LL

Ögonflimmer (ögonmigrän) tre gånger på 12 timmar. Jag envisades med att under min lediga fredag inte ta någon tupplur trots att behovet fanns. I vanliga fall brukar jag inte kunna motstå, för jag måste sova akut när jag blir trött. (Tack, ms!) För att motstå tröttheten bad jag om hjälp av min pensionerade rektor i USA, att chatta, vilket han gjorde hela dagen tills det var natt hos mig och han skulle ut på fredagsmys med sin make. Men det straffade sig i form av migrän. Tror jag. För jag kan inte skylla på det där med vin, ost och choklad.

Och här kan jag radera allt vad gäller migrän och ms! Migrän i mitt fall beror förmodligen på förändringar i hjärnan på grund av ms. Åtminstone har man kommit fram till något i den stilen för ms-patienter, eftersom de är överrepresenterade vad gäller migrän och huvudvärk. Dock kan jag inte vara säker ändå, i mitt fall. För yrkesgrupp är kontorsarbetare överrepresenterade vad gäller migrän. Och jag vet att ljus ger mig migrän, vilket också har klassisk orsak till migrän (liksom vin, ost och choklad som jag på intet sätt överkonsumerar).

I dag är det lördag och jag ska försöka ta det lugnt. Vilket betyder att jag inte ska yrkesutöva. I morgon måste jag tyvärr jobba lite ideellt eftersom jag ska föreläsa kl. 10 på måndag. Även om hela presentationsmaterialet är klart, så behöver jag memorera det. Och kanske skriva om. Jag är expert på att skriva om mina presentationsmaterial i sista sekund. Varför? Jo, det är som jag effektiviserar det och försöker göra det mer lättförståeligt för åhörarna. När jag gör ursprungsmaterialet så är jag insnöad på det ur min synvinkel, lever väldigt länge med att göra presentationen. Sedan låter jag det ligga färdigt i några dagar innan presentation innan jag ska memorera det. Och då inser jag att som åhörare är det obegripligt då jag har andra preferenser till materialet. Alltså förenklar och förkortar jag det. Samt att jag måste läsa in mig på sådant som kan bli följdfrågor.

Något vi (jag) insett på jobbet, är att jag kommer längre och längre ifrån kunskapen om hur det praktiska arbetet ska utföras (det som andra gör, sånt som jag gjort förr men inte längre). Däremot har jag en helhetsbild av hur och varför allt ska göras, men inte de praktiska detaljerna. Jag är väldigt nöjd med att inte kunna detaljerna, för det innebär att jag inte kan utbilda och lära upp nyanställda som hamnar på vakanta tjänster. Så då slipper jag den tidspressen med att trycka in ännu mer arbete på jobbet. Det jag däremot kan är organisationen. Jag får ödmjukt säga att jag trots allt vet allt om organisationens struktur, vilka personalkategorier vi har, vad de ansvarar för, och vilka patientgrupper och behandlingar vi har. Den helhetsbilden saknas generellt (mjukt uttryck) sett hos samtliga (hårt uttryck) medarbetare oavsett tillhörighet. Så där kommer jag ändå in på ett hörn. Nyanställda förstår sina roller snabbare om de förstår den miljö de hamnat i – alltså brukar jag ha snabbgenomgångar kring detta. Det är också svårt att i början lära sig komma ihåg allt då intrycken är många. Därför har jag skapat skriftligt material som delas ut till alla, som en informationskälla att gå tillbaka till vid behov. För min del förenklar det att vara en del av den allmänna introduktionen, så jag inte behöver vara med i allt som händer efter introduktionen. Jag är en del av basinformationen och har helhetsbilden.

För några dagar sedan pratade vi om vilka triggerpunkter vi har – sånt som andra säger men som kan göra oss vansinniga. Själv har jag två triggerpunkter.

1. Ska du inte ta och raka dig snart?

Nej! Inte för att någon påtalar det. Ingen har med det att göra. Borde inte du ta och sminka dig? Dra en kam genom håret? Köpa lite snyggare kläder? Och en bättre personlighet? Mitt skägg är min privata angelägenhet. Du kan tycka illa om det, eller gilla det, men du har ingen rätt att kommentera mitt utseende. Kanske skägget ser risigt ut eftersom skägg inte är av samma hårkvalitet som uppe på huvudet. Det är mer afro; krulligt och platta strån (åtminstone hos mig). Men jag vårdar det. Schampo, balsam, oljning och sheasmör. Jag duschar också dagligen och har alltid rena och hela kläder på mig. Så – kommentera inte mitt utseende! Jag blir vansinnig!

2.  Utför arbetet ”good enough”

Så i helvete heller! Jag vägrar vara så slarvig att jag bara gör något ”good enough”. En arbetsuppgift ska slutföras. Under dess gång kanske man förenklar saker, men vissa saker bara måste utföras och slutföras. Börjar man tumma på yrkesstoltheten och kvaliteten, så är det meningslöst att alls jobba kvar. Det betyder att man får uppskattning för att vara en medelmåtta som kan slarva sig igenom precis allt, vilket betyder att arbetet inte blir utfört korrekt och någon annan får gå igenom och göra om allt igen. Ingen ska nöja sig med ”good enough”. Varken arbetsgivare eller medarbetare. Jag blir vansinnig!

Okej, nu ska jag lugna ner mig och återgå till lat lördag.