Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Det var en chansning, men det var tomt på apoteket och jag fick loss de läkemedel jag beställt. Jag är inte så överförtjust i att behöva stå i långa köer, så hade där varit packat med folk så hade jag gått igen. Särskilt inte nu när något hänt med min fot. Det hände i går. När jag var på sjukgymnastiken så fick jag ont i ett knä. Fel! Det började låta i ett knä och efter ett tag så började det också kännas. Därför började jag belasta andra benet lite mer och då kom smärtan i foten. Samma fot som jag haft besvär med sedan hälseneinflammationen för tre somrar sedan. Smärtan gör att jag haltar, vilket blir en ond cirkel då jag belastar fel. Därför var jag lite rädd över att behöva stå i en lång apotekskö för sedan gå (betoning på gå) hem.
Jag har varit effektiv i dag. Mitt telefonhat gör att jag sparar samtal att ringa, samlar ihop dem till ett tillfälle och ringer allt på en gång.
- Tandläkartiden har jag lyckats flytta eftersom det var alltför sent på kvällen. Att vara sista patienten och inte ha möjligheten att stanna kvar efteråt för att invänta flärdtjänst i X antal timmar tilltalade mig inte. Förmodligen hade jag fått sitta ute i decemberkylan, i mörker, väldigt sen kväll (typ efter kl. 20), på ett torg med mycket våld. Skönt att det gick att flytta på tiden.
- Jag ringde om en ”panikångestträning” som finns då jag hade frågor kring vad det innebar. Efter att ha hört att det var sjukgymnaster som höll i detta, tackade jag nej. Deras terapiform var ”kroppskännedom”. Direkt löjligt. Jättefjantigt. I det här fallet har jag en bestämd åsikt om att panikångest ska behandlas av en legitimerad psykolog (inga jäkla ”terapeuter”) med arbetssätt KBT. Annars får det vara.
- Flärdtjänsten har råkat radera uppgifter om sina kunders resebehov. Det upptäckte jag redan i fredags, men trodde det var något tillfälligt. Men det var problem även denna vecka, så jag fick ringa. De skyllde på datauppgradering, men påstår att de nu ska ha lagt in mina uppgifter igen manuellt. Eftersom jag ringde. De vet inte vilka som drabbats eller av vad, så de rättar bara om man själv är observant på att det inte fungerar. Nå, men det är väl snarare troligt att man observerar något som fungerar då det i sig är en avvikelse. Vi får se om de verkligen fixat mina resebeställningar.
Jo, kanske jag är på väg in i en depression. Det är ganska ohållbart att tvingas utföra ett arbete där man inte får information och där man dessutom eventuellt blivit polisanmäld på oklara grunder. Bara detta anser jag som en anledning till att frikoppla mig från just denna specifika situation, istället för att pressa mig till att göra ännu mer och låtsas som ingenting. Ärligt så känner jag mig som ett våldtäktsoffer som tvingas umgås med gärningsmannen åtta timmar per dag (men där jag mentalt aldrig kan fly ens på min fritid). Och det kommer bli värre. Riktigt mycket värre. Från och med nu måste jag släppa alla mina övriga arbetsuppgifter (men utföra dem ändå) för att på heltid enbart arbeta med det som… är problemet. I 3-4 månader non-stop ska det vara så här. Undrar om min panikångest påverkas positivt av detta?
Bedrövligt.
Det jag önskar är en ursäkt (minst). Från den som misstror mig. Och från de som tvingar mig att utföra ett jobb under rådande situation. En lösning hade också suttit fint.
