Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Musik för mig ska vara aktuell och modern, gärna nytt från nya och relativt okända artister. Jag tillhör inte den där skaran nostalgiker som drar fram låtarna från ungdomsåren. Om jag lärt mig något av det är att förfasar sig över hur dåligt det låter. Minnet är mer förlåtande när man inte ställs mot fakta.
Ska jag vara nostalgisk så finns det bara ett årtal; 1984. Varför jag minns låtarna som så bra just det året? Jag var 14 år och jag tror många av mina jämnåriga också upptäckte musiken som något socialt gångbart då. Vi blev konsumenter av det enda kulturella inslag vi hade tillgång till. Året när Tracks och Bagen hade premiär. Musik på radio spelades in på kassettband. Musikvideo på tv spelades in på video(bandspelare) som de flesta nu hade råd med. Minns att vi på rasterna på högstadiet (1984, sjunde och åttonde klass) fick lov att vara kvar inne i klassrummen och använda musikanläggningarna som fanns. Jag kan inte minnas att någon alls gick ut på rasterna under hela högstadietiden. Kanske för att vi var omringade av parkering, åker, lågstadiet och ån. Vi hade ingenstans att ta vägen.
Många av låtarna från 1984 har jag glömt, ännu värre är det med låtarna som kom i övrigt på 80-talet. Men just i kväll blev jag lite nostalgisk när jag på Spotify fann låtar som jag inte hört sedan det begav sig. De mer kända låtarna spelar de ständigt (fortfarande) på radio, men jag känner inget för det. Nu när jag hör andra låtar från tidsperioden så minns jag plötsligt nya saker. Trots allt var musik redan då väldigt centralt, varför jag nu associerar till händelser. Än så länge bara sköna känslor, fina minnen, men inget jag vill dela med mig av. Hur jobbig skolan än var så vände det lite på högstadiet och det blev en uthärdig vardag. Men helgerna var fortfarande hemska. Musiken sammansvetsade oss nog lite mer i skolan. Vi hade kul. Allt var inte nattsvart i min barndom.
Varför satellitfotot ovan? Eftersom jag inte varit i närheten av byhåla på 9 år (lille fars begravning) och inte varit på skolan sedan 1996 när det var 10 år efter avslutning, så började jag fundera på om något förändrats. Nej, samma byggnader står kvar på samma ställe. Jag vet att byggnaderna delvis används till annat i dag, men min text på bilden beskriver 1986.
Tillägg: När jag gick i ettan fick vi åka buss till matsalen varje dag. Matsalen låg då där det står syslöjd. Missade man bussen fick man snällt gå ensam fram och tillbaka. Ingen inräkning gjordes. Lång väg, men som tur är så finns gångtunnel under E22. Men bron över ån var otäck liksom att behöva korsa över parkeringen till sporthallen.
