Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Så det blev skäggträff i dag. Jag länkar till en bild på Instagram. Helt underbara karlar, och det var väl därför just vi träffades. Nej, det är lite märkligt. Av väldigt många skäggiga karlar i landet så är det just vi som bor så nära varandra som kommit bäst överens i chatten. Och det har inte berott på geografisk närhet, utan anledningen har varit att vi helt enkelt funnit varandra attraktiva. Nej, inte skäggmässigt (enbart), utan för att vi klickar och kommer bra överens med varandra och har samma låga nivå av humor. Typ. Jag hoppas på fler träffar.
Efter eftermiddagens skäggträff (3½ timme på fik), så åkte jag hem till min restaurang i grannhuset och köpte mitt livs första kebabtallrik eftersom det tjatats i ett par månader om att jag borde testa. Okej. Det var okej. Men jag köpte det alltså på restaurangen jag bord vid. Kyparens första kommentar innan jag hann beställa: Hur länge måste man spara för att skägget ska bli så stort? (Svaret är ett år och fyra månader).
När jag lämnade restaurangen för att gå hem med min kebab, så var där en i baren som sprang ikapp mig ute. ”Ursäkta, jag bara måste få säga att jag beundrar ditt skägg något enormt”. Självklart är det bara karlar som i positiva ordalag kommenterar mitt skägg. Kvinnor antingen rycker i det som om det var en nödbroms, eller surt konstaterar att jag ser ovårdad ut och borde raka av mig skiten. Jag lyssnar inte till kvinnor. Inte när det kommer till skägg.
Och så träffade jag grannen i dag. ”Är du nyinflyttad – jag har aldrig sett dig tidigare”. Nej, jag har bott här i 10 år och han hade bott här i 11 år. Jag visste vem han var, men han hade tydligen totalt missat mig.
Nu är vintern officiellt här med snöblask och minusgrader. Alltså åkte vinterkläderna på i dag för första gången den här vintern. Skägget känns motiverat ju närmare jul vi kommer.
