Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Tanke 1
Volvo säger upp en massa folk. Jag kan väl inte säga att det är något som jag har en åsikt kring. För så ser verkligheten ut. Det ekonomiska läget är problematiskt på alla nivåer. En anledning till att jag inte har så mycket funderingar kring just Volvo kan väl förklaras med att jag själv också befinner mig i en bransch som det gungat i under alla mina år (Hur många år? Läs Tanke 5 nedan). Hur säker sitter jag själv? Är löften något värda? Om jag oroar mig? Nja. Både ja och nej (nja betyder väl just det). Jag är ganska säker på att jag inte ryker vid en massuppsägning, men det skulle bli problematiskt om så vore fallet. Jag skulle inte då stå till hela arbetsmarknadens förfogande p.g.a. ms (jag gillar inte att skriva om ms, allra minst som en ursäkt, läs Tanke 2 nedan) samtidigt som jag vet att FK inte skulle godkänna en hel sjukersättning (dagens lärdom). Trots a-kassa skulle jag ganska snart bli utförsäkrad om jag ens fick a-kassa. För jag står inte till hela arbetsmarknadens förfogande, som sagt.
Tanke 2
För några dagar sedan blev jag kränkt och förnedrad. Rena våldtäkten. Det uppstod en diskussion där jag outades med min ms. Käcka personen kom då med förslag på hur jag skulle bota denna muskelåkomma genom att bl.a. lyssna på jazz. För det första. Ms är en nervsjukdom. För det andra. Käcka människan jobbar inom vården. För det tredje. En kronisk sjukdom utan bot. Jag försökte pedagogiskt förklara både mitt tillstånd/inställning samt vad sjukdomen innebär. Ändå fick jag det ena förslaget efter det andra som gjorde mig argare och argare eftersom jag inte bett om välmenande floskler där jag inte kunde undfly personen. Mina pedagogiska förklaringar blev kortare och aggressivare. Till sist fick jag korthugget svara med ?jag har ms? på allt. För jag vill inte behöva ursäkta mig genom att säga ?jag kan inte göra det på grund av min ms?. Även om det är sant. För det tar bort min befintliga förmåga när fokus ligger på ms och på vad jag inte kan göra. Och är där någon som vet så är det väl ändå jag som har sjukdomen och lärt mig leva med den? Okej att det var i all välmening som jag fick förslagen, men jag hade som sagt inte bett om dem. Och käcka personen borde förstått att lägga ner direkt och inte tjata i timmar när jag markerade att det inte var okej.
Tanke 3
Censur. Lovat att inte skriva.
Tanke 4
Censur. Får inte skriva.
Tanke 5
Ännu en läkare jag arbetat med har figurerat i pressen. Så fort en läkare visar sig i pressen, är chansen stor att jag jobbat med honom/henne. Nja, kanske inte riktigt sant. Om vi säger så här ? jag kan inte läsa Dagens medicin utan att varje vecka se bild av en läkare jag jobbat med (d.v.s. varit sekreterare åt). Tänk själva. Mitt första år skrev jag för cirka 300 läkare (jag skrev upp alla deras namn, så jag har koll på det, men sedan gav jag upp) och jag har arbetat i 16 år. Det finns cirka 40 000 läkare i landet. Det skulle innebära att cirka 10 % av läkarkåren träffat mig i min yrkesroll. För att sedan inte prata om alla jag haft kontakt med telefonledes å tjänstens vägnar. Vad jag tänker om detta? Ingenting, mer än ett konstaterande och reflektion efter att ha läst den senaste artikeln om en tidigare arbetskamrat.
