Kategori: <span>Blogg</span>

I helgen fick jag frågan vilken dator i ordningen jag nu hade. Jag… minns inte. Ska jag gissa så tror jag det nu är dator nr 8 sedan 1996. Tre stationära och fem bärbara datorer. Endast de bärbara har jag kvar och alla går att starta. Ja, egentligen inte så mycket mer än så; de går att starta men går inte att använda. Förutom helgens nya dator som jag kanske är ganska nöjd med trots att den har Windows 8.1. Okej, jag ska hålla käften nu angående min teknikpark.

Detta är tredje vecka jag inte har någon arbetsplats att sitta vid på jobbet. För tredje veckan är min plats utlånad till student och jag väntar fortfarande på det där jäkla skrivbordet. Min enda räddning är att jag arbetar ungefär var femte helg och då kan utföra något av betydelse. Just nu sitter jag mest bara och svarar på mejl och pratar i telefon. Där är inte så mycket annat för mig att göra. Det ska bli skönt när jag återfår en sittplats.

Långhelg stundar. Igen. Och nästa vecka också. Plötsligt har jag tre långhelger med ledighet.

Oh, mina trådlösa datorhögtalare kom i dag och de fungerar utmärkt!

Nu kom ösregnet! Vilken tur jag sitter inne. Inomhus, menar jag. Eller, tur? Det går långsamt att installera nya datorn och få in alla program jag behöver. Just nu chansar jag på att jag har kvar mer licens på mitt Office, för det är inte kul att behöva övergå till månadsbetalning. Jag blir lite sur över att allt ska ligga i molnet och att olika licenser ska betala månadsvis. Eller årsvis. Det var bättre när man köpte en cd-skiva och så ägde man licensen för det programmet. En engångsavgift.

Annars? Räkningarna är betalda. Deklarationen är inlämnad. Och jag har beställt nya datorhögtalare (wifi). Jag har ännu ett mål. Avveckla ”datorarbetsplats”. Då funkar trådlöst bäst. Kanske jag också borde köpa trådlös skrivare? Äh, det får vara nästa projekt. Till helgen.

Än har jag inte påbörjat överföra data från gamla till nya datorn. Jag har heller inte börjat med att installera ”mina” appar i paddan. Sånt tar tid, kräver koncentration och fysiskt utrymme. Men ömma modern reser snart hem, och då står tekniken för mitt intresse. Har man en öm moder hos sig så ska man ägna henne uppmärksamhet, inte tekniken.

Min rollator har nu slagits sönder och samman av flärdtjänstchaufförer och det tog ett år. De är väldigt oaktsamma när de drämmer in den i bagageutrymmet i bilarna. Det förstår jag. Den väger fruktansvärt mycket och det är svårt att häva upp den och in i en bil. Men jag behöver en ny rollator väldigt akut. Det är problemet. ”Akut”. I morgon får jag ringa primärvården och kanske boka in en tid för att sedan få en beställning på ny rollator som kanske levereras innan sommaren, eller nåt. Inget går smidigt när det gäller det offentliga. I know – jag är ju slav i samma organisation.

58 timmar. Så mycket har jag att se ikapp på min TiVo. Innan jag hunnit påbörja se dessa 58 timmar så spelar den in ytterligare X antal timmar. Ändå spelar jag bara in sådant jag vill se och tycker är bra. Och räknar inte in det som jag också tittar på parallellt på Netflix, Viaplay och dvd. Förstår man varför jag ska ha sju veckor semester i sommar? För sedan börjar höstpremiärerna på tv…

Shoppingturen gick på cirka 12 000 kronor.

• Bärbar dator, Toshiba.
• iPad Mini, 32 Gb, WiFi.
• Extern hårddisk.
• Två par byxor.
• En skjorta.
• En gubbkeps à la sommarvariant.
• Öh.. en ask Läkerol och en liten läsk.

Jo, vi har haft sommar i en vecka nu i Göteborg (och Västkusten). Våren kom 15 februari. Därför är det lite märkligt att se annonser med text ”nu när våren börjar komma”. Öh, vi har sommar! Lika märkligt är det att se folk fortfarande gå runt i stickade mössor och täckjackor. Det är sommar! I och för sig bara +11 grader varmt (lagom!), men det är petitesser i sammanhanget.

Dagens mest minnesvärda är den fulla mannen som kom in på Elgiganten och vill ha hjälp med sin trasiga ”Sony iPhone”. Anar jag en läcka angående en sammanslagning av Sony och Apple? Hur ställer sig Konkurrensverket till detta?

Nu börjar det tråkigaste jag vet. Anpassa tekniken till mina behov. Och… vad tycker jag egentligen om Windows 8.1? Första gången jag använt operativsystemet. Hoppas så mycket mer på Windows 10 till hösten.

Kort natt följs av lång dag som följs av kort natt. Lång händelserik dag. Go’natt.

Sånt jag är försiktig med att skriva om. Som att en bekant efterlysts av Missing Peoples. Någon jag känt hela mitt liv och som var bästa kompis med min far. Jag förstår utfallet. Jag förstår det bakomliggande. Jag förstår varför många andra också lagt locket på. Hänsyn.

Det är därför jag ofta skriver så opersonligt i min blogg. När det börjar gränsa åt andra människor så tar jag hänsyn. Om mig själv kan jag skriva vad som helst, men inte om det berör min interaktion med andra. Jag har funderat lite på varför jag kunde skriva så mycket mer förr, men då berörde det ofta människor som jag umgicks med som också fanns på nätet. Vi skrev om varandra och då blev där ett helt annat sammanhang.

Så befriande det skulle vara att inte behöva visa hänsyn! Då skulle man också se att mitt liv inte bara är sjukdom eller arbete.

Det är mystiskt hur trött jag blir efter sjukgymnastiken. Dagen efter. Ögonen går i kors. Jag kan inte tänka. Orkar ingenting annat än sova. I ungefär 14 timmar efteråt. I och för sig ger jag allt på träningen som blir väldigt intensiv. Och detta efter att jag arbetat heldag. Kanske det är tillåtet att bli trött, men så här trött?! Nej, jag har inte sovit hela dagen eftersom jag kände att jag var tvungen att fylla på snuslagret. I helgen hinner jag inte. Det blir av nu. Ny bärbar dator. Plus iPad. Plus extern hårddisk(?). Plus lite nya kläder (vårgarderoben behöver fyllas på med byxor, skjorta, jacka och sommargubbkeps). Japp, här ska det spenderas!

Nej, min sommarsemester accepterades inte. Jag fick lägga om den men får kanske ändå vara nöjd. I princip har jag sju veckor ledigt i sommar, men kommer att gå in nio dagar under perioden för att täcka upp andras semester. Själv får jag självklart ingen ersättare.

Försöker komma på när jag haft ersättare eller vikarie. Jag har aldrig någonsin haft det? Nä! Under mina 27 år i arbetslivet har jag aldrig haft ersättare vid frånvaro. Däremot har jag nästan alltid varit dubbel- och trippelarbetande för att ersätta andra. Hur ska man tolka det? Att jag kan alla andras arbete, men ingen kan mitt? Men jag har alltid haft den goda smaken att endast ta semester eller vara sjukskriven sommartid. När jag egentligen behövt ersätta andra.

Tur jag inte är bitter.

Sekreterarens Dag! Därför blev jag bjuden på fika i dag.

60 minuter morgon, 30 minuter kväll. Det är min totala arbetstid per dag där jag ska hinna utföra åtta timmar. Tiden mellan morgon och kväll på jobbet är jag handledare. Där jag lär andra att utföra ett jobb jag själv aldrig hinner göra. Väldigt otillfredsställande. Det som känns konstigt är att jag ska lära någon ett arbete jag själv aldrig utför. Arbetsuppgifter som inte ingår i min anställning. Men det ingår att jag ska lära ut det jag inte kan. Och där imploderade universum av paradoxen! Men det som är riktigt märkligt är att jag faktiskt vet hur andra ska arbeta, men som de i praktiken inte gör då de skiter i det. Det är då svårt att lära någon att utföra ett jobb som ingen gör, men som jag kan men inte utför. Förutom att det är en paradox så tycker jag det är lite orimligt. Är jag verkligen rätt person på rätt plats? Alla tycker det, men inte jag. Ingen kan ju mitt jobb och ingen utför den åt mig, utan då får jag istället gå in på helger för att hinna ikapp.

Sliten. Det sliter på mig.