Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Dagens händelse är att jag förlorat fotfästet och fallit ner i avgrunden av hopplöshet. En konsekvens av:
Trötthet
Fatigue är något som de flesta MS-sjuka känner mer eller mindre. En del upplever tröttheten som en fullständig utmattning. Man kan ha både mental eller kognitiv trötthet, kroppslig trötthet och ökat sömnbehov. Tröttheten förvärras av värme och ansträngning. Det finns organiska orsaker till tröttheten, men delvis beror den också på att det är fysiskt och psykiskt ansträngande att leva med handikapp.
Källa: omms.se
Den mentala motståndskraften försvinner, tröttheten blir förlamande, depressiva tendenser, otrevlig och grinig. Droppen som urholkade stenen var tjatandet. I går tjatade man hål i huvudet på mig. I dag tjatade man hål i huvudet på mig. Jag kräver en ostörd arbetsmiljö och har så gjort nu i ett par år. Också i dag framförde jag åter mitt behov men fick till svar att jag skulle ta och gå och hänga mig. Nja. Svaret var väl att jag skulle uthärda (hänga kvar) då det kanske kan bli bättre någon gång i framtiden, eventuellt, kanske, knappast.
Att jag behöver semester har jag känt en tid. Nu blev det istället frågan om jag ska sjukskrivas eller ej. Ett ms-symtom som gör att jag inte kan prestera något under nuvarande förutsättningar. Men jag drar mig för det, så jag flexade ut efter halva dagen. Jag får helt enkelt se vad jag gör i morgon. Klarar jag fredagen så har jag ändå en ledig helg framför mig.
Det är svårt att veta vad jag ska göra. Just nu är jag inte tillräckligt förbannad för att gå på enbart energi. Just nu vill jag bara… lida. För det är vad jag klarar av just nu.
