2014:65

Schlager? Nej, tack! Åtminstone inte i dag eller i morgon. Vi får se om något värt att notera leder till en bloggpost senare i veckan. Tid och lust finns inte. Om vi säger så här; Om Ace Wilder vinner blir det en bloggpost. Vinner någon annan är det inte värt mödan då det ändå inte varit en bra låt som vunnit.

2014:49

Jo, jag gillar nog Android bättre än iPhone. Allt är inte så smått och pilligt som på en iPhone. Apparna är tydligare och snyggare. Tjänstemobilen har genomgått en liten förvandling nu när jag installerat lite mer personliga saker och jag föredrar att dra fram Samsung-Android-tjänstemobilen framför iPhone-OS7-privatmobilen. I juli är det dags för ny privatmobil och då blir det nog inte en uppgradering av iPhone, utan det blir just en Samsung. Fast kanske inte en mini.

Det är gott att sova. Än är jag inte i mål, men tolv timmar under ett dygn har gjort underverk. Det är också ganska skönt att nu hoppa över sjukgymnastiken under en vecka. Även om det gör mig väldigt gott, så gör det mig också väldigt stressad eftersom det är på arbetstid där jag måste jobba ikapp de förlorade timmarna. En veckas respit.

Nej, jag tittade inte på schlagereländet i kväll heller. Det räcker att läsa ett första tweet klockan 20.00 för att veta att det bara är elände och att ingen kommer att ha något gott att säga under resterande kvällen. Så jag vet att jag inte missar något.

Min TiVo fortsätter spela in till förbannelse. Jag raderar den ena långfilmen efter den andra, jag är inte intresserad av långfilmer. Däremot har jag aktivt spelat in väldigt mycket tv-serier som jag aldrig hinner se. Men eftersom lördagskvällar är tv-skitens högafton, så har jag nu fått lite tid över till att gå igenom det jag spelat in. Jag är lite imponerad av The Originals. Som en spinn-off så är den betydligt bättre än huvudserien The Vampire Diaries. Kanske för att The Originals har bättre manus och skådespelare?

Jag och tv-serier. Väldigt få serier fullföljer jag; det är sällan jag ser alla säsonger eftersom jag tröttnar. Till exempel har jag gett upp Downton Abby, Elementary, Glee och så vidare. Men totalt sett så är ungdomsserierna bättre än vuxenserierna. Varför vet jag inte. Vuxenserier, som Downton Abby, kan vara lite väl tillrättalagda berättarmässigt. Nåja.

Nästan midnatt. Någon har fest och hög musik. Och jag som behöver mer, mycket mer, sömn. Det är nästan måndag igen.

2014:37

Andra utbildningsdagen på rad är avklarad. I går var ingen höjdare vad gällde att stå och utbilda i åtta timmar. Jag vaknade med migrän och inget, inget, är godtagbar ursäkt till att sjukskriva sig. Några har gjort det. Vi är cirka 30 föreläsare som står på lite olika platser geografiskt sett och utbildar 1 000 personer (åtta personer åt gången). Eftersom detta varit parallella utbildningar som skett samtidigt, har det blivit problem när någon utbildare blivit sjuk. Det ställer till så mycket problem att jag inte förstår hur någon ens varit hemma på grund av sjukdom. Jag skulle inte stanna hemma för något så simpelt som… sjukdom. Då hade jag aldrig gått ut alls.

Fysiskt har jag haft besvär med att utbilda. Men det har varit givande, där har uppstått intressanta diskussioner och jag har träffat mycket nya människor. Så allt är inte av ondo. Även jag fortfarande hatar sättet som jag blivit intvingad till att lägga tid på att utbilda när jag inte hinner mitt ordinarie arbete och inte får ersättare.

Det som varit lite roligt är annars också att jag äntligen fått min tjänstemobil. Och ett SIM-kort! Jag vet inte riktigt vad jag tycker om Android, men jag kan sitta hemma och lära känna mobilen. Det jag kan tycka är lite trist med en smart-phone är att jag inte kan använda alla funktioner då det skulle bli för mycket en privat mobil. Där är så många appar, men jag vill inte stoppa in Twitter med mera i en tjänstemobil. Måste sära på privat och i tjänsten. Och då är frågan varför tjänstemobilen måste vara så modern och smart. Ändå har jag kollat – det är okej att jag använder tjänstemobilen privat; arbetsgivaren har inga synpunkter utan kommer att betala mobilräkningen utan att ifrågasätta någonting. Men det känns inte bra. Så, nej, jag vet inte vad jag ska med alla funktioner som är möjliga. Samtidigt är det svårt att ignorera möjligheterna, men de är som sagt mer på en privat nivå.

Till sommaren har jag haft min Iphone i två år och jag kan byta telefon och abonnemang. Det enda problemet jag har med Iphone är att den är så liten. Jag vill ha större skärm och kanske att den varit tunnare. Samtidigt vill jag inte ha Android eller Windowsmobil. Frågan är hur utbudet ser ut då? Samtidigt behöver jag inte en smart-phone om jag istället skaffar en platta. Trots allt har jag en Sony Ericson som är närmare tio år men som är mindre än dagens smart-phones och där man bara kan ringa samtal och ta emot sms. Det räcker.

Att jag skriver mycket om jobb och mående kan jag irritera mig själv på. Det är så analt. Men känns som ett ännu större problem när man cirkulerar kring mobiltelefoner. Som om det vore något centralt i ens vardag…

På tal om centralt… I morgon är det schlagermassaker igen. Men. Jag är så missnöjd med förra veckans sändning att om det inte blivit bättre i morgon så slopar jag årets schlagermassaker.

Frågvist

Nämn något som gjorde dig glad i går: Inte mycket, jag mådde för dåligt. Men jag blev lite glad när jag sedan kunde lägga mig.

Vad gjorde du kl. 08 i morse: Satt och funderade på när mellan 8-12 som fönsterputsaren skulle komma. Han kom 08.08. Skönt att slippa vänta längre.

Vad gjorde du för 15 min. sedan: Reste mig från soffan efter att ha sett slutet på någon dokumentär om Heath Ledger.

Det sista senaste du sa högt: Tack och hej till fönsterputsaren. Jag har inte yttrar ett ord på tio timmar med andra ord.

Det senaste någon sa till dig: Fönsterputsaren sa hej då.

Vad har du druckit idag: Vatten och Dr Pepper.

Vad var det senaste du åt: Pizza. Hade tid med lite bak i dag.

Vad var det senaste du köpte: Faktiskt. Lussekatt på Pressbyrån. Med saffran. Jag är svag för saffran.

Vad är det för färg på din ytterdörr: Brun. Väldigt klassiskt old school.

Vad är det för väder hos dig nu: Mörkt, +9, regn och blåst. Jag gissar på regn och blåst. Det här är Göteborg. Annat vore otänkbart.

Godaste glassmaken: Pistage. Något som numera är svårt att hitta.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Nej, jag är en cyniker.

Sover du tungt: Kanske. Jag sover åtminstone.

Drömmer du mardrömmar: Väldigt sällan, men väldigt vivid dreams.

Trivs du med ditt jobb: Det är komplicerat. Jag är där jag vill vara men är kanske inte helt nöjd med sådant jag ändå inte kan påverka.

Favoritklädsel: Arbetskläderna som är bekväma och väldigt tunna. Det sista är en fördel eftersom jag vill ha det svalt. Alla klagar på att jag stängt av värmen på mitt arbetsrum. Men det är perfekt. Och privat föredrar jag jeans och munkjacka.

Favoritlåt just nu: Give It 2 U (Robin Thicke).

Vad ser du om du tittar till höger: Mörk hall, svagt ljus från köket.

Vad gör dig glad just nu: Min uthållighet.

Vad ska du göra härnäst: Jag vet inte. Väntar på att tvättmaskinen ska bli klar så jag kan starta tumlingen.

Höger- eller vänsterhänt: Högerhänt, men klarar mig också med vänster när jag är förlamad i högersidan.

Humör just nu: Lite uppgiven och pressad till handling.

Favoritgodis: Sötsura Ahlgrens bilar, men antingen tillverkas de inte längre, eller så säljer inte Pressbyrån det längre. Därför blir det inget godis.

Kläder just nu: Grön t-shirt. Svarta joggingbyxor. Hemmaklädsel.

Sommarplaner: Det är november. Men okej, jag har börjat tänka på sommaren. Jag lär få fortsätta arbeta en dag per vecka under min semester när den nu infaller. Jag behöver ta ut åtta veckor men har alltid inbokade möten till efter midsommar och måste vara tillbaka på jobbet vecka 34. Så där inte mycket utrymme. Arbetet styr min fritid och min sommar.

Hur många kuddar sover du med: Fyra, lite slarvigta överlappande varandra. Huvudet brukar landa på 1-2 av dem.

Spelar du något instrument: Inte längre. Min sjukgymnast vill att jag återupptar keyboard p.g.a. fingermotoriken. Märkligt kan tyckas eftersom jag skriver på tangentbord med touchteknik utan problem. Men tydligen är det olika motoriska funktioner.

Morgon- eller nattmänniska: Jag kan stiga upp när som helst på dygnet, men kan aldrig somna före kl. 23. Det lutar åt nattmänniska.

Vad är viktigast för dig: Integritet.

Är du kittlig: Vet faktiskt inte. Det är möjligt. Men inte superkittlig.

Snarkar du: Ja, säger vittnen. Nej, säger jag förnärmat.

Stjärntecken: Vattuman. Det enda rätta.

Äckligaste insekten: De är inte äckliga förrän de gett mig någon smitta.

Längtar du mest efter just nu: Just nu har jag inga ambitioner alls.

Musikbiblioteket

Nja, nej… Jag lyssnar väl inte så där jättemycket på musik. Lyssnar jag, så är det Spotify som gäller. Undrar hur många år jag haft Spotify? Under dessa år har jag bara lyssnat till 763 artister. Topp 10:

  1. Lady Gaga
  2. David Guetta
  3. Alcazar
  4. Moby
  5. Enrique Iglesias
  6. Britney Spears
  7. Marc Anthony
  8. Adele
  9. Kim Cesarion
  10. Bruno Mars

Är dessa artister representativa för min musiksmak? Nja, nej… Vissa av dem har kommit högt på listan genom att jag haft någon låt på repeat utan att jag ens suttit vid datorn, det vill säga – jag har inte lyssnat men haft musiken igång.

Nåja, två svenska artister har åtminstone hittat in på min 10-i-topp; Alcazar och Kim Cesarion.

Källa: Lastfm

Vardag i semester

Det tog knappt två timmar. Min arbetsinsats under pågående semester. Jag behövde åka in till jobbet för ett möte samt lite statistikframtagning (första vardagen i månaden). Men jag förstår inte hur jag kan vara så jagad ändå. Trots att telefonen var avstängd och jag officiellt inte närvarande, så kom det tusen frågor till mig att besvara. Förmodligen skulle jag kunna sitta på jobbet dygnet runt och jag skulle alltid ha besökare som behövde hjälp med något.

Ändå är det ganska skönt att gå in så här någon timme under semesterveckan. För jag behöver den pressen på mig då jag har dålig disciplin vad gäller stiga ur sängen när jag är ledig. Och jag hinner åka till jobbet en gång till under min semestervecka.

Dock blev jag väldigt irriterad och sur när jag kom till jobbet i dag. Någon hade låst min dörr dit bara en nyckel finns, och jag äger inte den nyckeln (fråga mig inte). Det tog en stund innan jag fann personen med den enda nyckeln.

Två albumsläpp på Spotify:

Rollerboy

I dag fick jag min nya rollator och eftersom Dagny har namnsdag, så får det bli namnet på nya åket. Anledningen till ny rollator redan efter 2½ månad beror på att man plötsligt insåg att den var för klen som jag fått. Väger man mer än ett paket socker så finns risken att den rasar ihop om man sätter sig på sitsen. Jag väger två sockerpaket.

Förra rollatorn var också lite smal och jag körde ständigt över min vänsterfot eftersom jag inte kan styra slängigheten i mina ben när jag går. Med nya rollatorn dök ett annat problem upp. Med högerfoten sparkar jag på höger framhjul. Lite jobbigt det också.

Dessutom har jag fått en kryckhållare monterad på rollatorn. Tekniker har fått åtgärda detta, då befintliga kryckhållare på marknaden är så svaga att de inte kan hålla en krycka på plats om den väger för mycket. Min krycka väger för mycket eftersom den har ergonomiskt trähandtag. Därför har jag fått vänta i 2½ månad. Så teknikerna kunnat lösa problemet. Fick höra att det krävts enormt mycket blanketter, ansökningar och arbete på att få till en lösning. Lösningen? Samma kryckhållare som innan, men med ett tillhörande spännband. Ett sånt som brukar finnas på väskor och ryggsäckar. Så avancerat! Ingenjörstekniken i sitt esse!

Men det viktigaste – färgen! Färgen på nya rollatorn är inte som på den förra mörkgrå. Den är heller inte mintgrön som den rollatorn jag hade för tio år sedan. Nej, den är mörkt midnattsblå! Och jag är så glad att jag alltid sluppit de där vinröda som verkar vara så standard. Eller de där klarblåa.

Tystnaden

Lite förvånad ser jag att jag inte lyssnat på Spotify de senaste fyra dagarna. Det är en världsrymd mina mått mätt. Men jag känner inte för samma gamla låtar och det är så svårt att hitta något nytt och intressant. Nu vet jag inte hur många år jag haft Spotify, men jag har varje månad samlat aktuella hits i olika listor. Något jag inte gjort år. Det känns som om där inte kommer så mycket nytt som är bra. Visst, jag lyssnar på en del, som dock inte fastnar. Var är de stora artisterna och deras monsterhits? Det är illa, för den enda låt som jag just nu inte kräks av att lyssna på är med en artist som jag inte tycker kan sjunga eller har några bra låtar. Fast hösten lär komma med många stora artister som Lady Gaga.

Låten jag just nu kan… acceptera.

Tänka sig

En liten fundering som jag har så här en måndagskväll, är om jag tro kan vakna och komma upp till kl. 11.00 i morgon. Där har jag min deadline för att hinna kasta mig in i duschen innan det är dags för tredje kortisondroppet. Det jag känner är att jag precis som i fredags inte kommer att få någon nattsömn. Men jag ska försöka. Om inte annat så lyssnar jag ju nu på en ny Coben-bok som kan förkorta pinan av att inte kunna sova.

Jag försökte precis ställa in autosvaret på min jobbmejl. Det verkar inte fungera. Eller så måste någon ”inifrån” testa för att få mitt trevliga autosvar. Om att jag nu inte är tillbaka i tjänst igen förrän 13 augusti. Typ. Det är inte riktigt sant, för jag ska arbeta en dag per vecka samt tre helger. Om hälsan infinner sig.

Något som dock tiger still är nätet. Fast ändå inte. Förutom att jag nu inte kan sova i natt, så brukar jag ha sena sängvanor. Det är då man märker hur folk troppar av hordvis eftersom andra verkar ha intakta sömncykler och ett behov av vila för att kunna prestera nästkommande dag. Men det är bara ”svenskarna” detta gäller. Istället tar det fart rejält efter midnatt vad gäller kamrater och tweets på andra sidan Atlanten. På något sätt är det trösterikt. Här kanske allt blir stilla runt omkring mig, men ute på nätet börjar andra sina dagar på andra platser i världen. Och ja – jag är ganska fascinerad (fortfarande) över nätets universella realtid där högt blandas med lågt. Folk är ganska vanliga, oavsett var de befinner sig eller vilka de är.