morgon. Tror jag. För jag ska på barndop! Ett kusinbarn ska döpas. Kyrklig rapport  kommer senare. Hm… undrar om det är nattvard. Det brukar väl inte vara det. Men jag vill ta  alla tillfällen i akt för att få lite gratisvin serverat. Synd att det aldrig är väl kylt.  De kunde ju förvara vinet i dopfunten så kanske det blivit kylt? Ack, nu svamlar jag igen.  Sorry! Tror jag drar mig tillbaks för dagen. Nice helg!

Jag fick många reaktioner idag på jobbet. Man hade sett mitt namn i tidningen. Vad var det  de såg? Kanske följande…

I vanliga fall brukar jag säga att man ska vara ”hård men bestämd”, men denna gången ville  jag framstå som vänlig. Hoppas andra nu är lika vänliga och inte bryr sig om min födelsedag.  Så märkvärdigt är det väl ändå inte att fylla år? Jag ska privat med de närmsta i  familjekretsen gå ut och äta. Det räcker. Jag har ju aldrig gillat någon som helst form av  gratulationer. Isch.

I gårdagens morgontidning stod där om en läkare som friats från kränkningsklagan. Läkare  får inte i journalerna lov att skriva vad som helst om patienten. Som att patienten är  skitig och förmodligen går på socialbidrag. Eller att patienten är extra gnällig för allting.  Att patienten blivit felvaggad som barn. Inget som kränker patientens integritet får lov  att journalföras. Objektiva fakta om hälsotillstånd ska det vara. Men! Nu hade en läkare  skrivit ”Han kan rätt som det är hänvisa till sin lilla snopp och han är påtagligt  distanslös…” Så får man bara inte lov att skriva! Och det tyckte inte patienten heller som  anmälde läkaren till Ansvarsnämnden. Dessutom bytte patienten läkare. Så klart. Vilket  läkare nummer ett blev sur över och därför drog in patientens körkortsintyg. Vem tror ni fick  rätt? Jo, läkaren. Ansvarsnämnden menade att läkaren bara citerat patienten. Körkortet tyckte  inte Ansvarsnämnden att de hade med att göra, så det brydde man sig inte heller om. *suck*  Jag brukar uppmana folk jag känner att få journalkopior av sin journal. Felaktigheter förekommer  förmodligen ofta och alla har rätt att hos Socialstyrelsen få sin journal, eller delar av  den, förstörd. För det som står felaktigt i en journal hänger med hela livet igenom och ligger  till grund för varje läkarbesök man gör.

Lilla mors lille sambo hade varit på ett PRO-möte. Jodå. Han är pensionär. På mötet  hade banken varit och informerat. Om hur man för bara 600 kronor i månaden kan spara i  fonder som gör en till miljonär efter en si sådär tjugo år. Eh, va? 1) Pensionärer. De är minst 65 år gamla, på mötet var där nästan ingen under 70. 2) Pensionärer. De har skitdålig pension och kan knappast avstå från 600 spänn i månaden. 3) Pensionärer. Lever de om tjugo år? Har de någon nytta av pengarna efter de passerat 90 år?

Man kan ju undra om banken var medveten om målgruppen när de gästade PRO. Hm… Lätt  skrattretande. Lilla mors lille sambo tyckte åtminstone att det var lite hånfullt och korkat.  Jag håller med…

Mina nya möbler hade kommit till jobbet. Ihopsatt men inte på plats och med en sönderplockad  dator ovanpå skrivbordet. Slit och släp. Men jag fick allt på plats och det blev BRA! Så nu  kan jag arbeta i vettig arbetsställning. Dessutom passade vi på att dra ner gardinerna som  förmodligen inte tvättats på femton år. Det hängde dammråttor i dem. Tvi. Dessutom var de  äckligt ljusblå med rosa detaljer i. Men en kamrat letade fram ett par fina gardiner till  mig. När jag gick från jobbet idag så stod hon och strök dem och skulle sedan hänga upp dem  till mig. Jätterart! Dessutom så fanns det på mitt rum fullt med gamla databöcker från  förra sekelskiftet som vi slängde ut. Så jag har fått det väldigt mysigt och fint på mitt  rum. Nu saknas bara en blomma men det ställer en annan kamrat upp på och köper till mig. Som  ett tack för att jag är så hjälpsam (?) mot alla på jobbet. De är bara så omtänksamma på  jobbet. Det är kul då. Det var knappt jag ville gå hem idag. Vill tillbaks och jobba. Ja, ja…  jobba och jobba… Där finns så mycket nytt att upptäcka med mitt nya skrivbord. Det är höj-  och sänkbart (elektriskt). Så där satt jag idag och höjde, och sänkte, och höjde, och sänkte…  *ler* Nästa vecka ska jag stjäla en skrivmaskin och en diktafon. Eller rättare sagt, stjäla  tillbaks. Eftersom mitt rum tidigare varit en extraplats så har man ständigt snott grejor där.  Varje dag jag kommer får jag gå runt och plocka ihop pennor, block, kuvert, böcker, diktafoner,  skrivmaskiner osv. *suck* Men jag ska i fortsättningen vänligt och bestämt slå dem hårt i  huvudet om de snor nåt mer för mig. *ler*

Jag är en härmapa. Några med dagbok har också skaffat chat till sin hemsida. Så också jag!  *ler* Där kan ju alla mina läsare gå in och prata lite med varandra. Inte behöver jag  tvunget vara med? Kanske jag vid något senare tillfälle här i dagboken sätter ett datum  då vi alla kan gå och chatta lite med varandra? Finns det önskemål om det? Men som sagt,  det är fritt fram att gå in och se om någon snacksalig människa finns där.

Hur mår vi idag? Ganska hyfsat, va? Det blev en lyckad inflyttningsfest igår hos  Åsa. Men som vanligt  råkade jag flippa ut totalt på slutet och skämma ut mig. Ja, ja… Berätta nåt nytt! *ler*  Mitt rum var underbart. Ni kan väl kika in där? Snälla? I min soffa brukar min katt  krypa upp. Igår blev den döpt av en av mina gäster,  MariaE. Katten  heter Snisksnusan.:-) Tack, Maria!

Okej. Igår fick jag stiga upp i ottan. Åka den långa vägen till skånemetropolen Malmö. Sedan  hem igen. För att ha inflyttningsfesten. Det blev med andra ord en lååång dag. Tjugo timmar  höll jag igång. Det blev inte så jobbigt igår som jag befarade. Jag orkade vara iväg på  datakursen utan problem. Lite märkligt eftersom jag efter fyra timmar på jobbet håller på  att slockna totalt av utmattning. Skillnaden är väl att man på jobbet inte får sitta fem  minuter, och det är det jag behöver göra.

Så hur var utbildningen i Malmö? Bra, tycker jag.  Jag tyckte jag förstod allt, men sedan gäller det ju. När man sitter där i sin ensamhet och  inte har någon att fråga. Målet som min webmaster har, är att jag ska ha publicerat min  kliniks hemsida den förste mars på följande länk till Region Skåne. Vad tror ni om det? Om det tror jag inte alls! *ler* Men försöka kan man väl  alltid…

Den ene efter den andre försvinner från nätet med sina dagböcker. Tror jag slutar kommentera  det. Men det känns som det är ett massavhopp just nu. Nya dagböcker är svåra att finna.  Det brukar ta en tid innan man ser vad en dagbok går för. Innan den funnit sin plats. Men, men…  Att dagböcker försvinner… Alla ska vi den vägen vandra. Så också jag. Jag kan redan nu säga  att jag inte kommer att skriva dagbok varje dag. Nästan, men inte varje. Från och med nu.  Lagom till jag ändrade hela dagboksutseendet igen.

Ja, ändrat dagboksutseendet. Det märker ni, va? Det är jobbigt att ha så långa dokumentfiler  att skriva dagbok i. Hellre en ny varje dag. Så hade jag det i somras. Kalendern är också  från i somras. Klickar man på datum som varit, så ser man den dagens dagbok. Klickar man  det datum som är (om jag hunnit skriva för den dagen) så laddar man bara om sidan. Råkar man  klicka på ett datum som inte varit (eller där jag inte hunnit skriva än) så kommer man in  på min ”nixpix”-sida där man uppmanas att genast backa ut till dagbokens förstasida. En  besökt länk kommer också i fortsättningen att visa sig som svart. Är det en dag då jag inte  skrivit dagbok så ”blankar” jag och tar bort datumlänken. Förstår alla? Okej. Bra!

Oj. Jag myntade ett uttryck igår som dessutom rimmar.

Singel är bäst, om man är datorfrälst.

Så sant, så sant… Ha det gott alla mina vänner! Observera att jag bytt till ny gästbok!  Hehe… *tänker på flugor + kogödsel*

Nix, pix. Ingen dagbok idag. Istället vill jag bara påminna om att jag idag, just nu,  flyttar in hos Åsa.  I ett eget rum.

Dessutom har jag fått klart min nya sida, Samlade  hjärnsläpp. Där ser man en del som kanske kan förklara varför jag är som jag är!  *asg*

Synes imorgon!

I morgon! Då flyttar jag! Vadå flyttar? Jo, jag ska i en månad hyra ett rum hos  Åsa. Hyran är redan betald. Det gjorde jag i form av ett bidrag till en tävling.  Men glöm nu inte i morgon! Det blir inflyttningsfest då!

Jag är dålig på att underhålla relationer. Hur många vänner har jag inte försummat och låtit  dem glida ifrån mig? Jag skriver om vänner helt plötsligt. Förälskelser och förhållanden då?  Tja, jag gillar inte den offentligheten. Det är sådant jag håller för mig själv. En gång  var det dock nära, nära att bli något. Men vad hände? Jag drog mig fegt ur. Varför? Jo,  jag flyr när någon blir påflugen. Riktigt påflugen. Då sätter jag gränsen. Ska man gå in  i ett förhållande så får man försiktigt gå in i det tillsammans. Den ene kan inte plötsligt  ta initiativet och springa i förväg och lämna den andre efter sig. Det är då jag drar mig undan.  Fegfegfeg… *ruelse*

Ensamhet då? Jo, jag trivs utmärkt med ensamhet. Många säger så som ”inte får till det”, men  lika många vantrivs och gör allt för att hitta någon att dela sitt liv med. Jag känner det inte  så. Jag känner inte att jag ”saknar” någon eller något. Inte heller tänker jag som så att  ”loppet är kört”. Jag tar dagarna som de kommer och uppskattar det jag har. Ensamhet betyder  inte avskildhet, kärlekslöst eller strandsatt. Åtminstone inte för mig…

Jag känner mig jagad av mina egna intentioner. Intentioner som säger att jag idag måste  göra klart mina delsidor med hjärnsläpp, tarot, våld och berättelser. Bäst jag slutar  med dagboken för idag och sliter lite bland html-koderna istället.

Glöm nu inte länken jag hade överst i dagens text! I morgon blir det förmodligen ingen  dagbok. Så ha det gott alla vänner och glöm inte titta in på mitt rum i morgon! *ler*

Det är ganska anmärkningsvärt. Att droger säljs så öppet som det görs. Idag fick jag  ett reklamblad hem där man med bild och pris visade var drogerna fanns att få tag i. För  vem som helst! Jag tror jag faller för frestelsen. Reklam påverkar mig…

Tack till Häxan som langar nypor till mig.  *ler* (som visade mig att reklamen fanns)

För någon vecka sedan frågade Åsa i sin gästbok vad vi skulle döpts till om vi fötts till det andra könet. I mitt fall –  vad jag skulle hetat om jag fötts till flicka. Det har jag nu tagit reda på. Och tack gode  Gud, för att jag blev en pågadryll (pojkvasker) som döptes till Bert Jonas Antero.  Hade jag blivit en flicka så skulle jag heta Janet Antoniette! Kanske inte så illa, om man  inte känner till bakgrunden till Janet! Jag skulle ha döpts efter en utvikningsflicka från  60-talet. Hm… Hur kul hade det varit? *snörper på munnen*

– Vad heter du min lilla vän? – Jag heter Janet. – Och vem är du då döpt efter? – Jo, det var i en porrtidning, va… å så… då, va… fanns där en snygg brutta eller nåt  som hette Janet, va… Henne är jag döpt efter…

Nix. Tur det blev som det blev. Jag döptes till Jonas. När jag var nyfödd frågade alla  vad den lille bebisen hette. ”Jonas” svarade mina föräldrar. ”Jaha. Jon efter far och as efter  mor?” fick de alltid höra.

Fast vad är värst? Att vara döpt efter en utvikningstjej eller som vuxen man stå naken  i köksfönstret? Eh, svara inte. Retorisk fråga.

Idag tog jag mig tid att enbart arbeta med Internet och Intranät på jobbet. Jag undrar hur  accepterat det är att jag gör det. Det är mitt arbete, men jag tror ingen förstår där hur  mycket tid som jag måste lägga ner på det hela. Så hur långt har jag hunnit? Jo, jag har  varit i förrådet, hämtat ett block och skriver för glatta livet. I blocket. Försöker finna  strukturen. För hur vill jag bygga upp klinikens hemsida? I mitt huvud finns en klar bild.  Dock grumlas den lite av att jag ska använda FrontPage. Men! *ler* Sådant kan man alltid  frångå och istället köra sitt eget race.

Mina små fula, irriterade och smärtsamma stickställen på låren ska jag nu försöka behandla med  Hydrokortisol. Hoppas det hjälper. Annars finns det en risk att jag får sluta med sprutorna.  Och det vill jag inte då jag tycker det i övrigt fungerar så bra med injektionerna. Ja, bra  och bra. Med det menar jag att jag inte haft något MS-skov sedan jag började med sprutorna.  Dock tycker jag salvan är lite märklig som jag ska ta. De ska hjälpa mot irritation och få  bort klåda/smärta. Biverkning: hudretning, kontaktallergi, ökad klåda, rodnad och irritation.  Det som salvan ska hjälpa mot är också dess biverkning. Hm… ja. Nämen, oj! Salvan hjälper  vid klåda i ändtarmen också, ser jag. Wow! Detta måste vara en universalsalva!  Hjälper den mot smärtsamma hjärnsläpp också? *gnider in lite i hornen*>;-]

På onsdag när jag är i Malmö så kommer mina möbler till jobbet. Tre veckor försenat. Ska  bli spännande att se. Tidigast på fredag får jag se min kompletta arbetsplats. Och nästa  vecka ska jag träffa Försäkringskassan. Då beslutas nog om arbetsprövning och att gå upp i  tid till halvtid. Hoppas och tror jag. Dessutom hoppas jag att jag får behålla den grad  av hälsa som jag återfått. För nu ser jag verkligen fram mot att få jobba! Så mycket spännande  saker är på gång. Högskolan kan säkter vänta ett år till. Fast då får jag söka om för jag  förlorar i höst min plats om jag inte börjar då. But so what! Känns bra att jag äntligen  bestämt mig i frågan arbete kontra högskola.

En besvikelse. Dagen blev en besvikelse då jag inte fick tag i det videoband jag var på  jakt efter. Så jag fick trösta mig själv efter bästa förmåga. Det innebar att jag köpte  en skiva med Texas från 1989. Undrar om jag har alla deras skivor nu? Men detta räckte  inte. Jag var tvungen att köpa något mer. En sax? Nej, en kaffemugg till jobbet. Jag stod  länge och väl och valde bland muggarna. Att välja mugg måste man göra omsorgsfullt. Särskilt  när man samlar på muggar. Det blev en ljusrosa mugg med en skrattande gul gris på. Den  kommer garanterat reta gallfeber på kollegorna på jobbet. Vilket är meningen.

Oj. Det viktigaste av allt! Fast det är väl ingen som tror på mig. Jag köpte kalsonger. Får  nog börja klä mig lite anständigt när jag tar sprutorna i köksfönstret.

Men för att återgå till då jag stod och valde bland skivorna. Jag stod och tittade igenom  sektionerna för klassisk musik och jazz/blues. Och vad står väl där?! Om inte en CD-skiva  med Thorleifs!! Chock! Tog ett steg bakåt och höll på att riva halva affären. Hur kan människor vara så elaka så de ställer en ensam skiva med dansband bland musik??!!  Traumatisk upplevelse. *snyft*

För att göra det ännu värre. Lilla mor var med mig. Också hon fick syn på den malplacerade  skivan. Ingen sympati alls. Istället kvittrar hon: ”Ooo, Thorleifs. Har deras nya skiva  kommit än? Den vill jag haaaa…..” Jag kan omöjligt vara min mors son.

Nu ska jag gå och vara lite social med teven. Jag har försummat den mycket den senaste tiden.  Men jag har sett reprisen av Luuk på fyran där Louise Hoffsten var med. Min idol… på många sätt.

Jag gjorde något väldigt jobbigt igår. Jag lyfte telefonluren och ringde. Inte bara ett samtal utan två! Ett tredje, till frisören, pallade jag inte med att ringa. Har jag telefonfobi eller telefonfobi? Vet inte varför jag har sådan motvilja mot just telefoner. I yrket går det bra att ringa, men privat? Nä…

Jag ringde in en annons till min morgontidning. Om att jag undanber mig uppvaktningen på min födelsedag. Nästa fredag den 11 finns den att läsa. Kanske jag lägger ut den här också.

På tal om tidning. Man sökte en skribent till en tidningskrönika. Kanske man skulle ansöka? Känns väldigt frestande. Jag uppfyllde alla kriterierna. Som att jobba i sjukvården. Men så skulle man skriva humoristiskt också. Gud, vilken press! Klarar jag nog inte. Äsch, jag struntar nog i att söka jobbet. Blir nervös bara jag tänker på det. Dessutom tror jag inte de på jobbet skulle uppskatta det. Det skulle ju handla om hur jag ser på jobbet… But so what! Man får ju betalt! Bwahahaha! Penninggalen? Nä, bara galen…

Hjälp! Jag drunknar i dagbokslänkar! Jag läser, och läser, och läser… Hinner aldrig surfa runt och kolla hemsidor eller annat, för jag läser bara dagböcker! Ofattbart att så många slutat skriva dagbok utan att det märks i min privata favoritlista. Tror jag är uppe i fyrtio om dagen nu. Fast jag klagar inte. Jag har valt att ha det så här. Dock hinner jag inte längre läsa alla på en dag. Istället läser jag några en dag och går bakåt i deras dagböcker. Och så skiftar jag och läser några andras några dagar bakåt i tiden.

Är jag en datanörd? Bara för att jag:

•Kliver ur sängen på morgonen och startar datorn?
•Stänger datorn och lägger mig på natten?
•Gör anteckningar i block om vad jag ska ta upp i min dagbok?
•Aldrig raderar mejl, bara flyttar över dem på diskett/CD-rom?
•Kollar mejl och gästbok så fort jag kommer till jobbet?
•Ändrar min hemsida typ varannan månad?
•Använder ICQ (29363420), mejl (web.jonas@telia.com) och gästbok för kommunikation istället för telefon?
•Är med i 14 mailinglistor?
•Använder datorn utom då jag lagt mig på natten?
•Inte kan somna på natten eftersom jag planerar hjärnsläpp?

Nä, just det. Naturligtvis är jag inte datanörd. Jag har bara ett nördigt beteende. För inte var jag tevenörd bara för att jag som liten alltid satt klistrad framför teven? Inte var jag videonörd bara för att jag i tonåren hyrde minst sex videofilmer (obs! inte sexvideo) i veckan? Inte är jag boknörd (bokmal) bara för att jag läser (läste) en bok om dagen (innan jag fick dator)? Inte är jag väl nörd bara för att jag kan 80-talsmusik? Nä, just det!

Så jag har inget behov av avprogrammering från att vara datanörd, eftersom jag inte är en nörd. Men tänk om jag så vore? Hur avprogrammerar man en datanörd? Hm…

Det enda jag komma på är att lägga beslag på datorn och tvinga nörden till att lyssna till dansbandsmusik non-stop, fastbunden och med lurar i öronen. Fast det är kanske onödigt hårt? Dansbandsmusik är ju en icke-kirurgisk lobotomi, och lobotomi är olagligt nu för tiden. Usch, hu… *ryser åt dansbandmusik*

Jag är så glad i min tarotlek. Den där Aleister Crowleys Thoth Tarot som jag visade bilder av igår. Men jag häpnar mer och mer för varje dag när jag läser om Aleister. Ja, ja… jag visste att han var lite kufisk och udda (som jag?) men det blir värre och värre. Han kallade sig Master Therion, grundade en ”religion” som hette Thelema och skrev massor av böcker. Till exempel försattes hans fru i trans och då talade en demon genom henne, och demonens ord skrevs ner och gavs ut i bokform. Dessutom handlade det mesta om sex. Både till höger och vänster. Men ändå. Jag tycker Crowley är härlig. Jag tror inte han hade något ont uppsåt, eller gott heller för den delen. Han ville nog bara dela med sig av sina synpunkter. Just nu läser jag hans bok ”The Book of Thoth” på engelska. Mest för att den inte finns översatt till svenska. Det är förmodligen omöjligt. Jag köpte boken för flera år sedan och har bara läst lite pö om pö i den. Men nu försöker jag läsa från början till slut. Den är väldigt intressant. Handlar om tarot… Jag håller på att läsa in mig om Crowley. Kanske jag en dag gör en sida här om honom. Han är väldigt komplex. Minst sagt. Och på svenska finns det inte så mycket om honom. Fotot av honom? Allt har en mening och är symboliskt. Han är på bilden 35 år (1910). Hatten har en symbol (ett öga) som är egyptiskt och föreställer guden Horus. Just Horus återkommer ofta i tarotleken Thoth. Att han vinklar tummarna uppåt symboliserar hornen på den grekiske guden Pan och betyder kreativ energi. Energi i tarot representeras av färgen rött. Jag kan inte hjälpa det. Jag tycker allt detta är kul! *ler*

Okej! Kuf och udda. Här borde jag genast göra reklam för Kufringen som jag är medlem i. Känner ni er udda? En riktig typ? Lite kufisk? Vi är nu nästan 60 stycken som gått med i Tettes webring. Hur man blir medlem? Man motiverar för Tette varför man anser sig vara udda. Följ bildlänken. Eller hälsa på hos någon annan kuf. *ler*