Warning: count(): Parameter must be an array or an object that implements Countable in /var/www/jontas.com/public_html/wp-content/plugins/kk-i-like-it/kkDataBase.class.php on line 107
Av olika anledningar har jag börjat fundera på psykosocial arbetsmiljö. Dels är det snart dags för en sådan dito rond på jobbet, och dels har frågan börjat diskuteras i ett forum på Facebook.
Det är svårt som ämne. Egentligen är det ett slaskuttryck att säga psykosocial då det inkluderar precis vad som helst – även det fysiska, faktiskt. För det handlar inte enbart om samspel mellan personer, utan också hur man uppfattar allt som sker i ens arbetsmiljö. Och uppfattning inom begreppet psykosocial är väldigt, väldigt subjektiv. Det är också därför det är så svårt att som fackligt förtroendevald peka på något konkret. Jag kan bara stötta andras subjektiva uppfattningar. Om de har någon uppfattning alls. Den allmänna tolkningen av det psykosociala är att det just skulle handla enbart om samspelet mellan arbetskamrater, och ingen vill uppfattas som om de kritiserar någon annan eller få ljuset på sig själv som gnällig. Därför är det också väldigt svårt att ha arbetsmiljörond då personal vid sådana här tillfällen blir tysta. För att bli konstruktiva och verkligen få upp något till ytan, så måste jag som facklig komma med exempel på vad som kan menas med psykosocial arbetsmiljö.
Ett tips att framföra är det som inte är fysisk arbetsmiljö. Som arbetsbelastning. Den behöver inte vara fysisk. Har en eller flera väldigt mycket att göra, där tiden inte räcker till och där man känner sig pressad konstant, så är det en psykosocial stressituation. Och fångar man inte upp detta så kan det bli ett fysiskt problem i form av smärta (spänningar i muskler, huvudvärk, sömnsvårigheter och så vidare). Så allt hänger ihop. Man ska inte stirra sig blind på begreppet psykosocial eller att fysisk skulle vara en motpol.
I en öppen diskussion går det att lyfta fram det mesta som uppfattas som ett arbetsmiljöproblem. Även om arbetsgivare och fack brukar särskilja på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, så ska man inte låsa sig vid att det är antingen eller. Allt som uppfattas som ett problem ska upp till ytan. Även när det inte är ”rond”. Det jag kan tycka vara beklagligt är när man gör inriktning på t.ex. psykosocial arbetsmiljö och skickar ut frågeformulär med kryssfrågor. Positionerna blir väldigt låsta om man utgår från att man enbart ska diskutera utifrån ett frågeformulär och dess svar. Som ett underlag – okej, men man måste också våga prata om sådant som ingen kan ställa frågor om via ett formulär. Och där kommer jag in som skyddsombud. Det är detta jag ska bevaka. Annars kan allt uppfattas som perfekt gällande arbetsmiljö och om ett problem inte blir känt så går det heller inte att lösa.
Jag har valt att acceptera vara fortsatt förtroendevald som både ombud och skyddsombud. Varför? Det är lite att leda flocken inifrån. Ett sätt att närma sig arbetsgivaren. Också arbetsgivaren är våra arbetskamrater och det är inte ”vi och de”. Jag vill upplysa och driva framåt. I min värld; ett gott samarbete mellan både arbetsgivare och arbetstagare, gör att vi kan fokusera på att göra ett gott arbete för våra kunder (eller i mitt fall, patienter). Som facklig lägger jag mig inte i kunder/patienter, men i slutändan är det de som blir drabbade om det inte finns en sund arbetsplats.
