Kategori: <span>Schlagermassaker</span>


Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107

Sedan några veckor är Eurovision Song Contest ett (väldigt diffust) minne blott. Det är först nu jag kan ge facit. Ett facit över vilka låtar som fastnade hos mig. De är inte nödvändigtvis gångbara hos andra, men hos mig fungerar de utmärkt. Det lustigaste av allt är att de alla är ballader. Jag avskyr ballader. Men inga regler utan undantag.

På fjärde plats
Gerogien – Diana Gurtskaya – Peace will come

Hon lär för alltid bli känd som den blinda sångerskan, vilket är synd. Hennes visuella brister har inget med låten eller sånginsatsen att göra. Texten kan vara lite väl patetisk, sjunga om fred. Sånt gjorde man 1989 när öst blev väst.

På tredje plats
Norge – Maria – Hold on be strong

Jag håller fast vid det jag tidigare sagt. Sånginsatsen var bättre irl än på skiva. Rösten var inte så starkt i norska uttagningen heller. Låten är fortfarande bra men varje gång jag hör den kan jag inte placera vart jag hört låten. Det är väl ett gott betyg när man inte tänker ”ESC”.

På andra plats
Albanien – Olta Boka – Zemrën E Lamë Peng

Svag röst, men ack så låten växer. Detta var en favorit redan från början men den klättrar på favoritlistan. Detta måste vara den albanska motsvarigheten till Sibels That is where I’ll go.

På första plats
Portugal – Vânia Fernandes – Senhora Do Mar (Negras Águas)

Låten har allt. Det är en typisk ESC-schlager, stark låt, bra röst. Även om jag inte kan portugisiska så förstår jag att texten är väldigt sorglig (liknar spanska, som liknar franska, som liknar latin och därmed engelska – lite förstår jag). Havets fru, änkan som förlorat sin make i havet.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Schlagermassaker

Kommentarer stängda

Semifinal 1 av årets upplaga av Eurovision Song Contest. Kommentarer och betyg innan jag sett eländet. Har jag något att tillägga återkommer jag. Lita inte på att jag skriver på torsdag eller lördag om fortsättningen, för då kommer jag att vara upptagen med annat. Såvida jag inte sitter uppe om nätterna för att underhålla publiken här. Elak? Nej, schlagermassakern har gått i graven. När det gäller ESC har jag nog inte skrivit något på 2-3 år, minst. ESC intresserar mig inte särskilt mycket.

Montenegro Stefan Filipovic – Zauvijek volim te

Eros Ramazzottis okände kusin försöker härma efter. Det låter väldigt mycket Ramazzotti utan att ens komma i närheten av att vara bra. Låten hör hemma på tidigt 90-tal i en replokal där man spelar in en demo som skivbolagen kommer att bränna. Att den nu kommer upp i ESC är lätt obegripligt med tanke på alla moderna poplåtar som florerar i årets upplaga (men inte förrän i semifinal 2). Vad skulle det här bidraget vara bra för?

Kommentar efter sändning: Svag inledning på schlagereländet. Han rörde sig inte ur fläcken med kvinnorna klängde på honom. Så tilltalande var varken han eller låten. Ingen finalplats.

* * * * * * * * * *
 

Israel Boaz Mauda – The fire in your eyes

Stämningfull låt om det inte vore för hebreiskans märkliga spott-och-fräsljud. Plötsligt blir det inte så stämningsfullt. Sånginsatsen är katastrofal med mycket luft i luftrören och sången skär sig hela tiden. Falsksång.

Kommentar efter sändning: I väntan på puberteten och målbrottet hade han pumpat upp armmusklerna. Med ärmlös väst (brukar vara ärmlösa) och pygméhuvudet blev det bara konstigt. Det som imponerade var rösten – den är betydligt osäkrare på skiva. Konstigt nog. Finalplats.

* * * * * * * * * *
 

Estland Kreisiraadio – Leto svet

Låten är helt okej även om musikstilarna blandas lite väl mycket. Dock fungerar övergången från vers till refräng, men blir väldigt avhugget vid övergången refräng till vers. Tre gubbar som försöker sjunga och som dessutom inte gör det i takt till varandra eller till musiken ger avdrag. Tillsammans med att de inte är så roliga att titta på. Den ynka poäng de får beror på att jag är svag för baktakt (elgitarren som slår ackord i mellan slagen i låten).

Kommentar efter sändning: Nej, det går inte att titta på dem. Omöjligt. Nej, det går inte. Lyssna går om än med nöd. Väldig nöd. Var är nödutgången? Ingen finalplats.

* * * * * * * * * *
 

Moldavien Geta Burlacu – A century of love

Blues. Förra året försökte Tyskland sig på jazztoner. Hade inte Rumänien också en blueslåt härom året? Nå, men jag är väldigt svag för bluesinfluenser. Det är en bättre (kvinnlig) version av Michael Bublé (som jag också är svag för).

Kommentar efter sändning: Nej, varför försökte hon jazzimprovisera? Nallen var totalt onödig och ett infantilt inslag utan korrelation till numret. Tyvärr inte till final.

* * * * * * * * * *
 

San Marino Miodio – Complice

Detta skulle mycket väl kunna vara en låt av OneRepublic. Det betyder att den skulle bli en monsterhit om Timbaland remixat låten. Annars är låten väldigt deprimerande. Inte så att den är dålig, men sinnesstämningen i låten är deprimerande.

Kommentar efter sändning: Skakig röst som skar sig emellanåt vilket bara förstärkte de depressiva inslagen. Helt okej. Tyvärr inte till final.

* * * * * * * * * *
 

Belgien Ishtar – O julissi

Jag går inte igång på låtsasspråk. Särskilt inte så här klämkäcka låtar. Låtskrivaren måste ha missbrukat en kombination av lustgas och helium. Det förstör hjärnan, men man behöver ju inte förstöra min genom det här eländet.

Kommentar efter sändning: Nå, det var väl bra att kläderna matchade låten. Lyckligtvis ingen finalplats.

* * * * * * * * * *
 

Azerbajdzjan Elnur & Samir – Day after day

Kastratsången inledningsvis ger mig rysliga obehagskänslor. Men så kommer musiken igång och det blir intressant. Versens gapande är inte heller någon höjdare. Men när bryggan och refrängen kommer lyfter det ordentligt. Ett par centimeter. Några himmelska sfärer når man inte med det här. Okej låt, inte mer.

Kommentar efter sändning: Som förväntat om än något sämre. Okej, inte mer. Finalplats.

* * * * * * * * * *
 

Slovenien Rebeka Dremelj – Vrag naj vzame

Refrängen sätter sig, det är ett gott betyg. Tyvärr inget nyskapande eller uppseendeväckande. Det låter lite som ett försök till att göra om Greklands bedrift med My number one. Njae.

Kommentar efter sändning: Usch, nej. Ingen finalplats heller. Väntat.

* * * * * * * * * *
 

Norge Maria Haukaas Storeng – Hold on, be strong

Underbart med en sång helt i moll. Lyftet kommer i och med sluttonen som plötsligt går i dur. Det är av den anledningen låten har vinstchanser. Den skakiga rösten (eller ska det föreställa vibrato?) förstör låten samt att hon sjunger i ett för lågt tonläge. Egentligen ingen hit, mer easy listening på radion.

Kommentar efter sändning: R’n’B? Var det det det skulle föreställa?! Framförandet var bättre än i norska tävlingen och lät mer intressant än på skiva. Kanske för att där blev nerv i framförandet. Final.

* * * * * * * * * *
 

Polen Isis Gee – For life

Första tanken – svag röst. Intetsägande utan hook. Sömnpiller.

Kommentar efter sändning: Siktar man på att låta som Mariah kan man garanterat inte nå upp till henne röstmässigt. Varför då inte bara lägga ner? Hemsk solbränna (från burk?). Hemsk klänning som visade hennes främsta attribut som tydligen var naveln. Märkligt nog en finalplats.

* * * * * * * * * *
 

Irland Dustin the turkey feat. Kitty B – Irelande douze pointe

Är verkligen ”pointe” rätt stavat? Tror inte det. Men vad kan man förvänta sig av en kalkonlåt? Ignorerar jag skränande och försöker lyssna till låten så liknar den tyskdisco 1992. Bidraget är hur som helst skamligt.

Kommentar efter sändning: Vilken låt var värst? Estlands Leto svet eller den här? Dött lopp. Må vi slippa sådan här skit i fortsättningen. Ingen finalplats. Det är jag glad för. Det är så förnedrande mot alla andra artister att behöva tävla med något sådant här.

* * * * * * * * * *
 

Andorra Gisela – Casanova

Vad heter den där engelska gruppen med tre sjungande tjejer och två mimande killar? Som skriker mer än sjunger? Detta är en ren plankning. Möjligtvis är refrängen okej, men i övrigt skandalöst dålig.

Kommentar efter sändning: Gick mig förbi. Det jag noterade var att hon liknade Angelique i One more time (med Nanne och Peter). Ingen finalplats.

* * * * * * * * * *
 

Bosnien-Hercegovina Laka – Pokusaj

Uppfriskande, nåt nytt! Tyvärr låter falsksången lite väl lika Håkan Hellström och det får mig att vilja lemlästa – vad bryr jag mig inte om. Ännu en okej låt.

Kommentar efter sändning: Jo, detta är bra och delvis nyskapande. Europeiskt nyskapande, för vi har haft sådant här länge i Sverige. Finalplats.

* * * * * * * * * *
 

Armenien Sirusho – Qele qele

Armeniens bästa bidrag? Den har svårt att komma igång och versen ganska menlös. Refrängen… nja. Nej. Det händer inget. Refrängen är bara blås och dunk.  De har gjort bättre ifrån sig tidigare.

Kommentar efter sändning: Stackarn blev ju andfådd bara genom att byta hand när hon höll mikrofonen. Fortfarande intetsägande. Men en finalplats.

* * * * * * * * * *
 

Holland Hind – Your heart belongs to me

Inledning She booms, she booms (Ricky Martin). Men bara de inledande takterna. Sedan spårar det ut i en värdelös vers som dock kommer tillbaka till Ricky-känslan i refrängen. Men lyfter inte. Hon är för återhållsam i sin sånginsats, åtminstone i just refrängen. Inget ös. B-variant av latinopop med österländska tongångar.

Kommentar efter sändning: Inget klös i en annars fräck popdiscolåt. Det som dock irriterade mig mest var hennes slitsade klänning som gick upp till ljumsken. Under hade hon stövlar som gick upp på halva låret. Inte snyggt. Som modebloggare säger jag ”no, no”. Ingen finalplats.

* * * * * * * * * *
 

Finland Teräsbetoni – Missä miehet ratsastaa

Hårdrock är uttjatat. Särskilt det här det tredje året från Finland. Väldigt 80-tal och det hade fungerat. Om det inte vore just för det finska språket i låten. Jag förstår att de gärna skickar ”framgångsrik” hårdrock, för det passar språket. Hårt, kantigt och vasst. Men där finns ingen melodi i den här låten. Det är ganska väsenligt. Även i hårdrock.

Kommentar efter sändning: Två saker begriper jag inte när det kommer till Finland trots mitt finska blod. 1. Varför fick vi bara brons i ishockey? 2. Hur tog sig denna vidare till final? Jag tror inte på missnöjesröster. Då hade Irland eller Estland gått vidare. Den finske sångaren kunde man bytt ut mot en död torsk, för utstrålningen hade varit densamma. Men det är svårt att få tag i varken död eller levande torsk, så det fick bli som det blev.

* * * * * * * * * *
 

Rumänien Nico & Vlad – Pe-o margine di lume

Intetsägande ballad. Bra röster, för en gångs skull i den här semifinalen. Duett… nej, usch. Han får lite väl lång inledning innan hon kommer in. Sedan ska rösterna vävas samman. Det låter okej så länge hon sjunger stämma, men inte ensam.

Kommentar efter sändning: Verkligen dåligt live. Särskilt kärringens sånginsats var hemsk. Den andra kärringen (han, jag vet inte vem som är Nico eller vem som är Vlad) fick in en och annan klockren träff sångmässigt men inte ofta. Detta var en typisk ESC-euroschlager från ”gamla goda tiden”. Egentligen vill jag bli av med de bidragen helt, men låten är bra. På skiva. Final.

* * * * * * * * * *
 

Ryssland Dima Bilan – Believe

Gör man comeback i schlagersammanhang ska man ha en starkare låt än sist. Det har inte Dima. Och det går inte att rädda en dålig låt bara för att Timbaland-stallet hyrs in och försöker styra upp något som redan i grunden inte går att rädda. Alla långa toner kräver också en stark röst. Min fråga – vilken röst? Den var då inte närvarande i det här bidraget.

Kommentar efter sändning: Jag försöker fortfarande hitta melodin. Det går inget vidare. Men låten gick vidare. Till final. Jag tror han lever på meriterna (och fansen) från bidraget för två år sedan.

* * * * * * * * * *
 

Grekland Kalomira – Secret combination

Bra refräng som sätter sig. Första refrängen som har den egenskapen? Annars är jag trött på Greklands försök att återupprepa framgångar.

Kommentar efter sändning: Energisk början men tappade mer och mer. Hon blev mer och mer andfådd och flåsade i sista refrängomgången så jag trodde hon skulle tuppa av. Refrängen är stark och det är vinstvarning för den här låten. Chansen finns, för den gick till final.

* * * * * * * * * *
 

Ack, ja…

Kommentar efter sändning: Lite schlagermassaker blev det trots allt.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Schlagermassaker

Kommentarer stängda

Nu har jag lyssnat på alla låtar till Eurovision Song Contest. Bäst är naturligtvis Frankrikes Divine med Sébastien Tellier. Den lär inte vinna, men den är bäst (genomtänkt, modern, sticker ut). Sverige då? Slätstruken. Sticker inte ut.

Jo, jag har andra favoriter också. Serbien gör alltid bra låtar, så också i år. Jelena Tomasevic featuring Bora Dugic med låten Oro. Annars får jag väl säga att hälften av årets bidrag är skandalöst dåliga och andra halvan dess motsats. Men även de bra låtarna får stryk av dåliga sånginsatser (Norges Hold on be strong) eller hysteriska arrangemang (som Maltas Vodka).

Vem som vinner? Faktiskt. Jag bryr mig inte.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Schlagermassaker

Kommentarer stängda

Lustigt nog (haha) fick jag huvudvärk i dag också. Den här gången av att ha sett Estlands bidrag till ESC på tv. Jag har sett bidraget tidigare också, men det ger mig verkligen huvudvärk.

||||| 0 I Like It! |||||

Blogg Schlagermassaker

Kommentarer stängda

Grattis Lars Diedricsson och Gert Lengstrand!

I går kväll gick Melodifestival 1999 av stapeln. Som vanligt tittade jag och hade väldigt roligt. För första gången så tyckte jag att alla låtarna var bra. Ingen dålig, men heller ingen jättejätte bra. Det roligaste är dock ”kalkonerna”. Som när Arvingarna står och knäpper med fingrarna för att plötsligt sätta upp handflatorna och sjunga ”det lovar jag” samtidigt som de allvarligt tittar in i tevekameran. Eller den låt som tydligen publiken gillade bäst… ”Det gäller dej och mej, dej och mej, tralala, tralala, tjo och hej, tjollahopp” eller vad det nu var de nu sjöng. Och mitt i denna låt kommer en kille in och börjar ”rapa” (Hm, inte det svenska ordet rapa och jag kan ju inte skriva rappa. Rappa hus kan man ju göra.). I vilket fall som helst så hörde man inte orden. Försök säga något fort på svenska och det blir bara gröt av det hela. Ännu värre att sjunga/rapa fort.

För att återgå till mitt grattis ovan. Ingen vet väl vem Lars och Gert är, men det var faktiskt de som vann Melodifestival 1999. Och Charlotte Nilsson framförde det vinnande bidraget. Grattis även till Charlotte! Juryn och tevetittarna var eniga i att rätt låt vann, och jag håller med. Jag tycker inte om dansbandslåtar och låten kommer väl tyvärr att misshandlas på dansgolven. Jag kan inte annat säga än att Tusen och en natt är en väldigt catchy låt. Den har redan fastnat som en parasit i huvudet på en.

||||| 0 I Like It! |||||

Arkiverat Blogg Musik Schlagermassaker

Kommentarer stängda