Memory line


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Som jag skrev för drygt en vecka sedan, så är jag helsåld på Duffy. En kopia gav jag till en arbetskamrat som också verkade uppskatta skivan Rockferry. Det visade sig att ytterligare en arbetskamrat också köpt skivan och avgudade den. Den tilltalar oss som tycker om 60-talsinspirerad soul.

Fortfarande har jag Distant Dreamer som favorit även om jag nu också börjat gilla I’m Scared. Men Distant Dreamer har en oväntad effekt på mig. Jag flyttas bakåt i tiden. Närmare bestämt till Sjöbo marknad. Förmodligen är det den av alla skånska marknader* jag tycker minst om, men den hade väl sin tjusning den också. Men det jag minns är hur jag tidigt 70-tal, som barn, efter en lång dag sent på kvällen bars till bilen där modern och jag inväntade den bortsprungne fadern som fortsatte irra runt bland ziegenartälten** i några timmar till. Där i bilen försökte jag sova, trött efter den långa dagen, men fick ingen ro p.g.a. den högljudda musiken och alla fulla människor som dunsade mot bilen när de tappade balansen på grästuvorna***. Det är det Distant Dreamer gör med mig. Jag kommer ihåg nätterna med den avslägsna musiken och det eko som uppkom. Tröttheten. Musiken. Tryggheten i bilen. Det hotfulla ute i mörkret. Duffys musik påminner mycket om det som spelades på marknaden.

* Hörby marknad, Degeberga marknad, Kiviks marknad, Sjöbo marknad, Pålsmässomarknad i Kristianstad, Maria Magdalena marknad i Åhus, senare också Tollarps marknad och Hästveda marknad. Finns fler marknader men detta var dem vi alltid var på varje sommar när jag var barn.
** Han kände många romer, i sin ungdom på 50-talet brukade han följa med dem på vägarna. Undrar om det berodde på känslan av samhörighet, känslan av att inte höra hemma någonstans. Som finskt krigsbarn i Sverige och med misshandel.
*** Parkeringen var på grässlänten ner mot bäcken som var gränsen in till marknaden (i dag större parkeringar och längre att gå). En liten träbro över bäcken tillät inte möten på bron – så liten och smal var den. De fulla marknadsbesökarna brukade missa bron och plumsa ner i bäcken som var full av vass. Ibland fick folk lyfta upp dem som föll ner i bäcken.

||||| 0 I Like It! |||||